med anledning av prop. 2015/16:160 Miljöbalken och EU:s kemikalielagstiftning

Motion 2015/16:3395 av Jonas Jacobsson Gjörtler m.fl. (M)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör verka för att Sverige i större utsträckning använder sig av ömsesidigt erkännande av växtskyddsmedel i andra medlemsstater för att skapa mer konkurrensneutrala förutsättningar för svenskt jordbruk och tillkännager detta för regeringen.

Motivering

Regeringen har överlämnat proposition 2015/16:160, Miljöbalken och EU:s kemikalielagstiftning. I propositionen föreslås ändringar som bör göras i miljöbalken med anledning av att kemikalieregleringen i allt väsentligt nu finns i EU-förordningar.

Förslagen som presenteras i propositionen är i sak bra och riktiga. Inom EU bedöms verksamma ämnen i växtskyddsmedel gemensamt, det är en del i arbetet för att harmonisera kemikalieregelverket inom medlemsländerna. Ansvariga myndigheter inom EU samarbetar för att göra riskbedömningar av de ämnen som förts fram av industrin. Sverige har dock valt att inte acceptera utvärderingar som gjorts av annan medlemsstat, så kallat ömsesidigt erkännande. Det innebär att växtskyddsmedel, som är viktiga för jordbrukets produktion och får användas i andra länder, inte tillåts användas i det svenska jordbruket. Moderaterna anser att Sverige, för att stärka jordbrukets konkurrenskraft, i större utsträckning bör tillämpa den gemensamma kemikaliepolitiken genom ömsesidigt erkännande av växtskyddsmedel i andra medlemsstater.

Den internationella konkurrensen inom jordbruket är hård. På grund av särregler, höga skatter och stor administrativ börda har många svenska jordbrukare svårt att hävda sig i konkurrensen, vilket orsakar dålig lönsamhet. Det gör att många svenska jordbrukare riskerar att behöva lägga ner sin verksamhet. För att förbättra situationen för jordbrukare i Sverige är det viktigt att minska regelkrånglet och byråkratin. Att ansöka om godkännande av växtskyddsmedel i Sverige innebär långdragna processer med sämre sannolikhet till godkännande än i andra länder. Växtskyddsmedel som är godkända i andra medlemsländer får ofta inte användas i Sverige. Situationen har blivit så allvarligt att jordbrukare tvingas lägga om eller avsluta sin produktion, och livsmedelsproducenter väljer att flytta till andra länder eller lägga ner produktionen. Därtill bör nämnas att de företag som tillverkar växtskyddsmedel inte anser det värt att ta fram särskilda växtskyddsprodukter för den svenska marknaden.

För att minska administrationen och korta ner handläggningstiderna vid ansökan om produktgodkännande för växtskyddsmedel, borde ansvarig myndighet i Sverige, Kemikalieinspektionen, i högre grad använda sig av ömsesidigt erkännande av växtskyddsmedel. Ett växtskyddsmedel som är godkänt i ett annat EU-land med liknande förhållanden, exempelvis i vår geografiska zon, borde även kunna godkännas i Sverige, eftersom vi strävar mot en harmoniserad kemikalielagstiftning inom EU.

För att öka harmoniseringen av EU:s kemikalielagstiftning krävs politiska åtgärder. Moderaterna anser att regeringen ska verka för att Sverige i större utsträckning använder sig av ömsesidigt erkännande. På det sättet skulle förutsättningarna för jordbrukare i Sverige bli mer jämställda med resten av Europa.

Enligt Konkurrenskraftsutredningen SOU 2015:15, Attraktiv, innovativ och hållbar – strategi för en konkurrenskraftig jordbruks- och trädgårdsnäring, så skulle större nyttjande av ömsesidigt erkännande för växtskyddsmedel minska de administrativa bördorna och säkra tillgången till växtskyddsmedel på lika villkor. Enligt utredningen så tenderar färre ansökningar att bli godkända i Sverige än i andra jämförbara länder som Finland och Danmark. EU:s Kontor för Livsmedel och Veterinära frågor (FVO) granskade under våren 2014 Sverige, i syfte att utvärdera tillämpningen av kraven för godkännande av växtskyddsmedel. I slutrapporten konstaterade de att systemet med ömsesidigt erkännande inte tillämpas i Sverige, främst på grund av att Sverige inte accepterar utvärderingar som gjorts av annan medlemsstat.

Rapporten visar också att fler företag drar tillbaka sina ansökningar i Sverige än i de båda övriga länderna. Även Finland var under våren 2014 föremål för granskning av FVO. Slutsatsen av den granskningen blev däremot att Finland har ett adekvat system som överensstämmer med kraven i EU:s växtskyddsmedelsförordning. Skillnaden i antal produktgodkännanden mellan Sverige och övriga länder i den norra zonen är stora. FVO, Videncenter i Danmark och Konkurrenskraftsutredningen har alla kommit fram till att det är angeläget att Sverige använder de möjligheter till ett förenklat förfarande som ömsesidigt erkännande innebär. Ett ökat samarbete mellan myndigheterna i den norra delen av EU skulle innebära många fördelar i arbetet med att öka harmoniseringen.

Svensk livsmedelsindustri är helt beroende av att vi har ett välfungerande svenskt jordbruk som är konkurrenskraftigt. En del i problemet är att Kemikalieinspektionen i flera fall gör en annan bedömning av regelverket än många andra EU-länders myndigheter. Det är inte rimligt att svenska jordbrukare ska slås ut på grund av att svenska myndigheter tolkar regelverket annorlunda mot övriga myndigheter inom EU. Reglerna på en gemensam marknad måste vara likvärdiga.

Jonas Jacobsson Gjörtler (M)
Johan Hultberg (M)	Åsa Coenraads (M)
Gunilla Nordgren (M)	Jesper Skalberg Karlsson (M)