med anledning av prop. 2012/13:162 Kommunalt mottagande av ensamkommande barn

Motion 2012/13:Sf15 av Tomas Eneroth m.fl. (S)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma till riksdagen om hur stödet till kommunerna ska utformas så att mottagandet kan ske med kvalitet i alla landets kommuner.

Motivering

Barn väljer inte själva att bli migranter. Barn väljer inte heller sina föräldrar eller den situation de befinner sig i. Under senare år har antalet barn utan ordinarie vårdnadshavare, ensamkommande, ökat. Barn som tvingas lämna sitt hemland och sin familj och som många gånger bär på fruktansvärda upplevelser när de anländer till Sverige.

För att inte dessa barn ska fastna i de ankomstkommuner som finns har åtgärder satts in för att med kommunerna förhandla fram platser i hela landet. Resultatet av dessa överenskommelser kan inte sägas vara tillfredsställande då platserna är alldeles för få samtidigt som fördelningen över landet är ojämn och det finns kommuner som inte tar emot några barn alls.

Socialdemokraternas utgångspunkt är att barnets bästa ska vara vägledande vid alla beslut som rör barn. Vi menar också att alla kommuner ska ta ett solidariskt ansvar för flyktingmottagandet i allmänhet och för ensamkommande barn i synnerhet.

Vi socialdemokrater vill göra FN:s konvention om barns rättigheter, också kallad barnkonventionen, till svensk lag för att barns rättigheter ska tas på allvar. Alla barn som bor i Sverige ska ha samma rättigheter. Det gäller även ett barn som har kommit till Sverige som flykting och sökt asyl här, antingen tillsammans med sin familj eller som ensamkommande barn. Mot denna bakgrund yrkar vi bifall till propositionen.

Ett hållbart och förutsägbart flyktingmottagande

Lagstiftningen som nu kommer på plats kan vara ett verktyg för att nå målet att alla kommuner ska ha avtal med Migrationsverket. Men att de kommuner som i dag inte har frivilliga överenskommelser med Migrationsverket sluter sådana löser inte den centrala frågan om omfattande platsbrist och ojämn fördelning över landet och mellan kommuner.

För att lyckas med den utmaningen krävs att regeringen vågar se att det finns ett reellt problem kring mottagandet och förmår hantera det.

Kommunerna vill på ett aktivt sätt bidra till flyktingmottagandet så att nyanlända ges bästa möjligheterna till etablering i form av boende, skola, jobb och annat samhällsliv men de saknar stöd och förutsättningar för detta.

Vi ser problemen främst kring framförhållningen kommunerna ges och det stöd man har för uppdraget. Det är många gånger ett större ansvar än vad man kanske förstod när man ingick avtalen. Etableringar av boenden av privata aktörer utan samverkan med kommunen gör det svårt att leverera det som behövs i form av skola och fritidsaktiviteter.

Samtidigt så behöver Migrationsverket finnas tillgängliga som en aktör i det arbete kommunerna gör. Dialogen måste utvecklas och förtroende skapas. Ska det fungera så måste kommunerna ges en bättre framförhållning och ett tydligare stöd i uppdraget att ge ensamkommande barn en bra start i Sverige.

I avvaktan på att detta helhetsgrepp tas och får avsedd effekt har vi socialdemokrater föreslagit en solidaritetsbonus som på kort sikt kan ge avlastning för de kommuner som i dag tar det största ansvaret för flyktingmottagandet.

Det är landet Sverige som helhet som ska ta emot flyktingar och asylsökande, inte enskilda kommuner.

Stockholm den 17 juni 2013
Tomas Eneroth (S)
Fredrik Lundh Sammeli (S)	Eva-Lena Jansson (S)
Kurt Kvarnström (S)	Shadiye Heydari (S)
Jasenko Omanovic (S)	Annelie Karlsson (S)