med anledning av skr. 2003/04:137 Genomförande av EU:s jordbrukspolitik i Sverige

Motion 2003/04:MJ58 av Sven Gunnar Persson m.fl. (kd)

1 Innehållsförteckning

1 Innehållsförteckning 1

2 Förslag till riksdagsbeslut 2

3 Det svenska jordbruket – en viktig basnäring 3

4 Reformeringen av den gemensamma jordbrukspolitiken 4

5 Val av modell 4

6 Graden av frikoppling 5

6.1 Koppling av handjursbidraget i nötköttsproduktionen 5

6.2 Koppling av tackbidraget 5

6.3 Timotejfrö 5

6.4 Stärkelsepotatis 5

7 Nationellt kuvert 6

8 Nationell reserv 6

9 Modulering och LBU-medel 6

10 Tvärvillkor, genomförandetidpunkt och övriga frågor 7

10.1 Gemensamma regler för tvärvillkor 7

10.2 Utbetalning 7

10.3 Beskattningen av stödrättigheter 7

10.4 Klargörande av tillämpningsföreskrifter 7

11 Produktionsmedelsskatter inom jordbruket 8

11.1 Sänk dieselskatten 8

11.2 Återföring av skatt på handelsgödsel och bekämpningsmedel 8

2 Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om möjligheten att fastställa ett tidigare datum som grund för fördelningen av stödrättigheterna.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om uppjustering av ersättningsnivån per hektar för åker om ett utrymme uppstår vid summering av den mark som anmäls till systemet vid starten.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att möjligheten till total frikoppling inom nötköttsproduktionen måste bedömas utifrån utvecklingen inom köttnäringarna.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om koppling av tackbidraget.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om timotejfrö.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om stärkelsepotatis.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att ett nationellt kuvert inte bör införas.

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om finansiering av offensiva satsningar till stöd för bl.a. kvalitets- och marknadsfrämjande åtgärder.

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en nationell reserv.

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om finansiering av satsningar inom ramen för LBU-programmet.

11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om gemensamma regler för tvärvillkor.

12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om datum för utbetalning av EU-stöden.

13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om möjligheten för jordbrukare att få stöden utbetalade i euro.

14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en översyn av risken för negativa skattekonsekvenser om de frikopplade direktersättningarna i form av stödrättigheter klassas som lös egendom.

15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om kvoteringseffekter för potatis och grönsaker.

16. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om plantskoleproduktion.

17. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om övergångsregler för slakt inom nötköttsområdet.

18. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en sänkning av dieselskatten.

19. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om återföring av skatten på handelsgödsel och bekämpningsmedel.

3 Det svenska jordbruket – en viktig basnäring

Kristdemokraternas jordbrukspolitik syftar till uthållig användning av åkermarken för livsmedelsproduktion med hög kvalitet, eller annan användning som enkelt kan ställas om till livsmedelsproduktion, exempelvis energigrödor. En förutsättning för att jordbruket ska finnas kvar som basnäring i hela landet är att konkurrensvillkoren inte på avgörande punkter är sämre än omvärldens. Att behålla de öppna landskapen och ge möjlighet till fortsatt brukande också i skogs- och mellanbygd är en annan viktig grundbult i jordbrukspolitiken.

Flera redovisningar under år 2004 har visat att lönsamheten i svenskt jordbruk är mycket ansträngd. Såväl LRF-konsult som den årliga lantbruksbarometern har visat detta. Det är nu hög tid att skapa bättre förutsättningar för Sveriges bönder. Regeringen har i skrivelsen ännu än en gång annonserat att en reducering av dieselskatten för jordbrukets arbetsmaskiner skall genomföras. Detta löfte har tidigare ställts ut men svikits gång på gång. Kristdemokraterna kräver att denna skattesänkning genomförs snarast och att sänkningen också ska gälla skogsmaskiner. Skattesänkningen måste vara av den omfattningen att skattenivån överensstämmer med snittet inom EU. Detta innebär en sänkning på 2–2,50 kr/liter.

Kristdemokraterna anser att Sverige i den fortsatta tillämpningen av den gemensamma jordbrukspolitiken (CAP) ska inta en mer jordbruksfrämjande inställning syftande till bevarande av åkermark och skapande av goda förutsättningar för livsmedelsproduktion i hela Sverige. Givetvis ska de EU-finansierade och medfinansierade EU-ersättningarna användas fullt ut. En ökad satsning på exportfrämjande åtgärder är ytterligare ett sätt att stärka den svenska livsmedelsnäringen.

CAP-reformen kommer att medföra lönsamhetseffekter och strukturella förändringar. Konkurrens- och omvandlingstrycket på jordbruket kommer att öka. Det är angeläget att den svenska tillämpningen av CAP-reformen vägleds av att svensk produktion ska värnas och utvecklas i hela landet. Sverige måste också ta hänsyn till hur andra EU-länder utformar sitt regelverk.

Den gemensamma jordbrukspolitiken (CAP) har en stor betydelse för jordbruket i Sverige. Mer än hälften av utgifterna för den svenska jordbrukspolitiken finansieras från EU-budgeten. Merparten av dagens EU-stöd avser obligatoriska åtgärder såsom arealersättning, djurbidrag, intervention och exportbidrag. Dessutom tillkommer delfinansierade stöd och ersättningar som förutsätter nationell medfinansiering.

4 Reformeringen av den gemensamma jordbrukspolitiken

EU:s jordbruksministrar beslutade den 26 juni 2003 om en grundläggande reform av den gemensamma jordbrukspolitiken (CAP). Överenskommelsen innebär flera viktiga förändringar i förhållande till tidigare jordbruksstöd. De nuvarande direktstöden till jordbrukaren omvandlas till ett inkomststöd, det frikopplade gårdsstödet. Stödet utgår till jordbrukaren oberoende av produktionens inriktning eller omfattning. En annan viktig förändring är att medlemsstaterna ges större inflytande över hur jordbrukspolitiken ska utformas i det egna landet. Det ökade inflytandet innebär att medlemsstaterna kan välja om hela stödet ska utgå till jordbrukaren frikopplat från produktionen eller om, för en eller flera sektorer, en del av stödet skall villkoras med att en produktion upprätthålls. Medlemsstaterna kan också välja att fördela ut stöden lika på all mark i en region, så kallad regionalisering, samt att avsätta upp till 10 % av de nya frikopplade gårdsstöden för att stödja särskilda typer av jordbruk genom det så kallade nationella kuvertet. Jordbruksministrarnas överenskommelse innebär också att direktstöden genom så kallad modulering kommer att dras ned succesivt med upp till 5 % år 2007. De medel som frigörs kan bland annat användas till att förstärka medlemsländernas miljö- och landsbygdsprogram. Reformen träder i kraft den 1 januari 2005, men de medlemsländer som så önskar har möjlighet att skjuta fram genomförandet till 2007. Det nya systemet ger upphov till så kallade stödrätter där varje stödrätt är kopplad till ett hektar jordbruksmark. Jordbrukaren kan sälja dessa stödrätter med eller utan att mark medföljer. För att få del av det frikopplade stödet måste jordbrukarna uppfylla ett antal så kallade tvärvillkor (cross-compliance), som omfattar områdena miljö, folkhälsa, djurhälsa, växtskydd och djurskydd, samt garantera att jordbruksmarken kommer att skötas.

Medlemsländerna har getts möjligheter att, inom vissa gränser, välja när och hur reformen skall genomföras. Senast den 31 augusti 2004 ska regeringen till kommissionen redovisa hur reformen kommer att tillämpas i vårt land. I regeringens skrivelse beskrivs hur man avser att genomföra reformen i vårt land.

I det följande redovisas Kristdemokraternas syn på hur reformen bör tillämpas i de delar som avviker från regeringens förslag. För en mer heltäckande beskrivning av Kristdemokraternas jordbrukspolitik hänvisas till partiets budgetmotion på utgiftsområde 23 (2003/04:MJ399).

5 Val av modell

De olika modeller som är möjliga att välja inom ramen för den beslutade reformen har alla sina för- och nackdelar. Kristdemokraterna kan acceptera den blandmodell som regeringen föreslår som en kompromiss mellan en renodlad gårdsmodell respektive regionmodell. Med de justeringar som gjorts är det rimligt att minska antalet regioner från 6 till 5. Den enhetliga nivån för stödet till naturbetesmarker liksom förslagen rörande gårdsandelen för slaktpremien, mjölkstödet och torkstödet är rimliga.

Regeringens förslag innebär att fördelningen av stödrättigheter kommer att bestämmas utifrån vem som brukar marken vid ansökningstidpunkten det år systemet träder i kraft. Detta innebär att ytterligare tid ges för markägare att säga upp arrendatorer för att själva kunna tillgodoräkna sig stödrätterna. Detta kan leda till att mark som aktivt brukas tas ur produktion. Regeringen bör överväga möjligheten att fastställa ett tidigare datum som grund för fördelningen för att möta detta problem. Om det är nödvändigt får förhandlingar föras med kommissionen i denna del.

Ersättningsnivån per hektar för åker bör justeras upp om ett utrymme uppstår vid summeringen av den mark som anmäls till systemet vid starten.

6 Graden av frikoppling

6.1 Koppling av handjursbidraget i nötköttsproduktionen

Kristdemokraterna stöder en koppling av 75 % av handjursbidraget i nötköttsproduktionen. Handjurspremiesystemet stimulerar den produktionsmässigt viktiga slakten av tjurar och stutar. Kopplingen bör inte redan nu begränsas till år 2009. Möjligheten till en total frikoppling måste bedömas utifrån den utveckling som kommer att ske inom köttnäringarna.

6.2 Koppling av tackbidraget

Kristdemokraterna anser att tackpremien under en övergångstid bör vara kopplad till 50 % för att säkerställa fortsatt produktion. Fårskötsel har lokalt stor betydelse för möjligheten att behålla det öppna landskapet. Hektarbelopp för åker och betesmark i respektive område justeras.

6.3 Timotejfrö

Särskilda åtgärder bör vidtas för timotejfrö om Finland väljer att behålla ett produktionskopplat fröstöd. Det är viktigt att Sverige och Finland tillämpar samma stödsystem på detta område.

6.4 Stärkelsepotatis

En del av det frikopplade stödet till stärkelsepotatisen bör utgå som gårdsstöd. Förslaget i skrivelsen innebär att hela den frikopplade delen av stödet (40 %) skall ingå i det regionaliserade stödet. Gårdsstödsandelen bör sättas till 15 %. Det innebär att hektarbeloppet i område 3, där den mesta av potatisstärkelseproduktionen sker, justeras ned med ca 7–8 kr per hektar.

7 Nationellt kuvert

Kristdemokraterna avvisar regeringens förslag om att införa ett nationellt kuvert. Även om det inledningsvis endast omfattar en omfördelning av 0,5 % från hektarstödet framgår det tydligt av skrivelsen att regeringen i fortsättningen avser att höja denna andel. Detta skapar ytterligare osäkerhet om de framtida produktionsförutsättningarna. Regeringen bör återkomma i höstens budgetproposition med förslag till ny finansiering av de 30 miljoner kronor som aviserats för ”offensiva satsningar till stöd för bland annat kvalitets- och marknadsfrämjande åtgärder”.

8 Nationell reserv

Någon form av nationell reserv (skyddsnät) behövs för att kompensera de jordbruksföretag som drabbas av störst stödminskningar i samband med genomförandet av reformen. I skrivelsen hävdas att behovet av en nationell reserv kommer att vara begränsat. Kristdemokraterna anser att en nationell reserv behövs och att den bör vara minst 3 %. Det är rimligt att de som får en minskning med över 20 % och som ej kompenseras inom befintliga föreskrifter kan ansöka om stöd från den nationella reserven. Även nytillkomna jordbrukare och jordbrukare som utökat sin produktion eller ändrar inriktning bör kunna få del av medel ur den nationella reserven.

9 Modulering och LBU-medel

Kristdemokraterna avvisar regeringens förslag om att finansiera ökade satsningar inom landsbygdsutvecklingsprogrammet (LBU-programmet) med handelsgödselskatten. Återföring av denna skatt bör som tidigare ske direkt till näringen som stöd till växtodlingsplaner samt till olika miljöstödsprojekt. De modulerade medlen bör kvarstå som delfinansiering men regeringen får återkomma i höstens budgetproposition med förslag till finansiering av kvarstående medel för de vällovliga satsningar man vill göra inom ramen för LBU-programmet.

10 Tvärvillkor, genomförandetidpunkt och övriga frågor

10.1 Gemensamma regler för tvärvillkor

Det är viktigt att det finns gemensamma regler för vilka krav som ska ställas på jordbruksföretagen för att erhålla de nya EU-stöden. De krav som anges i direktiv och förordningar till följd av jordbruksministrarnas överenskommelser bör gälla som grund för kontroll, sanktioner och utbetalning av frikopplade ersättningar. Överträdelser av svensk lagstiftning där den går utöver EU:s krav bör hanteras av svenskt rättsväsende.

10.2 Utbetalning

Regeringen har vid flera tillfällen använt utbetalningarna av EU-stöden som regulator för att klara utgiftstaken. Enligt vårpropositionen ämnar regeringen fortsätta denna hantering under 2004 vilket är djupt beklagligt. Kristdemokraterna anser att utbetalningarna ska ske senast den 1 december det år stödet gäller.

För den jordbrukare som så önskar ska utbetalning kunna ske i euro.

10.3 Beskattningen av stödrättigheter

Det finns risk för negativa skattekonsekvenser för jordbruket om de frikopplade direktersättningarna i form av stödrättigheter klassas som lös egendom. Denna fråga måste skyndsamt ses över och klargöras.

10.4 Klargörande av tillämpningsföreskrifter

Blandmodellen innebär en kvoteringseffekt på gårdsnivå för grödor som potatis och grönsaker. Regeringen bör i fortsatta överläggningar med kommissionen verka för att i det kommande regelverket forma lösningar på dessa problem.

När det gäller plantskoleproduktion klassas denna enligt EU:s regelverk som permanent gröda och faller därmed utanför stödsystemet. Även på denna punkt bör regeringen i förhandlingar med kommissionen komma överens om justeringar.

Vidare bör regeringen komma överens med kommissionen om övergångsregler inom nötköttsområdet som innebär att slakt kan ske minst tre månader in på 2005 i syfte att undvika slaktköer och marknadsstörningar.

11 Produktionsmedelsskatter inom jordbruket

11.1 Sänk dieselskatten

De frikopplade stöden innebär att det svenska jordbrukets konkurrensutsättning blir än mer tydlig. Kristdemokraterna menar att samtidigt som reformen genomförs i Sverige måste också produktionsskatterna sänkas rejält, såsom Socialdemokraterna många gånger utlovat men aldrig genomfört. Det är symptomatiskt att s–v–mp inte vill ange någon siffra på den förespeglade sänkningen av dieselskatten för jordbrukets maskiner.

Det är viktigt att sänkningen blir substantiell och att den svenska skatten anpassas till genomsnittet för europeiska förhållanden. Detta innebär en sänkning på mellan 2 kronor och 2,50 kronor per liter. Det är nödvändigt att sänkningen också kommer att gälla skogsbrukets arbetsmaskiner. Sverige är jämte Österrike det enda EU-land som har samma skattesats på diesel för jordbrukets arbetsmaskiner som för andra fordon. Detta ger de svenska bönderna en betungande konkurrensnackdel.

11.2 Återföring av skatt på handelsgödsel och bekämpningsmedel

För att jordbrukets ställning i Sverige inte ska försvagas till följd av skatter och pålagor är det angeläget att den skatt som tas upp på bekämpningsmedel och handelsgödsel återförs till jordbruksnäringen. Huvuddelen av den återförda skatten används till åtgärder för att minska växtnäringsförluster från jordbruket och minska miljöriskerna inom växtskyddsområdet. En mindre del, cirka 25 %, av beloppet återförs kollektivt till jordbruksnäringen i form av forskning och informations-, utbildnings-, rådgivnings- och utvecklingsinsatser med syfte att främja hållbara produktionsmetoder inom jordbruket och trädgårdsnäringen.

Regeringens skrivelse 2002/03:111 konstaterar att användningen av kemiska bekämpningsmedel inom jordbruket ökat något sedan 1995. Enligt Kristdemokraternas uppfattning krävs fortsatt forskning, utveckling, utbildning, information och andra insatser för att ytterligare minska användningen av kemiska bekämpningsmedel.

Stockholm den 5 maj 2004
Sven Gunnar Persson (kd)
Björn von der Esch (kd)	Johnny Gylling (kd)
Ragnwi Marcelind (kd)	Lars Gustafsson (kd)
Dan Kihlström (kd)	Tuve Skånberg (kd)