med anledning av skr. 2000/01:28 Resursfördelningen inom Vetenskapsrådet

Motion 2000/01:Ub15 av Yvonne Andersson m.fl. (kd)

av Yvonne Andersson m.fl. (kd)
Förslag till riksdagsbeslut
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att regeringen bör återkomma till riksdagen med ett förslag på
fördelningen av resurser för åren 2002 och 2003 och då samtidigt
redovisa för fakultetsanslag till lärosäten och resurser till de
forskningsfinansierande myndigheterna.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att på sikt ändra resursfördelningen mellan naturvetenskap och
teknik samt humaniora och samhällsvetenskap.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att klargöra skälen för fördelningen av forskningsresurser.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att säkerställa den fria grundforskningen genom
medelstilldelning.
Inledning
Regeringen har i en skrivelse förtydligat fördelningen av
medel inom Vetenskapsrådet. En fördelning som kommer att
ligga till grund för dels tre ämnesområdens
forskningsfinansiering (humaniora-samhällsvetenskap,
medicin, natur- och teknikvetenskap), dels för den särskilda
kommittén för utbildningsvetenskap. Kristdemokraterna
efterlyste i sin motion med anledning av
forskningspropositionen "Forskning och förnyelse" (prop.
2000/01:3) en redovisning av resursfördelningen.
Föreliggande skrivelse uppfattar vi som en reaktion på vårt
redovisningskrav. Det är dock förvånande att regeringen,
trots att den uppenbarligen insett att den tidigare brustit i
redovisningen till riksdagen, ändå inte genom skrivelsen
fullt ut redovisar relevant information och beslutsunderlag.
En flerpartimotion
Kristdemokraterna har tillsammans med Moderata
samlingspartiet, Folkpartiet liberalerna och Centerpartiet
lämnat en motion om allmänna förutsättningar för
forskningspolitiken. I den uppmärksammar vi regeringen
inte enbart på de allvarliga brister som finns i underlaget för
besluten utan framför allt på farorna i den nya inriktningen
av forskningspolitiken. Vi pekar på den centralstyrning som
sker av detaljer samtidigt som övergripande och långsiktiga
ställningstaganden saknas.
Vi vill framför allt peka på nödvändigheten av breda politiska lösningar för
en verksamhet som är så långsiktig och komplex till sin karaktär som
forskningen.
Stora delar av den kritik som oppositionspartierna riktar mot regeringens
förslag hade sannolikt kunnat undvikas om överläggningar mellan partierna
hade skett.
Kortsiktighet
Den redovisning som ges i regeringens skrivelse är
bristfällig bland annat på grund av sin kortsiktighet. Ett
huvudsyfte med de forskningspolitiska propositionerna är att
få en långsiktig behandling av forskningsfrågorna. Tiden
tycks emellertid inte ha tillåtit en djupare analys för år 2 och
år 3 i planperioden från regeringens sida. Om forskningen
ska präglas av trygghet krävs långsiktighet. Man måste veta
vad som händer några år framöver. Istället för att redovisa
fördelningen under hela planperioden införs en mening som
gör osäkerheten än större:
"Det är regeringens avsikt att denna fördelning skall vara bas för
fördelningen mellan berörda anslagsposter för budgetåren 2002 och 2003,
med eventuellt undantag för nationella anläggningar och vissa internationella
åtaganden."(s. 4)
Att en fördelning ska ligga till grund för något säger knappast något om
hur den kommande resurstilldelningen kommer att se ut. Den kan ju ligga till
grund för såväl ökningar och minskningar som omfördelningar. Såväl
riksdagen som forskarsamhället får gissa sig till vad som kan komma att ligga
i det "eventuella undantaget". Istället för att skapa tillit skapas misstro med
sådana oklarheter. Samtidigt som Sverige ska ange sin mening om hur
forskningspengarna inom EU ska användas för en femårsperiod kan man bara
med säkerhet redovisa ettårsplaner för forskningen på den nationella nivån.
Detta är oacceptabelt. Det är regeringens skyldighet att arbeta långsiktigt med
den statligt finansierade forskningen.
Fördelning mellan
ämnesområden
Regeringen har deklarerat att stora nya satsningar ska göras
på forskningen. När man räknar beloppen som anslås i
skrivelsen till de olika områdena inom Vetenskapsrådet och
lägger till löneuppräkningen, stämmer beloppen väl med de
belopp som de gamla forskningsråden fick. Endast
utbildningsvetenskaplig forskning, dyrbar vetenskaplig
utrustning och "övrig forskningsfinansiering", dvs. den post
som ska disponeras av Vetenskapsrådet centralt, har nya
medel.
I skrivelsen anger regeringen inte något om analysen bakom den
föreslagna fördelningen i övrigt. Därmed besvaras inte den väsentliga frågan,
varför fördelningen sker? Frågan gäller också med vilket mål i sikte denna
resursfördelning mellan forskningsområden sker.
Varför ökar anslagen till dyrbar vetenskaplig utrustning? Om det nu inte
ges mer medel än tidigare till själva forskningen vore det intressant att veta
varför denna post får utrustning för ytterligare 39 miljoner kronor i anslag.
Skälen till detta saknas i skrivelsen.
Regeringen tycks permanenta snedfördelningen av resurser till
naturvetenskaplig och teknisk forskning. Samhällsvetenskap och humaniora
får betydligt mindre resurser. Detta kan inte Kristdemokraterna acceptera. Om
man räknar om regeringens förslag till fördelning av anslaget till
Vetenskapsrådet procentuellt gäller att ungefär.
- 56 % går till naturvetenskap och teknik
- 20 % till medicin
- 12 % till humaniora och samhällsvetenskap och
- 1 % till utbildningsvetenskap.
Det är självklart så att dessa pengar kan vara intecknade
genom de gamla forskningsråden. Sådana inteckningar
måste respekteras och omöjliggör större omfördelningar i det
korta perspektivet. Men den nuvarande fördelningen kan
Kristdemokraterna inte acceptera på sikt. Vi inser
naturligtvis vikten av att utveckla forskningen inom
naturvetenskap och teknik men anser att möjligheten för
denna forskning att finna andra starka finansiärer än staten
bör vägas in. Därför måste staten särskilt värna om den
forskning som inte kan utvecklas på samma sätt utan statligt
stöd. Kristdemokraterna vill därför på sikt ha en fördelning
av resurser enligt följande:
- 40 % till naturvetenskap och teknik
- 30 % till medicin
- 20 % till samhällsvetenskap och humaniora
- 3 % till utbildningsvetenskap.
Vi anser att skola och utbildning är ett eftersatt
forskningsområde som behöver en kvalificerad forskning
snarare än uppdelning i enstaka projekt. Vi vill därför satsa
på utbildningsvetenskap snarare än att lägga medel till
Skolverket.
Den fria forskningen
År 2003 ska Vetenskapsrådet, enligt regeringens förslag, få
30 miljoner kronor i s k fria pengar. Om dessa medel ska
fördelas mellan ämnesområden eller ska finnas centralt hos
Vetenskapsrådet är ytterligare en obesvarad fråga.
Det tycks finnas en uppenbar risk för att ämnesråden inte får några som
helst fria medel. Kristdemokraterna vill inte verka för en så stark politisk
styrning. Vi menar att forskarsamhället ska ha det avgörande inflytandet över
forskningen.
Kristdemokraterna har i tidigare motioner påtalat vikten av att varje
forskningsinstitution får tillräckliga basresurser för att värna den fria
grundforskningen. Vi anser att den knappa tilldelning som regeringen anslår
till lärosätena är oroväckande. Det är önskvärt att regeringen återkommer till
riksdagen med ett samlat förslag för åren 2002 och 2003. På så sätt blir det
möjligt att se till helheten, om fördelningen av fakultetsanslagen till
lärosätena och resurserna till de forskningsfinansierande myndigheterna
behandlas samtidigt.

Stockholm den 27 oktober 2000
Yvonne Andersson (kd)
Inger Davidson (kd)
Chatrine Pålsson (kd)
Lars Gustafsson (kd)
Rosita Runegrund (kd)
Rose-Marie Frebran (kd)
Fanny Rizell (kd)
Kenneth Lantz (kd)
Ester Lindstedt-Staaf (kd)
Dan Kihlström (kd)
Gunilla Tjernberg (kd)
Ingvar Svensson (kd)
Erling Wälivaara (kd)
Desirée Pethrus Engström (kd)
Ulla-Britt Hagström (kd)
Magda Ayoub (kd)
Helena Höij (kd)
Maria Larsson (kd)
Ärendet är avslutat Motionskategori: Följdmotion Tilldelat: Utbildningsutskottet

Händelser

Inlämning: 2000-10-27 Bordläggning: 2000-11-06 Hänvisningsförslag: 2000-11-07 Granskning: 2000-11-07 Hänvisning: 2000-11-07
Yrkanden (11)