Till innehåll på sidan

med anledning av prop. 2021/22:243 Pausad höjning av reduktionsplikten för bensin och diesel 2023

Motion 2021/22:4741 av Per Bolund m.fl. (MP)

Ärendet är avslutat

Motionskategori
Följdmotion
Motionsgrund
Proposition 2021/22:243
Tilldelat
Miljö- och jordbruksutskottet

Händelser

Inlämnad
2022-05-18
Granskad
2022-05-23
Bordlagd
2022-05-25
Hänvisad
2022-05-30

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

PDF
DOCX

Förslag till riksdagsbeslut

  1. Riksdagen avslår ändringsförslaget i lagen (2017:1201) om reduktion av växthusgasutsläpp från vissa fossila drivmedel, som lagts fram till riksdagsbeslut i proposition 2021/22:243.
  2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en avstämning ska göras 2023 av hur reduktionsplikten behöver justeras för att föreslagna klimatmål ska nås och tillkännager detta för regeringen.

Stöd till hushållen – inte till Putin

Putins invasion av Ukraina har lett till ökade kostnader för hushållen. Denna ökning har framför allt drivits av ökade kostnader på bensin och diesel. Den huvudsakliga orsaken till denna prisökning är minskat utbud av råolja till följd av Putins invasion av Ukraina. Ryssland är nämligen världens tredje största exportör av råolja. En mindre del av den olja som utvinns i Ryssland kommer i dag ut på den globala oljemarknaden. Det leder till att priset vid pump stiger också i Sverige.

Europas länder har bemött denna prisökning med stora subventioner av fossila bränslen. Utöver en pausad reduktionsplikt har regeringen bl.a. sänkt skatten på bensin och diesel till EU:s miniminivå och gett 1 000 kronor till alla Sveriges bilägare.

Studier visar att Putins intäkter från försäljning av fossila bränslen, tack vare dessa subventioner, har ökat sedan kriget började. Miljöpartiet har sedan krigets första dag drivit Sveriges regering och riksdag framför sig för att strypa flödet av pengar till Putins krigskassa. Våra subventioner stärker Putins militärmakt. Våra subventioner av fossila bränslen är subventioner av Putins krig. Det är fel väg att gå.

Men samtidigt är det viktigt att hjälpa hushållen när deras livskostnader ökar drama­tiskt. Hushåll med små marginaler riskerar då att hamna i en ohållbar situation. Politiken måste därför stödja hushållen – utan att stödja Putin!

Politiken har en rad verktyg som kan användas för att hjälpa de hushåll som har det svårt, utan att för den sakens skull gå fram med subventioner som berikar Putin. Exempelvis har Miljöpartiet föreslagit en skattesänkning motsvarande 4 000 kronor per vuxen och år för boende på landsbygden samt en tillfälligt halverad matmoms.

Studier visar dessutom att subventioner av bilåkande framför allt gynnar de rika. Tankesmedjan Transport and Environment har visat att de stöd som EU-länderna gått fram med har gett åtta gånger mer pengar till rika än fattiga.

Sverige riskerar att missa sina klimatmål

Enligt Regeringskansliets egna beräkningar kommer den pausade reduktionsplikten att ge utsläppsökningar på 880 000 ton. Att bara ett pausande genererar så stora ökningar av växthusgasutsläpp visar på hur viktig reduktionsplikten är för Sveriges omställning av transportsektorn.

Regeringens egen expertmyndighet Naturvårdsverket har själv gått ut och sagt att en pausad reduktionsplikt troligtvis innebär att Sverige inte når sitt klimatmål för transport­sektorn (70 procents minskning till 2030 jämfört med 2010). Flera bedömare, bl.a. Klimatpolitiska rådet, vars uppgift är att granska regeringens klimatpolitik, har under­strukit att Sverige redan innan det aviserade pausandet av reduktionsplikten troligtvis inte skulle nå målet för transportsektorn. Regeringens förslag är ett tydligt steg i fel riktning. Regeringen har inte heller aviserat några andra förslag för att kompensera för dessa ökade utsläpp.

Därför föreslår vi att regeringens proposition om pausad reduktionsplikt avslås.

Miljöpartiet vill i stället att nivåerna inom reduktionsplikten ska ses över för att säkerställa att styrmedlet används på bästa sätt för att Sverige ska kunna nå sina klimat­mål om 70 procents minskade utsläpp från transportsektorn till 2030 jämfört med 2010. Vi föreslår därför att en avstämning ska göras under 2023 av reduktionsplikten om hur den behöver justeras för att Sveriges klimatmål ska nås.

Politiken måste skapa långsiktiga förutsättningar för industrin

Långsiktiga spelregler är en förutsättning för att det svenska näringslivet ska kunna ta sig an omställningen till ett klimatsmart samhälle. De branscher som berörs av reduk­tionsplikten har gång på gång visat sin uppskattning för detta styrmedel. Reduktions­plikten är ett smart system, där kraven på minskade utsläpp från bensin och diesel ökar stegvis. Tack vare den får svenska bränsleleverantörer och biodrivmedelsproducenter en överblick av hur deras marknader kommer att förändras.

Regeringens förslag om att pausa reduktionsplikten under 2023 skapar osäkerhet inom detta i övrigt välfungerande system. Hårdast drabbas Sveriges biodrivmedels­producenter av denna kortsiktighet. Flera stora bolag som står redo att göra mångmiljard­investeringar ställer sig nu, med rätta, frågor om huruvida marknaden för deras produkter kommer att finnas där.

Regeringens förslag om pausad reduktionsplikt hotar därför industrins möjligheter att öka volymerna hållbara biodrivmedel som produceras i Sverige. Ökade produktions­volymer är en förutsättning för att priserna på svenska biodrivmedel, på sikt, ska kunna gå ned. Regeringens förslag drabbar alltså i längden de svenska konsumenterna, vilka alltså fortsatt tvingas betala ett högt pris för sitt drivmedel. 

Miljöpartiet vill därför gå fram med ytterligare stöd till inhemsk hållbar biodrivmedels­produktion. Industrin måste kunna lita på att politiken ger de förutsättningar som krävs för att de ska kunna öka produktionsvolymerna av biodrivmedel.

 

 

Per Bolund (MP)

Lorentz Tovatt (MP)

Leila Ali-Elmi (MP)

Janine Alm Ericson (MP)

Elisabeth Falkhaven (MP)

Maria Ferm (MP)

Maria Gardfjell (MP)

Axel Hallberg (MP)

Camilla Hansén (MP)

Annika Hirvonen (MP)

Emma Hult (MP)

Rasmus Ling (MP)

Martin Marmgren (MP)

Amanda Palmstierna (MP)

Anna Sibinska (MP)

 

Yrkanden (2)

  1. Riksdagen avslår ändringsförslaget i lagen (2017:1201) om reduktion av växthusgasutsläpp från vissa fossila drivmedel, som lagts fram till riksdagsbeslut i proposition 2021/22:243.
    Behandlas i
    Miljö- och jordbruksutskottet
    Betänkande 2021/22:MJU31
    Utskottets förslag
    Avslag
    Kammarens beslut
    Avslag
  2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en avstämning ska göras 2023 av hur reduktionsplikten behöver justeras för att föreslagna klimatmål ska nås och tillkännager detta för regeringen.
    Behandlas i
    Miljö- och jordbruksutskottet
    Betänkande 2021/22:MJU31
    Utskottets förslag
    Avslag
    Kammarens beslut
    Avslag

Behandlas i betänkande (1)

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.