med anledning av prop. 2021/22:61 Nytt punktskattedirektiv och vissa andra ändringar

Motion 2021/22:4341 av Gulan Avci m.fl. (L)

av Gulan Avci m.fl. (L)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen avslår propositionen.

Motivering

I proposition 2021/22:61 Nytt punktskattedirektiv och vissa andra ändringar föreslås ett antal lagändringar för att genomföra rådets direktiv (EU) 2020/262 av den 19 december 2019 om allmänna regler om punktskatt samt andra lagändringar med anledning av rådets direktiv (EU) 2019/2235 av den 16 december 2019 om ändring av direktiv 2006/112/EG om ett gemensamt system för mervärdesskatt och direktiv 2008/118/EG om allmänna regler för punktskatt vad gäller gemensamma försvarsinsatser inom unionen. Liberalerna har i och för sig inte något att erinra mot förslagen. Däremot behöver det problematiseras att propositionen lades av den övergångsregering som satt från det att Stefan Löfven den 10 november begärde sitt entledigande som statsminister till dess att en ny regering kunde tillträda den 30 november.

En övergångsregering har enligt lagens bokstav samma befogenheter som en vanlig regering, med det viktiga undantaget att den inte kan besluta om extra val. Det finns dock omfattande underlag i förarbeten och praxis som understryker att en sådan regerings handlingsutrymme är begränsat.

Statsrådsberedningen har sammanfattat rättsläget i promemorian En övergångs­regerings befogenheter (SBPM 1990:1, rev.2020) där det framhålls att principen är att en övergångsregering bör avgöra endast löpande eller brådskande ärenden.

I Statsrådsberedningens promemoria (s.4, vår kursivering) anförs även att en över­gångsregering ”[inte] bör lägga fram propositioner som är politiskt kontroversiella eller som har en tydlig partipolitisk inriktning, om inte ett dröjsmål skulle skada viktiga all­männa intressen. […] Inte heller andra propositioner bör beslutas, om de kan vänta utan att det orsakar problem.

I regeringens proposition anförs i god ordning varför förslagen behövs för att anpassa svensk lag till beslutade EU-direktiv. Däremot ges ingen motivering till att förslagen är så brådskande att en övergångsregering behövde besluta om en proposition den 18november.

De olika lagändringarna i propositionen föreslås träda i kraft mellan den 15 april 2022 och den 13 februari 2023. Om den senaste regeringsbildningen hade blivit mycket långdragen hade det naturligtvis kunnat uppstå en situation där det brådskade att besluta om åtminstone vissa av lagändringarna trots att Sverige inte hade en fullt fungerande regering. Men detta var inte fallet.

Övergångsregeringen vidtog inte heller några åtgärder för att undersöka det parla­mentariska stödet hos samtliga riksdagens partier, eller ens för att sondera om det fanns något parti som hade invändningar mot att propositionen lades fram trots att det inte fanns en fullt ut fungerande regering på plats.

Detta bör ses i ett större sammanhang där den parlamentariska situationen har blivit alltmer komplicerad. Hävdvunnen parlamentarisk praxis har utmanats och kan inte längre tas för given. Täta regeringsskiften har gjort att inte mindre än tre övergångs­regeringar har suttit i sammantaget över fem månader under denna mandatperiod. Hur riksdagen i dag förhåller sig till övergångsregeringens faktiska agerande kommer att forma den praxis som gäller i morgon.

Betydelsen av denna praxis är desto större eftersom riksdagens normala kontroll­makt i det närmaste är satt ur spel när en övergångsregering sitter vid makten. En över­gångsregering besvarar normalt inga interpellationer eller skriftliga frågor. Frågestund­erna i riksdagen ställs in, liksom partiledardebatter. Inte heller kan riksdagen besluta om misstroendeförklaring – regeringen är ju redan entledigad. Samtidigt som en övergångs­regering endast förväntas sköta löpande och brådskande ärenden är den paradoxalt nog frikopplad från parlamentarisk kontroll.

Det är därför av principiell betydelse att praxis inte börjar förskjutas i riktning mot att en övergångsregering får ökad frihet att ta politiska initiativ. Även om sakfrågan i denna proposition är politiskt okontroversiell vill Liberalerna framhålla att det var olämpligt att den lades fram av en övergångsregering utan föregående kontakter med riksdagens alla partier.

Det allra lämpligaste vore om den av övergångsregeringen beslutade propositionen återkallas och en ny proposition med samma innehåll läggs fram av den regering som tillträdde efter statsministeromröstningen den 29 november. Liberalerna är i sådant fall beredda att medverka till en förkortad motionstid om detta behövs för en ordnad hantering i riksdagen. I avvaktan på ett sådant initiativ från regeringens sida yrkar Liberalerna avslag på övergångsregeringens proposition.

Gulan Avci (L)

Johan Pehrson (L)

Maria Nilsson (L)

Lina Nordquist (L)

Christer Nylander (L)

Mats Persson (L)

Allan Widman (L)

Motionen bereds i utskott Motionskategori: Följdmotion Tilldelat: Skatteutskottet

Händelser

Inlämnad: 2021-12-08 Bordlagd: 2021-12-13 Granskad: 2021-12-13 Hänvisad: 2021-12-14

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

Yrkanden (1)