med anledning av riksdagens förvaltningsstyrelses förslag (1975/76:20) om riksdagens lokalfrågor på längre sikt m. m.

Motion 1975/76:2536 av herr Lindkvist m. fl.

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

2

Motion
1975/76: 2536

av herr Lindkvist m. fl.

med anledning av riksdagens förvaltningsstyrelses förslag
(1975/76:20) om riksdagens lokalfrågor på längre sikt m. m.

Riksdagen gav förra året förvaltningsstyrelsen i uppdrag att fortsätta arbetet
med riksdagens lokalfrågor i avsikt att ge riksdagen ett fastare underlag
för sina överväganden angående återflyttning till ombyggda lokaler på Helgeandsholmen
eller andra lösningar.

Förvaltningsstyrelsens uppdrag har anförtrotts en parlamentariskt sammansatt
byggnadskommitté, som gjort vissa överväganden rörande lokalbehov
och expansionsmöjligheter, stadsbilds- och miljöfrågor samt kostnadsfrågor.

I skrivelsen 1975/76:20 hemställer förvaltningsstyrelsen om ett reservationsanslag
på 6 milj. kr. för fortsatt utredningsarbete rörande alternativ
2, Helgeandsholmen.

I händelse av bifall till förvaltningsstyrelsens förslag har riksdagen bundit
sig för mycket lång tid framåt när det gäller lokalfrågorna. Detta skulle
i så fall ske på ett enligt vår mening i flera avseenden bristfälligt beslutsunderlag.
Inga andra lösningar än den som riksdagen förordade i sitt principbeslut
den 28 maj 1975 har granskats. Detta innebär t. ex. att undersökningarna
rörande möjligheten till lokaler för riksdagens expansionsbehov
begränsats till att endast omfatta byggnaderna i anslutning till Helgeandsholmen.
Någon jämförelse med möjligheterna att finna expansionslokaler
i anslutning till en förläggning av riksdagshuset till Sergels Torg har inte
gjorts, vilket i hög grad är ägnat att snedvrida en jämförelse mellan dessa
båda alternativ.

På byggnadskommitténs uppdrag har byggnadsstyrelsen gjort en ny kostnadsberäkning
för en flyttning i enlighet med det s. k. alternativ 2. Det
finns ingen anledning att i detta sammanhang erinra mot beräkningen av
de investeringar som har kostnadsberäknats. Däremot finns anledning att
ifrågasätta de antaganden som gjorts beträffande vilka kostnader som i en
jämförelse skall påföras alternativ 2. Dessa antaganden, som är helt avgörande
för kostnadsberäkningens slutliga resultat, torde behöva underkastas
en förnyad granskning.

I det nu presenterade investeringsbeloppet ingår exempelvis ej 8 milj.
kr. avseende underhållsåtgärder i samband med ombyggnad av kanslihuset.
Detta motiveras av att dessa åtgärder inom kort skulle behöva genomföras,
även om en ombyggnad inte blev aktuell. Mot denna bedömning talar ett
yttrande av statsdepartementens organisationsavdelning den 29 november
1974, vilket återges i KU 1975:13, varvid framhålls: ”Fastigheten är av

Mot. 1975/76:2536

3

hög byggnadsteknisk kvalitet möjligen med undantag för ventilationen. Den
är mycket väl underhållen. Huset torde ha lång återstående livslängd.”

Om denna bedömning är korrekt, är det motiverat att öka investeringskostnaderna
för riksdagens återflyttning med 8 milj. kr. i 1974 års prisläge.

Det synes klarlagt att något omedelbart behov av grundförstärkning inte
föreligger för Helgeandsholmsbyggnaderna. Om däremot de byggnadsarbeten
företas som erfordras vid en återflyttning för riksdagen, skulle detta
innebära ökade risker för sättningsskador. Detta kan framkalla behov av
grundförstärkningsåtgärder, som i så fall bör igångsättas omedelbart för att
inte framtvingas efter det att ombyggnadsåtgärderna genomförts. Kostnaderna
för sådana åtgärder torde i 1974 års prisläge uppgå till minst 50 milj.
kr.

En motsvarande kritisk granskning kan underkastas också andra investeringsposter,
som nu inte påförts flyttningsalternativet, t. ex. kostnader
för skyddsrum, antikvarisk utgrävning av Riksplan, räntorna under byggnadstiden,
flyttningskostnader, teleteknisk utrustning, markarbeten, handikappåtgärder,
säkerhetsåtgärder samt inredning.

Vad beträffar bedömningen av årskostnaderna synes den nu angivna kostnaden
för projektet, 24 milj. kr. i prisläget 1976-04-01, vara en rimlig bedömning
av de årskostnader som uppstår inom ramen för en byggnadsinvestering
om 195 milj. kr. i 1976 års prisläge. Som vi tidigare anfört torde
emellertid de totala investeringarna för riksdagens återflyttning komma att
bli betydligt högre, varför årskostnaderna måste justeras i motsvarande mån.

De årskostnader som angetts för lokalerna vid Sergels Torg synes vara
korrekt angivna till 18 milj. kr.

I beräkningen av årskostnaderna vid alternativ 2 ingår ingen förräntning
av ingångsvärde för Helgeandsholmen. I stället belastas alternativet Sergels
Torg med kapitalkostnaderna för en upprustning av Helgeandsholmsbyggnaderna.
Dessa förhållanden kan uttryckas på det sättet att Helgeandsholmen
i dag har åsatts ett negativt värde om minus 25 milj. kr. Detta resonemang
synes bottna i de erfarenheter som byggnadsstyrelsen haft av riksdagshusets
förvaltning sedan riksdagen flyttade till Sergels Torg, varvid det visat sig
att hyresintäkter och utgifter för drift och underhåll ungefär balanserat varandra.
Verksamheten har alltså inte lämnat något överskott som kunnat
förränta ett kapital.

Byggnadsstyrelsens förvaltningserfarenheter avser riksdagshuset. Riksbankshuset
däremot är ett relativt normalt kontorshus av god standard,
varför hyresvärdet hos lokalerna är avsevärt högre än beträffande riksdagshuset.
En upprustning av byggnaderna på Helgeandsholmen med 25 milj. kr.
leder till högre hyresvärde hos lokalerna än som varit fallet under hittillsvarande
förvaltning. Byggnadsstyrelsens förvaltningserfarenhet har avsett
korttidsuthyrningar med hänsyn till att en ombyggnad för riksdagsändamål
fanns nära förestående. Det är i regel inte möjligt att erhålla tillnärmelsevis
samma hyresintäkter vid korttidsuthyrningar som vid mera

Mot. 1975/76:2536

4

normala uthyrningar.

Årskostnaden för alternativet Helgeandsholmen har av byggnadsstyrelsen
nu redovisats till 24 milj. kr., vilket skall jämföras med 20,3 milj. kr. för
alternativet Sergels Torg. Jämförelsen sker i prisläge 1976-04-01. Med hänsyn
till vad vi tidigare anfört bör emellertid årskostnaden för Helgeandsholmen
justeras upp med hänsyn till investeringar, som ej medräknats till grund
för kostnadsjämförelsen, samtidigt som årskostnaden vid Sergels Torgsalternativet
bör kunna nedjusteras med hänsyn till de alltför pessimistiska
bedömningarna beträffande utnyttjandet av Helgeandshoimsbyggnaderna.

I riksdagshusutredningen 1974 uttalades att en årskostnadsskillnad om
20 % i ett fall som detta bör betraktas som stor. I denna utredning redovisades
årskostnaden för återflyttning till 16,2 milj. kr. i prisläget 1974-04-01. Skillnaden
i förhållande till nu redovisade 24 milj. kr. två år senare förklaras
bl. a. genom en uppräkning med 20 % på grund av den allmänna byggnadskostnadsstegringen
under den mellanliggande perioden. Som jämförelse
må nämnas att under samma period årskostnaden för alternativet Sergels
Torg även med byggnadsstyrelsens beräkning endast ökat från 19,8 milj.
kr. till 20,3 milj. kr. dvs. med 2,5 %.

Till detta bör läggas att de aktuella investeringar och förhyrningar som
avses bli aktuella under slutet av 1970-talet och början av 1980-talet företer
olika känslighet för prisförändringar, vilket kan komma att leda till kraftigt
ökande årskostnadsskillnad mellan de båda alternativen.

Av det anförda framgår att riksdagen alltjämt saknar en redovisning av
de totala, ekonomiska konsekvenserna av de två alternativen att lösa riksdagens
lokalfråga på längre sikt - återflyttning till Helgeandsholmen resp.
kvarstannande vid Sergels Torg. De betänkligheter mot en återflyttning som
framfördes på riksmötet den 28 maj 1975 har enligt vår mening förstärkts.
Riksdagen har inte heller fått någon redovisning av de kvaliteter för riksdagsarbetet
på Helgeandsholmen som inte på samma sätt kan uppnås vid
Sergels Torg. 1 konstitutionsutskottets betänkande KU 1975:13 (s. 33) har
utskottet klargjort sin skepsis mot ett alltför snabbt beslut, och vi citerar:

Utskottet har därför försökt räkna fram årskostnaderna för de aktuella
alternativen till hösten 1982, då enligt nuvarande planer en återflyttning
tidigast kan ha skett. Dessa beräkningar visar på betydande skillnader i
årliga kostnader till alt. H:s nackdel. Storleken blir dock mycket beroende
av hur starkt byggnadskostnaderna kommer att öka under slutet av 1970talet.

Enligt utskottets mening måste frågan om riksdagens permanenta lokaler
ses i ett längre tidsperspektiv än fram till 1985. Ett minimikrav bör härvid
vara att tillräckliga garantier skapas för att de beslut som riksdagen fattar
i denna del och som kan komma att medföra mycket betydande kostnader
för samhället, tillförsäkrar riksdagen goda funktionsmöjligheter åtminstone
en bit in på nästa sekel. Frågan om riksdagens sannolika lokalbehov i vart
fall fram till år 2000 och de olika nu aktuella lokaliseringsalternativen från
denna synpunkt - med särskilt beaktande av expansionsmöjligheterna och
flexibilitet - bör sålunda ytterligare övervägas.

Mot. 1975/76:2536

5

Vid behandlingen av förvaltningsstyrelsens skrivelse 1975/76:20 har riksdagsledamöterna
en reell möjlighet - och den sista innan stora kostnader
är nedlagda i projektet alternativ H - att återföra frågan om riksdagens
framtida lokalbehov till förnyad prövning. Den chansen bör tas till vara,
detta i synnerhet som beslutet den 28 maj 1975 inte gav det utrymme
för den helhetsbedömning av lokalfrågorna med flera alternativa förslag
som åtskilliga ledamöter av riksdagen hade förväntat sig.

Med hänvisning till det anförda hemställer vi

1. att hemställan i förvaltningsstyrelsens skrivelse 1975/76:20 avslås,

2. att det med anledning av vad i motionen anförts åt förvaltningsstyrelsen
ges i uppdrag att revidera kostnadsberäkningarna
för Sergels Torgs- resp. Helgeandsholmsalternativet till
lösning av riksdagens lokalfråga på längre sikt och att redovisa
resutatet härav för riksdagen.

Stockholm den 3 maj 1976

OSKAR LINDKVIST (s)

SVEN-GÖSTA SIGNELL (s)

LILLY BERGANDER (s)

GÖRDIS HÖRNLUND (s)

KNUT JOHANSSON (s)
i Stockholm

PER-OLOF HÅKANSSON (s)
i Trelleborg

HÅKAN STRÖMBERG (s)
i Vretstorp

HANS ALSÉN (s)

THURE JADESTIG (s)

BO FORSLUND (s)

CHRISTER NILSSON (s)
i Norrköping

ÅKE GUSTAVSSON (s)
i Nässjö

BENGT WIKLUND (s)