med anledning av skr. 1995/96:181 Konsumentpolitiken i EU - mål och inriktning för det svenska arbetet

Motion 1995/96:L37 av Agne Hansson m.fl. (c)

av Agne Hansson m.fl. (c)
I skrivelsen redogör regeringen för de mål och den inriktning
Sverige bör ha vid sitt arbete med konsumentfrågor i EU.
Enligt regeringen ska det övergripande målet vara att ge
konsumenterna en stark ställning på marknaden och främja
konsumenternas intressen och inflytande i ett integrerat
Europa. Samtidigt ska den svenska nivån på
konsumentpolitiken kunna utvecklas och bibehållas.
Vi delar i huvudsak regeringens syn på inriktningen av konsument-
politiken. Det är av största vikt att ta tillvara konsumenternas intressen på
EU-nivå. Konsumentfrågor berör alla medborgares dagliga liv. De senaste
decennierna har inneburit stora förändringar för de flesta konsumenter.
Varuutbudet har ökat kraftigt och marknaden har blivit svårare att
överblicka. Koncentrationen och integrationen inom produktion, distribution
och detaljhandel har gjort att avståndet mellan konsument och näringsidkare
har ökat. Den enskilde konsumenten behöver i många situationer stöd för att
kunna hävda sin rätt och skydd mot otillbörliga affärsmetoder. Det är
glädjande att regeringen avser att hävda subsidaritetsprincipen i förhållande
till EU på konsumentområdet. Medlemsstaterna måste ha en frihet att ge
konsumenterna ett starkare skydd än som följer av gemenskapsreglerna.
Detta är av högsta vikt för konsumenternas förtroende för den inre
marknaden.
Centerpartiet har i samband med regeringens skrivelse till riksdagen
angående EU:s regeringskonferens uttalat att artikel 100a.4 ska formuleras
om i enlighet med innebörden i artikel 130t så att alla beslut i miljöfrågor,
bl a när det gäller handel med varor, skall vara minimiregler. Detta krävs för
att ge enskilda länder möjlighet att gå före och införa strängare krav för att
tillgodose behovet av hälso- och miljöskydd. Detta bör ges regeringen till
känna.
Centerpartiet har tidigare utvecklat resonemang om konsumentpolitikens
inriktning i en motion i samband med regeringens skrivelse till riksdagen
inför regeringskonferensen (skr. 1995/96:30). I denna motion avser vi att
utveckla dessa resonemang ytterligare avseende vissa livsmedelspolitiska
frågor. En omfattande del av konsumentpolitiken berör livsmedelsområdet.
Regeringen avser att verka för att ingrediensförteckningen på livsmedel blir
så fullständig som möjligt. Vi delar regeringens bedömning att det inte är
acceptabelt att kraven på fullständiga innehållsdeklarationer förenklas, så att
konsumenterna inte kan avgöra vilka ämnen livsmedel innehåller. Denna
fråga bör drivas kraftfullt från svensk sida i EU.
För att konsumenterna ska kunna göra ett medvetet val måste nationell
lagstiftning om s k ursprungsmärkning av livsmedel tillåtas inom EU. Frågan
om ett gemensamt system för ursprungsmärkning bör utarbetas inom EU.
Inte minst med tanke på senare tids händelser med brittiskt kött från djur
smittade med galna ko-sjukan har ytterligare aktualiserat denna fråga. För
konsumenten är det av stor betydelse att veta var t ex köttprodukter
härstammar ifrån för att kunna välja bort produkter från länder som vi inte
anser ha samma krav som Sverige vad gäller produktionsmetoder och livs-
medelskvalitet. Regeringsskrivelsen nämner ursprungsmärkning som en
metod att erhålla relevant och fullständig information. Men skrivelsen är
alltför vag i denna del enligt vår mening. Kravet på ursprungsmärkning är en
fråga som det finns ett stort folkligt stöd att driva såväl nationellt som inom
EU. Vad som ovan sagts om nationell lagstiftning om ursprungsmärkning
och ett gemensamt system för ursprungsmärkning inom EU bör ges
regeringen till känna.
Europaparlamentet har nyligen behandlat en gemensam ståndpunkt inför
antagandet av en EG-förordning om nya livsmedel och nya livsmedels-
ingredienser. Enligt det antagna förslaget ska konsumenten genom märkning
informeras om alla livsmedelsegenskaper, såsom sammansättning,
näringsvärde och avsedd användning av livsmedlet. Detta gäller om det är ett
nytt livsmedel eller en livsmedelsingrediens från jämförbara livsmedel och
livsmedelsingredienser som redan finns. Förslaget om att genetiskt
modifierade organismer ska märkas försågs med tillägget att märkning ska
omfatta även "vilka med genteknik genetiskt modifierade organismer som
förekommer". Detta innebär att parlamentet beslutade om en viss skärpning
av märkningskravet för genetiskt modifierade produkter. Det är nu viktigt att
den svenska regeringen driver frågan vidare om en generell märkning av
genetiskt modifierade livsmedelsprodukter i den fortsatta behandlingen av
ärendet i EU. Detta bör ges regeringen till känna.
Sverige har varit medlem i EU i drygt ett år. Konsumentpolitiken är stadd
under ständig utveckling i såväl Sverige som EU. Det är av stor betydelse att
riksdagen får ta ställning till en regeringsskrivelse om den svenska
konsumentpolitikens inriktning med jämna mellanrum. Regeringen bör
återkomma till riksdagen med en övergripande skrivelse om inriktningen på
det konsumentpolitiska området minst två gånger per mandatperiod. Detta
bör ges regeringen till känna.

Hemställan

Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att Sverige skall verka för att alla beslut i
miljöfrågor bl.a. när det gäller handel med varor skall vara
minimiregler,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om nationell lagstiftning om ursprungsmärkning,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att Sverige bör driva frågan om ett gemensamt
system för ursprungsmärkning inom EU,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att Sverige bör driva frågan om generell
märkning av genetiskt modifierade livsmedelsprodukter inom EU,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om återkommande regeringsskrivelser angående det
konsumentpolitiska arbetet i EU.

Stockholm den 28 mars 1996
Agne Hansson (c)
Ingbritt Irhammar (c)

Görel Thurdin (c)

Birgitta Carlsson (c)

Rigmor Ahlstedt (c)

Ingrid Skeppstedt (c)

Birgitta Hambraeus (c)

Lennart Brunander (c)

Sivert Carlsson (c)
Ärendet är avslutat Motionskategori: - Tilldelat: Lagutskottet

Händelser

Inlämning: 1996-03-28 Bordläggning: 1996-03-29 Hänvisning: 1996-04-15

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

Yrkanden (10)