med anledning av skr. 2017/18:278 Nationell planering för transportinfrastrukturen 2018-2029

Motion 2018/19:27 av Jimmy Ståhl och Thomas Morell (båda SD)

Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Trafikverket ska ges nya uppdrag om samhällsekonomiska kalkyler och återrapportering och tillkännager detta för regeringen.
2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att eventuella avvikelser från den samhällsekonomiska prioriteringsordningen ska motiveras när beslut tas om en nationell investeringsplan och tillkännager detta för regeringen.
3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Trafikverket bör göra en analys av kostnadsbesparingar i den nationella planen och tillkännager detta för regeringen.

Motivering

Sverigedemokraterna ser positivt på en nationell och trafikslagsövergripande plan samt ekonomiska ramar i sin helhet gällande transportinfrastrukturen för perioden 2018 till 2029. Vi ser i likhet med regeringen vikten av att generera långsiktiga mål som har till uppgift att trygga upprustning och nybyggnation av vår gemensamma infrastruktur. Vi menar att denna plan även är av betydelse för att dels generera förtroende för marknaden och investerare, dels skapa, eller snarare att svenska skattebetalare och pendlare ska återfå förtroende gentemot beslutsfattare gällande investeringar i bl.a. tåginfrastruktur.

Vi ser dock generellt stora brister i planen gällande bl.a. byggnation av nya höghastighetsbanor. Vi menar att det finns både tekniska och ekonomiska brister som genererar en långsiktig osäkerhet i själva byggandet och lönsamheten i att driva dessa tåglinjer. Vi kan exempelvis lyfta fram Riksrevisionens senaste granskningsrapport gällande ett nytt signalsystem för järnväg, s.k. ERTMS. Kostnaden för och införandet av detta signalsystem har kraftigt underskattats, och vi ser liknande tendenser gällande hela höghastighetsprojektet.

Vi menar att kostnaderna för höghastighetstågen redan från start har varit höga och projektet har hela tiden varit utdömt samhällsekonomiskt. Med tiden har prislappen bevisligen fortsatt att stiga och det lär så fortsätta när kompletterande investeringar ska räknas in. Man kan argumentera för att man inte alltid kan ta hänsyn till modeller och samhällsekonomisk nytta. I viss mån stämmer detta. Hade man enbart sett till lönsamhetskalkyler så hade landsbygden varit än mer nedprioriterad. Satsningen på höghastighetsjärnväg är dock ett näst intill renodlat storstadsprojekt på bekostnad av nödvändiga investeringar i resten av Sverige.

Infrastrukturen är under ständig utveckling och därför är huvudregeln att finansiera satsningar med direktanslag. Detta är kopplat till att infrastruktur inte är en engångskostnad utan kräver ständiga investeringar. För höghastighetsjärnvägen hörs röster om att avsteg måste göras och att projektet ska lånefinansieras, vilket obönhörligen skulle tränga undan andra viktiga satsningar för lång tid framöver.

Jämfört med kostnaderna för höghastighetsjärnvägen kan man med tämligen blygsamma summor väsentligt korta restiden samt utöka kapaciteten på befintliga stambanor. Samtidigt skulle utrymme finnas för viktiga investeringar inom såväl vägtrafik och flyg som sjöfart, både regionalt och nationellt, utan att framtida generationer behöver stå för notan.

Sverigedemokraternas mål är att skapa största möjliga samhällsnytta och tillväxt i hela landet. Vi vill därmed att höghastighetsinvesteringar i den nationella planen utreds ur ett samhällsekonomiskt perspektiv och vilka kostnadsbesparingar som kan göras.

Jimmy Ståhl (SD)

Thomas Morell (SD)