med anledning av skr. 1996/97:112 Utvecklingsplan för förskola, skola och vuxenutbildning -- kvalitet och likvärdighet

Motion 1996/97:Ub25 av Lena Klevenås (s)

Enligt NUTEK kommer det inom mindre än 20 år att
behövas 100 000 fler högskoleutbildade inom teknik och
naturvetenskap än vad utbildningsväsendet förväntas
examinera. Sveriges Industriförbund menar att andelen
ungdomar som väljer det naturvetenskapliga programmet
måste öka väsentligt och att målet bör vara 50 procent i
stället för nuvarande 20 procent. I Älvsborgs län har flera
företag mycket stora problem att rekrytera personal med
teknisk kompetens. Detta trots en hög arbetslöshet, inte
minst bland ungdomar.

Industrisamhället övergår nu till något nytt som vi ännu inte kan veta vad
vi skall kalla. Några saker vet vi dock. Vi behöver teknik i framtiden, både
den vi känner i dag och den nya vi bara kan ana. Industrisamhället försvinner
men inte industrierna. Många nya produkter och produktionsformer växer
fram. Det som kännetecknar det nya är ett högre teknikinnehåll vilket ökar
kraven på utbildningsväsendet. Om Sverige fortsätter att tappa i teknisk
kompetens i förhållande till många andra länder i världen minskar vår
försörjningsförmåga och därmed välfärd och solidaritet. Miljöproblemen kan
bara lösas med ett ökat naturvetenskapligt och tekniskt kunnande, både hos
experter och politiker och bland befolkningen i dess helhet.

I regeringens utvecklingsplan för det kommunala utbildningsområdet är
kopplingarna otydliga mellan utbildning och arbetslöshet samt mellan
utbildning och miljöproblemen. En utvecklingsplan måste prioritera
utbildningar inom teknik och naturvetenskap och ange hur kommunerna skall
stimuleras att öka intresset för dessa områden i hela kedjan förskola -
grundskola - gymnasieskola - högskola - arbetsliv.

Chefen för AMS har redovisat att långtidsarbetslösheten varierar mycket
mellan olika gymnasiala utbildningsvägar. Teknik och naturvetenskap ger
lättare jobb än många andra utbildningar. Ett liknande mönster finns för
högskoleutbildningarna. Regeringen har tagit fasta på dessa förhållanden och
gjort satsningar som NT28-48 med särskilda studiestödsförmåner och byggt
ut basåret i högskolan som numera omfattar över 5 000 studerande per år.
Men det är knappast lämpligt att göra sådana satsningar i efterhand år efter år.
Dels blir det mycket dyrt, dels uppfattas det som orättvist, men framför allt
kanske unga studenter undviker att läsa teknik på egen bekostnad om de tror
att det förr eller senare kommer att dyka upp en sådan här betald utbildning.
Det är naturligtvis bättre att göra rätt från början, dvs göra den tekniska
undervisningen i förskolan, grundskolan och på gymnasiet så intressant att
det blir helt naturligt att fler ungdomar söker sig till tekniska studier.

I den nya läroplanen för grundskolan ökar lyckligtvis utrymmet för
naturvetenskap och teknik. Den enskilda skolan - och eleven! - har ett stort
mått av frihet att forma undervisningen. Både elever och skolor kan välja
eller välja bort teknik och naturvetenskap. Docent Allan Svensson har visat
att över hälften av de elever som har begåvningsmässiga förutsättningar för
högre studier i teknik och naturvetenskap väljer bort dessa ämnesområden
(NOT-projektet, Skolverket/Högskoleverket). Nyckeln till förändring är de
ungas intresse. Den svenska skolan bygger på elevernas intresse. Det är
intresset som påverkar hur mycket en elev studerar, inlärningsresultaten och
valet av studieinriktning. Tyvärr är vår kunskap om hur intresse uppstår och
utvecklas bristfällig. Forskning skulle behövas.

Hemställan

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av åtgärder för att utveckla och ta vara på ungdomars
intresse för teknik och naturvetenskap.

Stockholm den 2 april 1997

Lena Klevenås (s)