med anledning av skr. 2003/04:137 Genomförande av EU:s jordbrukspolitik i Sverige

Motion 2003/04:MJ55 av Catharina Elmsäter-Svärd m.fl. (m)

av Catharina Elmsäter-Svärd m.fl. (m)

1 Förslag till riksdagsbeslut

  1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om ett tydligt och oomtvistat införandedatum.

  2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om hänsyn till risken för en slakttopp när ikraftträdandedatum bestäms.

  3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om hävdkrav på naturbetesmarker.

  4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om omvandlingen av stödet till stärkelsepotatis.

  5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om kompensation för dem som drabbas av stora stödminskningar.

  6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att avvisa s.k. nationellt kuvert.

  7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om tvärvillkor.

  8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om utbetalning av stöd i euro.

  9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om utbetalning av stöd under rätt kalenderår.

  10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om förändring av LBU-programmet.

  11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om finansiering av LBU-programmet.

  12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om vikten av förbättrad konkurrenssituation för svensk livsmedelsproduktion.

2 Bakgrund

I skrivelse 2003/04:137 redogör regeringen för hur den avser implementera EU:s nya jordbrukspolitik i Sverige. Den nya politiken innebär en överföring från stöd som idag på något sätt är kopplat till produktionen till ett rent inkomststöd. På ett olyckligt sätt gav EU:s beslut om en ny jordbrukspolitik spelrum för olika utformning av regelverket i respektive medlemsland. Möjligheten att införa så kallade nationella kuvert är det mest flagranta exemplet på detta. En del av nuvarande stöd skall omformas till landsbygdsstöd. Denna så kallade modulering missgynnar produktionsjordbruket som producerar livsmedel. De nationella variationerna vad gäller fördelningen av moduleringsmedlen riskerar att bli än större än vad som är fallet med övrigt stöd. Omläggningen av jordbrukspolitiken pekar därmed i en riktning där nationell stödpolitik får en större roll än i dag, vilket ur flera aspekter är olyckligt.

En viktig anledning till omläggningen av jordbrukspolitiken är att EU skall komma väl förberett till de pågående WTO-förhandlingarnas slutskede. Den nu beslutade reformen tar sikte på detta genom att nuvarande stöd till stor del blir avlänkade från produktion och utgår som allmän inkomstförstärkning till näringsutövare inom jordbrukssektorn. Stödvolymen antas därigenom kunna hållas oförändrad, vilket var ett av EU-kommissionens mål.

Vår utgångspunkt inför förhandlingarna om en ny politik i EU var att Sverige skulle förespråka en proportionell stödminskning. Med detta hade flera fördelar vunnits. Så hade till exempel omfördelningar mellan jordbrukare undvikits, och stödvolymen hade minskat, till gagn för EU:s budget och ökad marknadsanpassning. Inte minst viktigt är att detta är huvudalternativet i WTO-förhandlingarna, och en förändring av EU:s politik i denna riktning skulle ha försvårat andra länders försök att bibehålla dolda stöd som till exempel gynnsamma exportkrediter.

Nu fastnade EU för fortsatt stora stödvolymer men med andra former för stöden. Lantbrukets beroende av politiska beslut ökar därmed, vilket vi anser olyckligt. För vår del är utgångspunkten att det svenska jordbruket efter omläggningen skall ha så bra konkurrensvillkor som möjligt. Detta kräver en prioritering av de företag vars huvudinriktning är aktiv livsmedelsproduktion (produktionsjordbruk). På så sätt ökar också möjligheterna att bevara svensk livsmedelsindustri.

De förbättrade villkor för företagande som vår politik medför där bättre vägunderhåll, sänkt drivmedelsskatt och höjda reseavdrag är några viktiga ingredienser gynnar allt boende och företagande på landsbygden.

3 Förslagen

Regeringen och dess stödpartier har kommit överens om hur den nya jordbrukspolitiken skall tillämpas. Effekten av överenskommelsen blir en omfördelning av pengar från produktionsjordbruken till boendejordbruk. Den innebär också en omfördelning från slätt i syd till skog i norr – vilket är till nackdel för livsmedelsindustrin.

I beskrivningen av dagens situation som görs i skrivelsen (avsnitt 3) konstateras det på flera ställen att just den typen av jordbruk som gynnas av överenskommelsen inte, eller i ringa grad, påverkas av jordbrukspolitiken. Produktionsjordbrukens konkurrensmiljö beskrivs inte överhuvudtaget.

Av skrivelsen framgår att regeringen och dess stödpartier varit mer angelägna att uppfylla ett av de svenska miljömålen än att, inom de givna ramarna, ge jordbruket så bra villkor som möjligt. EU-kommissionens intentioner att omläggningen av politiken i princip skulle vara neutral för det enskilda företaget uppfylls inte. Detta är olyckligt.

4 Förslag till smärre justeringar

Då det är regeringen som själv beslutar i frågan, och förslaget därtill är framförhandlat med stödpartierna, finner vi det föga meningsfullt att föreslå stora förändringar i de aviserade systemen.

Emellertid vill vi på ett par punkter framföra förslag till justeringar.

4.1 Ikraftträdandetidpunkt

I skrivelsen framförs klart och tydligt att det nya systemet skall träda i kraft 2005. Det som inte klarläggs är vilken tidpunkt eller datum som blir avgörande för när arealer och produktionsvolymer skall räknas om till stödrättigheter. Det är väsentligt att ikraftträdandedatum kommer att bli tydligt och oomtvistat.

4.2 Slaktbidrag

Det finns risk för att många låter slakta sina djur enbart för att kunna erhålla maximalt stöd. Då riskerar man en anhopning av slaktanmälningar runt årsskiftet. Detta vore olyckligt eftersom slakttidpunkt inte väljs efter slaktmognad, och köttet blir av sämre kvalité. Arbetsbelastningen på slakterierna kan bli ansträngd. Hänsyn till dessa förhållanden bör tas när ikraftträdandedatum bestäms.

4.3 Hävdkrav för naturbetesmark

Enligt vår uppfattning är grundkravet för att bedöma om en mark är hävdad eller inte om det förekommer vedartad växtlighet på den. Något annat krav bör inte ställas på hävden av naturbetesmarker. Detta innebär att också ett lågt betesutnyttjande kan räcka för att markerna skall betraktas som hävdade om vedartad vegetation inte förekommer.

4.4 Stärkelse

Det har rests farhågor för att Sveriges stärkelseproducenter i onödan råkar illa ut vid den frikoppling av stödet till stärkelsepotatisen som avses genomföras. Vi föreslår därför att nuvarande stöd till stärkelsepotatis inte regionaliseras fullständigt utan att 15 procent görs om till ett gårdsstöd. På så sätt minskar också omfördelningen mellan olika producenter.

I detta sammanhang är det värt att kommentera stöden till sockerbetsodlare. Eftersom någon ny politik för sockerproduktion inte är klar kommer odlare av sockerbetor sannolikt att få sina villkor förbättrade genom det regionaliserade stödet. Sockerbetsodlare bör beakta att den kommande omläggningen av EU:s sockerregim sannolikt medför att denna ”överkompensation” tas tillbaka.

5 Dämpning av övergångseffekter

Då omfördelningen mellan jordbrukare i vissa fall kommer att bli avsevärd finns behov av att lindra effekterna för dem som drabbas värst. Vi menar att de som får stödet minskat med över 20 procent efter omläggningen övergångsvis skall kompenseras för detta. Kompensation ges lämpligen för hela stödminskningen utöver 20 procent och skall utgå 2005. Det bör finnas möjlighet till förlängning till 2006 men med lägre kompensationsgrad. Den nationella reserven kan med fördel användas för detta ändamål.

6 Nationellt kuvert

I överenskommelsen gavs möjlighet för de enskilda medlemsländerna att införa så kallade nationella kuvert där länderna fritt kan fördela en del av stödet. Medlen till det nationella kuvertet skall tas från de generella stöden. Få länder har aviserat att de tänker använda sig av denna möjlighet.

Nu aviserar regeringen att den vill använda ett begränsat belopp för att marknadsföra svenska livsmedel de första åren, men att den önskar ha kvar möjligheten att senare använda sig av maximalt belopp i det nationella kuvertet.

En kuriositet i sammanhanget är att regeringen tänker ta pengar från det svenska produktionsjordbruket för att marknadsföra dess produkter medan det marknadsföringsstöd som ges till den ekologiska produktionen tas av budgetmedel.

Vi anser att det är fel att ta pengar från ordinarie stöd till marknadsföringsändamål. Detta missgynnar produktionsjordbruket och ökar politikernas inflytande över jordbruket.

Vi avvisar införandet av ett nationellt kuvert.

7 Tvärvillkor

Grunden för tillämpningen av tvärvillkoren är de 18 direktiv och förordningar som tas upp i den EU-förordning där reglerna för det nya stödsystemet fastställs. I artikel 4.2 i samma förordning fastställs att direktiven skall tillämpas på det sätt som de genomförts av medlemsstaterna. Kommissionen har i olika sammanhang poängterat att det är direktivet som sätter nivån för tillämpning av tvärvillkoren och att nationella tillägg och regler som ligger utanför den gemensamma lagstiftningen inte omfattas av tvärvillkoren.

För tydlighets skull bör därför klargöras att det endast är den gemensamma lagstiftningen som får ligga till grund för kontroll av om tvärvillkoren uppfylls och för eventuella sanktioner om de inte följs.

8 Utbetalning av stöd

Då en del lantbrukare har tagit lån i euro och stöden ursprungligen beräknas i denna valuta finns det önskemål om att stöden skall kunna utbetalas i euro. Vi vill inte motsätta oss detta önskemål. Förutsättningen för att kunna erhålla stöden i euro är enligt vår mening att en ansökan görs och att hela merkostnaden jämfört med om stödet skulle utbetalats i svenska kronor betalas av den sökande.

Regeringen har ofta använt tidpunkten för utbetalning av EU-stöden som budgetregulator. Har risk funnits att utgiftstaken spräcks har utbetalningarna skjutits över årsskiftet. På så sätt har det hänt att två års stöd betalats under samma kalenderår. Detta är inte ett acceptabelt förfarande. Jordbrukarna skall inte betala regeringens oförmåga att klara av att hålla statens budget.

Stödrättigheterna kommer att kunna säljas på marknaden. Det innebär att innehavare av rätterna kan råka ut för förluster eller göra vinster vid överlåtelser. Vi vill uppmärksamma regeringen på att det är viktigt att alla typer av överlåtelser av stödrätter behandlas lika från beskattningssynpunkt. Annars riskerar man att försäljningstidpunkt av stödrätter styrs av skatteplaneringsskäl.

9 LBU-programmet

EU:s beslut innebär också att en del av nuvarande stöd till jordbruket skall minskas (moduleras) och i stället användas för landsbygdsutveckling.

Vi accepterar därför att dessa moduleringsmedel används till att öka medlen i existerande LBU-program. Däremot vill vi inte att ytterligare förändringar skall göras under löpande period – fram till 2007.

Vi motsätter oss också att medel från skatter på jordbrukets produktionsmedel används för att öka LBU-programmen. Ett sådant förfarande skulle innebära en omfördelning till förfång för produktionsjordbruket. Vår ståndpunkt är som tidigare, nämligen att dessa skatter skall tas bort. De är i det närmaste unika i EU och bidrar till svenskt jordbruks konkurrensnackdelar.

10 Konkurrenssituationen

I skrivelsen aviseras att en sänkning av dieselskatten för jordbruket kan komma att föreslås, kanske redan i höst. Om så blir fallet välkomnar vi denna. Vi förutsätter att sänkningen hamnar i paritet med vårt förslag om en sänkning till 53 öre per liter för arbetsredskap i jord- och skogsbruk, senast framfört i motion 2003/04:Fi22. Eftersom omläggningen av jordbruksstöden ytterligare kommer att skärpa konkurrensen mellan producenter från olika delar av EU är det nu än viktigare att det svenska jordbruket kan konkurrera på lika villkor.

Då är sänkt dieselskatt en nödvändighet, men ytterligare åtgärder måste genomföras. De närmast unika skatterna på växtnäring och växtskydd bör således slopas. Det är inte bara höga skatter på produktionsmedel som är kostnadsdrivande. De svenska särreglerna för djurhållning och tillämpningen av miljölagar är också till stor nackdel för svensk produktion. Så har till exempel äggnäringen och fjäderfänäringen, trots unikt hög livsmedelssäkerhet, uppenbara svårigheter på grund av de svenska särreglerna.

Miljö- och djurhållningsregler måste därför harmonieras i EU. Vi måste internationellt aktivt verka för att övriga EU närmar sig oss när det gäller djurskydd och miljökrav, och detta tar tid. Under tiden är det viktigt att vi, som enda land, inte går ytterligare före med än hårdare krav.

Stockholm den 5 maj 2004

Catharina Elmsäter-Svärd (m)

Lars Lindblad (m)

Bengt-Anders Johansson (m)

Jan-Evert Rådhström (m)

Anders G Högmark (m)

Ola Sundell (m)

Jeppe Johnsson (m)

Lars Elinderson (m)

Ärendet är avslutat Motionskategori: Följdmotion Tilldelat: Miljö- och jordbruksutskottet

Händelser

Inlämning: 2004-05-05 Bordläggning: 2004-05-06 Hänvisning: 2004-05-07

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

Yrkanden (12)