med anledning av prop. 2021/22:162 Elevhälsa och stärkt utbildning för elever med intellektuell funktionsnedsättning

Motion 2021/22:4586 av Patrick Reslow m.fl. (SD)

av Patrick Reslow m.fl. (SD)

Förslag till riksdagsbeslut

  1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det för grundsärskolans elever ska ske en kontinuerlig utvärdering av elevernas prestationsförmåga i stället för enskilda stödinsatser och tillkännager detta för regeringen.
  2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det inte ska vara möjligt att överklaga ett rektorsbeslut om att inte flytta upp en enskild elev till nästa årskurs och tillkännager detta för regeringen.
  3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att föräldrarnas samtycke inte ska krävas vid rektorsbeslut om att inte flytta upp en enskild elev till nästa årskurs och tillkännager detta för regeringen.

Motivering

I denna proposition lämnar regeringen förslag till ändringar i skollagen (2010:800) som syftar till att stärka elevhälsan och utbildningen för elever med intellektuell funktions­nedsättning. Det föreslås bl.a. att elevhälsans arbete ska bedrivas på individ, grupp- och skolenhetsnivå och i samverkan med lärare och övrig personal samt att elevhälsan ska vara en del av skolans systematiska kvalitetsarbete och att den ska samverka med hälso- och sjukvården och socialtjänsten när behov finns.

Regeringen föreslår vidare att det införs en garanti för tidiga stödinsatser i svenska och matematik för elever som läser enligt grundsärskolans kursplaner. I övrigt föreslås några namnbyten på skolformer, att uttrycket utvecklingsstörning ersätts med intellek­tuell funktionsnedsättning samt rektorsbeslut om att en enskild elev inte ska flyttas upp till nästa årskurs.

Den psykiska ohälsan är alarmerande bland barn och unga. Enligt den senaste rapporten från Socialstyrelsen (2017) hade den psykiska ohälsan ökat med över 100 procent i åldern 10–17 år på tio år och det var depressioner och olika ångestsyndrom som främst bidrog till ökningen. Suicid står för ungefär en tredjedel av alla dödsfall i ålders­gruppen 15–24 år, enligt Folkhälsomyndigheten. Trots kännedom om denna drastiska utveckling, och trots att det inte finns några tecken på förbättrad psykisk hälsa sedan 2017, satsas inte tillräckligt bättre hälsa hos våra barn och unga.

Skolan är en viktig arena för förebyggande insatser. Här finns möjlighet till tidig upptäckt och kompetens i form av skolsköterska, skolläkare, kurator och psykolog som snabbt kan ge stöd. Eleverna är redan förtrogna med elevhälsan och behöver inte stå i kö för påbörjade insatser. All skolpersonal med elevkontakt ska genom utbildningsinsatser ha en grundläggande förståelse för psykisk ohälsa för att kunna koppla in elevhälsan i ett tidigt skede och elever bör ha terminsvisa möten med skolans kurator. Psykisk ohälsa bland barn och unga måste tas på största allvar och skolans elevhälsa behöver stärkas för att kunna ge den hjälp som krävs.

Det är viktigt att samverkan mellan elevhälsan och hälso- och sjukvården stärks. Dagens bristande likvärdighet mellan och inom skolhuvudmännens satsningar på elevhälsan måste ses över. Under en längre tid har elevhälsan på vissa håll fått lägre prioritet än önskvärt, vilket har inneburit att den blivit föremål för besparingsåtgärder. Vi tycker att det är viktigt att professionens synpunkter tas till vara och att de riktlinjer som professionen angett om hur stora elevgrupper respektive funktion inom elevhälsan ska hantera följs. Utredningen föreslog t.ex. att en godtagbar nivå för skolläkare ska vara en per 7000 elever, för en skolsköterska högst 430 elever, för en psykolog högst 1000 elever och för en kurator högst 400 elever. Dessa miniminivåer är viktiga för att nå likvärdighet mellan och inom de olika skolhuvudmännen.

1. Sverigedemokraterna anser att grundsärskolans elever kontinuerligt ska utvärderas under hela sin utbildning. Detta kommer att mycket större positiv effekt för eleverna, som då kan grupperas på ett bättre sätt och i vissa fall flyttas till den vanliga grund­skolan på deltid eller heltid. Utgångspunkten måste vara att varje elev ska få möjlighet att nå bästa möjliga utbildningsnivå.

2, 3. Sverigedemokraterna instämmer i regeringens förslag att rektor ska få besluta om att en enskild elev inte ska flyttas upp till nästa årskurs. Vi anser däremot inte att vårdnadshavarnas samtycke ska krävas, då det är upp till rektorn att bedöma förutsätt­ningarna för varje enskild elev. Det är viktigt att det är eleven som sätts i centrum vid denna typ av beslut, inte föräldrarnas åsikter. Dessutom anser vi att rektorns beslut ska vara definitivt och därmed inte bör kunna överklagas. Vi menar att den formella grunden liknar den vid betygsättning, som inte är överklagbar, och i detta fall bygger rektorns beslut på en sammanvägning av elevens alla betyg.

Patrick Reslow (SD)

Robert Stenkvist (SD)

Michael Rubbestad (SD)

Jörgen Grubb (SD)

Richard Jomshof (SD)

Ärendet är avslutat Motionskategori: Följdmotion Tilldelat: Utbildningsutskottet

Händelser

Inlämnad: 2022-04-06 Granskad: 2022-04-22 Bordlagd: 2022-04-26 Hänvisad: 2022-04-27

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

Yrkanden (3)