med anledning av skr. 1990/91:50 Åtgärder för att stabilisera ekonomin och begränsa tillväxten av de offentliga utgifterna

Motion 1990/91:Fi18 av Claes Roxbergh m.fl. (mp)

av Claes Roxbergh m.fl. (mp)
Omstrukturering av den offentliga sektorn
Dagens offentliga transfereringssystem och
system för offentliga tjänster fordrar en tillväxt av
skatteunderlaget på minst 2 % 
om året enligt långtidsutredningen.
En tillväxt av skatteunderlagen i den
storleksordningen fordrar en ekonomisk tillväxt
med tillhörande ökning av den materiella
förbrukningen på ca 2 % 
om året.
En sådan tillväxttakt är ekologiskt orimlig. Det
betyder att den av regeringen föreslagna
tillväxtpolitiken inte är genomförbar.
Miljöpartiet de gröna vill därför påbörja en
omstrukturering av de offentliga välfärdssystemen
så att de kan ge en grundläggande social välfärd
utan krav på en ständig ekonomisk tillväxt. De
sociala välfärdssystemen får inte bli förevändning
för en ständig konsumtionstillväxt som jordens
ekosystem inte tål.
Riktlinjer för en omstrukturering --
fördelningsfrågorna i centrum
Transfereringarna
En omstrukturering av de offentliga
välfärdssystemen måste omfatta både de offentliga
transfereringarna och de offentliga tjänsterna.
Målet för omstruktureringen skall vara att bevara
ett grundläggande socialt skyddsnät för
medborgarna utan att detta för sin finansiering skall
vara beroende av en ständigt ökad och
naturresurskrävande privat konsumtion. Vid
omstruktureringen måste fördelningsfrågorna ha
en central plats. Den offentliga sektorns
grundläggande uppgift skall vara att tillförsäkra alla
medborgare oavsett ålder, ekonomisk ställning,
fysiska och sociala handikapp etc ett grundläggande
skydd.
Däremot kan de inslag i dagens offentliga sektor
som har karaktär av ''guldkant'' i ökad utsträckning
bli ett privat ansvar.
Grundskydd i socialförsäkringarna
Dagens system av socialförsäkringar och bidrag
från staten till hushållen bygger på en blandning av
flera olika principer. Vissa system följer den s k
inkomstbortfallsprincipen, dvs ger i större eller
mindre grad ersättning för förlorad arbetsförtjänst.
Hit hör t ex ATP-systemet, sjukförsäkringen,
föräldraförsäkringen och
arbetslöshetsförsäkringen. Andra bidrag ger en
sorts grundskydd, lika för alla. Hit hör bl a
folkpensionen och det allmänna barnbidraget.
En tredje variant är inkomstprövade bidrag,
som trappas av och bortfaller vid högre inkomst.
Hit hör bostadsbidragen och socialbidragen.
Miljöpartiet de gröna anser att
socialförsäkringarna i större utsträckning skall
bygga på principen om skydd för en god
grundstandard, lika för alla, kompletterad med
vissa inkomstprövade bidrag.
Principen att samhället står som garant för en
god grundstandard, som det går att leva på men
som inte ger något utrymme för en mer utvecklad
privat konsumtion, står i överensstämmelse med de
gröna värderingarna om återhållsamhet med
materiell förbrukning till förmån för
resursbevarande, bättre miljö och ökade
möjligheter för de fattiga länderna att få rimlig del
av jordens tillgångar.
Socialförsäkringar bygger på att garanti för en
grundstandard innebär att människor med högre
inkomster som vill ha högre försäkringsskydd själva
får svara för detta. Ett sådant arrangemang har
minst två ytterligare fördelar:Det privata
hushållssparandet ökar genom att människor får
ytterligare motiv för att spara. Detta är viktigt för
att garantera en god kapitalförsörjning bland annat
till nödvändiga framtida investeringar i
resursbevarande miljöteknik.
Fördelningspolitiskt innebär en ''grundskyddslinje''
en omfördelningseffekt till förmån för lägre
inkomsttagare och mer utsatta grupper. Om alla via
arbetsgivaravgifter bidrar till grundskyddet i
proportion till inkomsten blir det en större
omfördelningseffekt än i dagens system som bygger
på ersättning för inkomstbortfall. Människor med
högre inkomster får avsätta en större del av sina
disponibla inkomster till privat försäkringsskydd
och måste därigenom minska sin privata
konsumtion. Detta ger en omfördelningseffekt som
kompletterar den i skattesystemet.
Utöver inriktningen på ''grundskydd'' är det
också, för att begränsa kostnaderna, rimligt att
införa en viss självrisk i vissa av
socialförsäkringssystemen, t ex 
i sjukförsäkringen.
Pensionssystemet
Nuvarande ATP-system är för sin existens och
funktion de närmaste 30 till 40 åren helt beroende
av en ekonomisk tillväxt i storleksordningen 2 % 
om året. Det beror på att ATP under 1990-
talet övergår till fullfunktionsstadiet samt att
därefter andelen äldre ökar starkt. Eftersom en
garanterad tillväxt i ekonomin och den materiella
förbrukningen på 2 % 
om året under en så lång tid är en orimlighet
av flera skäl faller grunderna för ATP-systemet.
Nuvarande offentliga pensionssystem har i sig
starka inslag av grundpension. Eftersom det inte
går att leva på enbart folkpension med ingen eller
låg ATP har systemet kompletterats med
pensionstillskott och kommunala bostadstillägg för
pensionärer (KBT) som bortfaller när ATP ökar.
Tillsammans med det speciella skattesystemet för
pensionärer innebär detta att det i allmänhet är en
mycket liten skillnad i disponibel inkomst mellan de
pensionärer som inte alls har ATP och de som har
en ATP byggd på en genomsnittlig inkomst av ca
4,5 basbelopp (ca 135 000 
kronor per år). ATP-systemet har en reell
betydelse i huvudsak för människor med högre
inkomster upp till det så kallade ATP-taket vid 7,5
basbelopp (ca 225 000 
kronor per år).
Miljöpartiet de gröna föreslår tillsättande av en
parlamentarisk utredning med uppgift att
framlägga ett hållbart pensionssystem enligt
följande riktlinjer:Nuvarande ATP-system,
folkpension, pensionstillskott och KBT ersätts
successivt av en grundpension. Grundpensionen
skall ligga ungefär på samma nivå som nuvarande
folkpension, pensionstillskott och KBT för en
ordinär pensionärslägenhet. Samma skatteregler
bör tillämpas som för aktiva.Urfasningen av
ATP-systemet skall ske med hänsyn tagen till redan
intjänade pensionsrättigheter, som på ett rimligt
sätt måste infrias.Grundpensionen bör, liksom
idag, finansieras med arbetsgivaravgifter och i
huvudsak vara ett fördelningssystem.Ett visst
fondsparande, men i mindre utsträckning än ATP-
fonderna, kan finnas främst för utjämning över
tiden.Pensionssparande utöver grundpensionen
bör ske i privata och/eller avtalspensioner som i
huvudsak bygger på premiereservmetoden.
Utredningen bör särskilt studera hur
pensionstagarnas inflytande över detta sparande
skall kunna stärkas.
Sjuk- och arbetsskadeförsäkring
En samordning bör ske av sjuk- och
arbetsskadeförsäkringarna liksom mellan
sjukförsäkringssystemet och sjukvård. När det
gäller ersättningen i sjukförsäkringen bör en viss
sänkning av ersättningsnivåerna ske för att öka
självriskmomentet i försäkringen. Även i fråga om
sjukförsäkringen är det viktigt att sänkta
ersättningsnivåer genomförs på ett
fördelningspolitiskt acceptabelt sätt. Eftersom
lägre inkomsttagare ofta har fler sjukdagar än
högre inkomsttagare till följd av sämre arbetsmiljö,
ofta slitsammare arbete, etc skulle en lika stor
procentuell sänkning i alla inkomstskikt slå
orättvist. Miljöpartiet de gröna anser därför att
sänkningen av ersättningsnivån i sjukförsäkringen
bör vara större i högre inkomstskikt än i lägre.
Detta innebär också ett närmande till en
grundskyddslinje i socialförsäkringssystemen.
Bostadsfinansieringen
Samhället subventionerar idag boendet med 40
till 45 miljarder kronor årligen i form av
ränteavdrag för egnahemsägare, räntebidrag och
bostadsbidrag. Fördelningspolitiskt gynnar framför
allt ränteavdragen och räntebidragen de högre
inkomsttagarna som ofta har större hus och
lägenheter och därmed ett större stöd. Det är också
med all säkerhet så att en betydande del av
bostadsstödet inte alls leder till ett billigare boende
utan till att byggföretagen kan ta ut ökade priser i
nyproduktionen och att vid ägarbyten stödet
kapitaliseras av den tidigare ägaren som därmed
kan öka sin förmögenhet medan den nye ägaren
som skall bo i huset i praktiken förlorar förmånen
av bostadsstödet.
Miljöpartiet de gröna anser att
bostadskostnaderna i princip skall betalas av de
boende själva och att de statliga subventionerna
skall minimeras. Så länge vi har en hög inflation
måste det dock finnas system för att i tiden
omfördela bostadsutgifter mellan nybyggda och
äldre hus. Det måste också finnas ett stöd som
möjliggör att särskilt inkomstsvaga grupper kan få
ett acceptabelt boende. En minimering av
bostadssubventionerna måste ske successivt i flera
steg. Det nya bostadsfinansieringssystemet med
räntelån kan vara ett bra första steg. Miljöpartiet
de gröna har tillstyrkt detta förslag med vissa
reservationer, bl a gällande det föreslagna bidraget.
Kommande steg i minimeringen av
subventionerna kan vara att successivt avskaffa det
särskilda investeringsbidraget, som tillkommit som
en kompensation för den höjda byggmomsen.
Därefter bör en successiv begränsning ske av
möjligheterna att göra ränteavdrag, varvid också
de skattekompenserande räntebidragen i hyreshus
och bostadsrätter minskar i motsvarande grad.
En sådan begränsning av
bostadssubventionerna leder till ett bättre
utnyttjande framför allt av det äldre
lägenhetsbeståndet och till att byggkostnaderna
inte kan öka lika snabbt och att möjligheten att
kapitalisera bostadsstödet successivt försvinner.
Offentliga tjänster
Bakgrund
De offentliga tjänsterna i stat, kommuner och
landsting har under efterkrigstiden ökat starkt i
omfattning. Kostnaden för tjänsterna har ökat
ännu snabbare. Det är en följd av att de offentligt
anställda helt naturligt velat ha samma
löneutveckling som de privatanställda. Inflationen
slår hårt för tjänstesektorn, som i många fall har
svårt att rationalisera verksamheten.
I långtidsutredningen räknas med en fortsatt
expansion av de offentliga tjänsterna med i
genomsnitt 1,6 % 
per år under 1990-talet. Detta medger att
redan beslutade reformer (t ex 
full behovstäckning i barnomsorgen och
förverkligande av omsorgslagen för psykiskt
utvecklingsstörda) fullföljs. Vidare sker en
anpassning efter befolkningsutvecklingen med
bland annat ökade kostnader för sjukvård och
äldreomsorg till följd av det stigande antalet
mycket gamla personer. Vidare blir det möjligt att
i viss grad möta ökade kostnader till följd av den
medicinsk-tekniska utvecklingen inom sjukvården.
Utöver dessa anpassningar ryms endast små
resursökningar inom långtidsutredningens 1,6 %-ram. 
En resursökning för de offentliga
tjänsterna enligt långtidsutredningens scenario är,
vid oförändrad skattekvot, endast möjlig med en
ekonomisk tillväxt i storleksordningen 2 % 
per år. Den privata konsumtionen skulle då
stiga ännu snabbare, ca 2,3 % 
om året.
Som framhållits tidigare anser miljöpartiet de
gröna att detta är orimliga förutsättningar om vi
skall kunna leva inom de gränser som natur, miljö
och människors hälsa sätter.
Det fordras därför en omstrukturering av de
offentliga tjänsterna. Den bör bygga på bland annat
följande strategier:En noggrann
behovsprövning av alla offentliga tjänster.
Prövningen skall avse om förutsättningar och motiv
finns för att bedriva tjänsten i skattefinansierad
offentlig regi.Ett ökat inslag av informellt
obetalt arbete antingen i stället för offentliga
tjänster eller som ett komplement till eller inslag i
sådana arbeten.En ökad öppenhet för
alternativa lösningar inom ramen för en gemensam
finansiering, vilket kan ge billigare lösningar på
många områden. Härmed avses både privata,
kooperativa och föreningslösningar.En prövning
av möjligheterna till ytterligare avgiftsfinansiering
av offentliga tjänster eller finansiering med
försäkringslösningar.En prövning av vilka
skattefinansierade tjänster som kan utföras utanför
den offentliga sektorn.
Statlig verksamhet
Regeringen har i sin skrivelse föreslagit åtgärder
för en omställning och bantning av den statliga
administrationen. Målet är att denna på tre år skall
reduceras med 10 %. 
Miljöpartiet stöder denna målsättning. Vi
har också i tidigare budgetpropositioner föreslagit
olika bantningar inom den statliga
administrationen.
Försvaret
Utvecklingen i Europa gör det nödvändigt att
grundligt ompröva förutsättningarna för svensk
försvarspolitik i riktning mot ett icke-provokativt
försvar. En betydande bantning av kostnaderna bör
vara möjlig, bland annat genom nedläggning av
JAS-projektet och minskning av antalet brigader.
Detta måste få konsekvenser också för försvarets
fredsorganisation.
Allmän värntjänst
Den allmänna värnplikten för män bör, i
enlighet med en tidigare riksdagsmotion från
miljöpartiet, omvandlas till en allmän värntjänst
för både män och kvinnor. Inom denna värntjänst
skall det vara möjligt att välja på olika
arbetsuppgifter både inom totalförsvaret, vård och
omsorg och miljö och räddningstjänst. Den
allmänna värntjänsten kan ses som ett sätt för den
uppväxande generationen att ta ansvar för och få en
grundläggande insikt i att lösa de framtidshot som
idag av många upplevs som mer akuta än risken för
ett militärt anfall, dvs miljöhoten och hoten mot
vård och omsorg i framtiden.Värntjänsten kunde
dessutom innebära ett avsevärt resurstillskott till
dessa verksamheter i en framtid när möjligheten till
ytterligare skattefinansierad verksamhet är
begränsad.
Barnomsorg
Långtidsutredningen förutser en mycket kraftig
kostnadsökning för barnomsorgen
(storleksordningen 10 miljarder kronor under 1990-
talet) för att klara målet om full behovstäckning.
Miljöpartiet anser att det statliga och kommunala
stödet till barnomsorg skall ha till mål att ge
föräldrarna möjlighet att välja barnomsorgsform
utan att detta skapar inlåsningseffekter av olika
slag. Stöd skall utgå såväl för kommunal och olika
former av alternativ barnomsorg som för dem som
väljer att vara hemma med barnen eller väljer
andra lösningar som t ex 
trefamiljssystem. En sådan flexibilitet skapar
möjlighet till bättre lösningar avpassade efter de
enskilda behoven. Det bör vara möjligt att nå målet
om full behovstäckning för dem som önskar
barnomsorgsplats utan att totalt sett barnomsorgen
tillförs ytterligare skattemedel. Därtill kommer vad
som behövs av stöd till dem som önskar vara
hemma med barnen.
Utbildning
Även inom grund- och gymnasieskolan måste
föräldrarnas och elevernas valfrihet att själva välja
skola öka. Detta kan ske genom att större delen av
statsbidraget till skolan ges ut som en skolpeng, lika
för alla elever. Skolpengen betalas ut till den skola
som föräldrarna/eleven valt. Det kan gälla både
kommunala skolor och olika slag av alternativa
skolor. Dessa skall givetvis uppfylla grundläggande
krav i skollag och läroplan. Även inom skolan är
det viktigt att förstärka både föräldrarnas och
personalens ansvar och elevernas medverkan i
verksamheten. Detta bör ge såväl ökad valfrihet
som flexibilitet och kostnadsbesparingar inom
skolan utan att den pedagogiska kvaliteten
försämras.
Hemspråks- och specialundervisning
Vi hänvisar till miljöpartiet de grönas motion
1990/91:Ub37 som svar på regeringens proposition
1990/91:18 Ansvaret för skolan.
Äldreomsorg och sjukvård
Kostnaderna inom äldreomsorg och sjukvård
kommer enligt långtidsutredningen att behöva öka
kraftigt under 1990-talet till följd av det ökade
antalet mycket äldre människor. Till
kostnadsökningen bidrar också den medicinsk-
tekniska utvecklingen.
Med hänsyn till nuvarande brister och det
ökande antalet äldre människor är ett fortsatt
resurstillskott till sjukvård och äldreomsorg
nödvändigt. Kostnadsökningarna och behovet av
skattefinansiering kan dock minskas på olika sätt.
En politik baserad på ökad miljöhänsyn,
kortare arbetstider och förebyggande hälsovård bör
på sikt kunna leda till besparingar i form av mindre
sjukvårdsbehov. Redan på kort eller medellång sikt
minskar till exempel trafikolyckorna vid en
minskning av bilåkandet och sänkta
fordonshastigheter. Allergier och stressjukdomar
är andra exempel på sjukdomar som kan minska i
omfattning och svårighetsgrad efter insatser på
miljöområdet.
Den allmänna värntjänsten kan ge ett
betydande resurstillskott, som kan förbättra
kvaliteten i omsorgen utan stora krav på ny
skattefinansiering. Värntjänsten kan också ge
ungdomar en grundläggande insikt i vård och
omsorgsarbete som underlättar rekryteringen till
vårdyrken och också till framtida informella
insatser. Anhörigvård bör stödjas, liksom
engagemang i frivilliga insatser. En viss ökning av
avgiftsfinansieringen i sjukvård och äldreomsorg
bör kunna ske.
Annan kommunal verksamhet
En hårdare omprövning bör ske inom områden
där samhället stödjer olika verksamheter. Skötsel
av t ex 
idrottsanläggningar, fritidsgårdar, och
liknande bör i ökad utsträckning göras av de direkt
berörda som använder och har nytta av dem. I vissa
fall kan också en ökad avgiftsfinansiering vara
motiverad, särskilt när de används av vuxna.
Det bör undersökas om vissa verksamheter till
betydande del kan avgiftsfinansieras eller betalas
via särskilda försäkringslösningar. Ett sådant
exempel är brandförsvaret. En finansiering via en
obligatorisk brandförsvarsavgift knuten till
brandförsäkringen kunde på ett mer rättvist sätt
fördela kostnaderna mellan dem som bedriver
brandfarliga verksamheter. Andra exempel på
sådana försäkringslösningar kunde vara
obligatoriska sjukvårdsförsäkringar knutna till
utövande av elitidrott och liknande verksamheter
som erfarenhetsmässigt medför kostnader för
samhället.
Kostnader för asylsökande
Miljöpartiet de gröna noterar med förvåning att
regeringen vill ta medel från biståndsverksamheten
för att föra över till arbetet med asylsökande i
Sverige. Vi motsätter oss denna omläggning.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om behovet av och
metoderna att reformera den offentliga sektorn,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om att det bör
tillsättas en parlamentarisk utredning av ATP-
systemet,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om att medel till
arbetet med asylsökande i Sverige inte bör tas från
anslagen till biståndsverksamheten,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om hemspråks-
och specialundervisning.

Stockholm den 20 november 1990

Claes Roxbergh (mp)

Carl Frick (mp)

Inger Schörling (mp)

Ragnhild Pohanka (mp)

Anita Stenberg (mp)
Ärendet är avslutat Motionskategori: - Tilldelat: Finansutskottet

Händelser

Inlämning: 1990-11-20 Bordläggning: 1990-11-21 Hänvisning: 1990-11-22

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

Yrkanden (8)