med anledning av skr. 2001/02:188 Utbildning för kunskap och jämlikhet - regeringens utvecklingsplan för kvalitetsarbetet i förskola, skola och vuxenutbildning

Motion 2001/02:Ub26 av Monica Green m.fl. (s)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om föreningslivets ställning i skolan.

Motivering

Den 23 maj överlämnades regeringens skrivelse Utbildning för kunskap och jämlikhet – regeringens utvecklingsplan för kvalitetsarbetet i förskola, skola och vuxenutbildning till riksdagen. Temat för utbildningsplanen är kvalitet. Allas rätt till kunskap och bildning betonas. Det är en bra skrift som tar upp viktiga aspekter av skolans framtida utveckling. Bland de strategiska utvecklingsområden som nämns återfinns en utvecklad samverkan mellan utbildning och arbetsliv. I skriften nämns också folkbildningens nyckelroll när det gäller att försvara, vitalisera och utveckla demokratin och att motverka klyftor i kunskaps- och informationssamhället. Just detta, att få in externa aktörer i skolan, är viktigt. Barnen ska läras för livet och inte för skolan. Det krävs då att samhället utanför skolan får vara med och delta mer i skolans arbete. Det finns mycket kunskap som skulle kunna utvecklas och förädlas när den ges och delas av flera.

Trots att läroplanen klart tar fasta på skolans viktiga roll i demokratiskolning behöver den generellt bli mycket mer öppen för att jobba med nya metoder för att få in demokratiarbetet på ett naturligt sätt. Trots höga ambitioner finns det alldeles för mycket som pekar på att graden av inflytande inte är så stor som den borde vara för våra barn och unga på deras arbetsplats.

Undersökningar, både från olika kommuner och Skolverket, visar att ökad ålder och mognad inte ger ökat inflytande. Istället kan man se en minskad grad av upplevelse av inflytande år 7–9 och ännu sämre siffror för gymnasieungdomar. Dessutom verkar vuxnas inställning vara att de inte tror sina i stort sett vuxna ungdomar om att ha mognaden att få ökat inflytande över sitt eget arbete.

Föreningslivets värdegrunder, som med sin absoluta syn på människors lika värde och människans okränkbarhet, kan starkt bidra till att motverka våld och mobbning samt till att fördjupa demokratin. Svenskt föreningsliv vet mycket – genom alla sina 100 000-tals möten varje dag – om hur barn och ungdomar tänker och agerar i olika frågor och situationer. Ett föreningsliv som i högre utsträckning är delaktigt i skolan skulle också bidra till fler vuxenkontakter i skolan, något som kan öka förståelsen för hur barn, ungdomar och vuxna agerar i olika situationer.

Åtskilliga kan vittna om att det är genom engagemanget i föreningslivet som man lär något om demokrati i praktisk mening, och det finns vuxna som litar på att även unga personer kan tillföra något. Det är därför viktigt att stärka föreningslivets inflytande i skolan.

Stockholm den 11 juni 2002
Monica Green (s)
Anders Ygeman (s)	Marina Pettersson (s)
Carina Adolfsson Elgestam (s)