med anledning av prop. 2005/06:100 2006 års ekonomiska vårproposition

Motion 2005/06:Fi8 av Fredrik Reinfeldt m.fl. (m)

[1]	ESV (2006), Budgetprognos 2006:1.
[2]	OECD (2005a), Micro-policies for growth and productivity: Final report, OECD, s. 113 f.
[3]	Gwartney, J, Lawson, R & Gartzke E, (2005), Economic Freedom of the World 2005 Annual Report, Frazer Institute.
[4]	Roseveare, D, Jörgensen, M & Göransson, L (2004), ”Product market competition and economic performance in Sweden”, OECD Economic department working papers nr 388.
[5]	OECD (2005b), Economic Policy Reforms: Going for Growth, Structural Policy Indicators and priorities in OECD Countries.
[6]	IMF (2005), ”Sweden: 2005 Article IV Consultation”.
[7]	Nutek (2006), Årsbok 2006: Hög tillväxt men inga nya jobb!, s. 15.
[8]	Se t.ex. OECD (2003), The Sources of Economic Growth in OECD Countries.
[9]	Se t.ex Borg, A (2005) ”Sänkta ersättningar, löner och sysselsättning”, Ekonomisk debatt, nr 6 årg 33, Belot, M & van Ours J C (2001), ”Unemployment and Labor Market Institutions; an empirical analysis, OSA-Working Paper, WP2001-10, Lindbeck, A (1993), Unemployment and macroeconomics, The MIT Press, Nickell S (1997), ”Unemployment and Labor Market Rigidities: Europe versus North America”, Journal of Economic Perspectives, vol. 11, Nickell, S (1998), ”Unemployment: Questions and Some Answers”, Economic Journal, vol. 108, nr 448, Scarpetta, S (1996), ”Assessing the role of labour market policies and institutional settings on the unemployment: A cross country study”, OECD Economic Studies nr 26.
[10]	Se t.ex. Coe, D & Snower, D (1996), ”Policy Complementarities: Labour Market Reform”, IMF Working Paper Nr 96/93 och Fitoussi, J P, Modigliani, F, Morro, B, Snower, D, & Solow, R (1998) ”A Manifesto on Unemployment in the EU”, Banco Nacional del Lavoro Quarterly Review, vol 206, s. 1–35.
[11]	Duval, R & Elmskov, J (2005), ”The Effects of EMU on Structural Reforms in Labour and Product Markets”, Economic Department Working Paper nr 438.
[12]	Se t.ex. Amiti, M & Wei, S-J (2004), ”Fear of Service Outsourcing: Is It Justified”, IMF Working Paper, WP/04/186, OECD (2001), “The Characteristics of and quality of service sector jobs”, OECD Employment Outlook, s. 89, Blank, R M (2003), ”U.S. Welfare Reform: What’s Relevant for Europe?” CESifo Economic Studies, vol 49, EU (2004), ”Country Study: Denmark – Making Work pay, getting more people into work”, Directorate-General for Economic and Financial affairs, Occasional Paper nr 9, Eriksson, J & Uddén-Jondal, E (1997), ”Lärdomar av den nederländska modellen”, Penning- och valutapolitik, nr 3, Nickell, S & van Ours, J (1999), ”The Netherlands and the United Kingdom: a European unemployment miracle?”, Discussion Paper from Tilburg University, Nr 119, Center for Economic Research, Nickell, S & Quintini, G (2002), ”The Recent Performance of the UK Labour Market”, Oxford Review of Economic Policy, vol 18, s. 202–220.
[13]	Brandt, N, Burniaux, JM & Duval, R (2005), ”Assessing the OECD Job Strategy: Past Developments and Reforms, Economics Department Working Paper nr 429.
[14]	OECD (2005b), Economic Policy Reforms: Going for Growth, Structural Policy Indicators and priorities in OECD Countries, OECD (2005a), Micro-policies for growth and productivity: Final report, s. 113 f, OECD (2003), The Sources of Economic Growth in OECD Countries.
[15]	Nutek (2006), Årsbok 2006, s. 14.
[16]	För en bred genomgång av den teoretiska litteraturen se Aghion, P & Howitt, P (1998), Endogenous Growth Theory, MIT-Press, Cambridge.
[17]	Se t.ex.. Audretsch, D B (2002a), ”The Dynamic Role of Small Firms: Evidence from the US, Small Business Economics, vol8, Audretsch, D B (2002b), Entrepreneurship: A Survey of Literature, Prepared for the European Commission, Enterprise Directorate General, Audretsch, D B & Thurik R (2002c), ”Linking Entrepreneurship to Growth,” OECD Science, Technology and Industry Working Papers, nr 2001/2, Audretsch, D B, Carree, M A, van Stel, A J & Thurik, R (2005) ”Does self-employment reduce unemployment?” Discussion paper on Entrepreneurship, Growth and Public Policy, Max Planck Institute for Research into Economic Systems, Baldwin, J R (1999), A Portrait of Entrance and Exit, Statistics Canada Research Paper nr 121, Micro-economic Analysis Division, Birch, D (1979), The Job Generating Process, MIT Press, Heshmati, A (2001), ”On the Growth of Micro and Small Firms: Evidence from Sweden, ” Small Business Economics, vol 17, nr 3, Johansson, D (2001), The Dynamics of Firm and Industry Growth: The Swedish computing and Communications Industry, Royal Institute of Technology (KTH), Johansson, D (2002), ”Tillväxt som gratis lunch”, Ekonomisk Debatt, årg 30, nr 5, Lundström, A & Stevenson, L (2002), On the Road to Entrepreneurship Policy, Vol 1, Swedish Foundation for Small Business Research, Scarpetta, S, Hemmings, P, Tressel, T & Woo, J (2002), ”The Role of Policy and Institutions for Productivity and Firm Dynamics: Evidence from Micro and Industry Data”, OECD Economics Department Working Papers nr 329, Stevenson, L & Lundström, A (2001), Patterns and Trends in Enterprenurship/SME Policy and Practice in Ten Economics, Vol 3, Swedish Foundation for Small Business Research, Storey, DJ (2003), ”Entrepreneurship, Small and Medium Sized Enterprises and Public Policy, ” i Zoltan J. Acs and David B. Audretsch (ed), International Handbook of Entrepreneurship Research, Kluwer Academic Press, Thurik, RA (1999), ”Entrepreneurship, Industrial Transformation and Growth”, i Advances in the Study of Entrepreneurship, Innovation and Economic Growth, vol 11, JAI Press Inc.
[18]	Hemming, P et al (2002), ”The Role of Policy and Institutions for Productivity and Firm Dynamics: Evidence from Micro and Industry Data”, OECD Economics Department Working Paper nr 329.
[19]	Schumpeter, J (1934), The Theory of Economic Development, Transaction Publisher.
[20]	För en översikt för sambandet mellan teknisk utveckling och marknadsförhållanden se t.ex. Rosenberg, N (1982), Inside the Black Box: Technology and Economics, Cambridge University Press.
[21]	Se t.ex. Kirzner, IM (1992), The meaning of market Process: Essays in the development of Modern Austrian Economics, Routleadge, von Mises, L, (1963), Human Action: A Treatise of Economics, Contemporary Books eller Reekie, WD (1984), Markets, Entrepreneurs and Liberty: An Austrian View of Capitalism, St Martin Press.
[22]	Se not 9.
[23]	OECD (2005a), Micro-policies for growth and productivity: Final report, OECD (2005b), Economic Policy Reforms: Going for Growth, Structural Policy Indicators and priorities in OECD Countries, OECD (2003), The Sources of Economic Growth in OECD Countries.
[24]	Thorburn, K S (2000), ”Bankruptcy auctions: costs, debt recovery, and firm survival.” Journal of Financial Economics, vol 58.
[25]	Thorburn K S (2006), ”Transparency in Bankruptcy Law: A Perspective on Bankruptcy Costs across Europe”, i Oxelheim L (ed.), International Business and Management, Vol. 19 – Corporate and Institutional Transparency for Economic growth in Europe, Elsevier, forthcoming.
[26]	European Commission (2003) ”Best project on restructuring, bankruptcy and a fresh start. Final report of the expert group.”
[27]	Armour, J & Cumming, D (2005), ”Bankruptcy law and entrepreneurship”, ESRC Center for Business Research, University of Cambridge Working Paper nr 300.
[28]	RUT PM 2006:229, Prop. 2005/06:1, UO13, samt egna beräkningar.
[29]	Se t.ex. Charney, A & Libecap, G D, (2002), ”Impact of Entrepreneurship Education”, Kauffman Center for Entrepreneurial Leadership.
[30]	OECD (2005a), Micro-policies for growth and productivity: Final report.
[31]	Karlsson, M, ”Commercialization of Research Results in the United States”, ITPS-rapport A 2004:007.
[32]	Henrekson, M & Rosenberg, N (2000), Akademiskt entreprenörskap, SNS Förlag.
[33]	Sörlin, S & Törnqvist, G (2000), Kunskap för välstånd”, SNS Förlag.
[34]	Henrekson, M och Rosenberg, N (2000), Akademiskt entreprenörskap, SNS Förlag.
[35]	Svenskt Näringsliv (2002), ”Att skapa värde ur akademisk forskning”.
[36]	Högskoleverket (2004), ”Högskolan Samverkar”, Högskoleverkets rapportserie 2004:38R. Nordic Innovation Centre (2005), Entrepreneurial learning & academic spin-offs, Report from the Nordic Innovation Centre’s Forum for Innovation Policies.
[37]	Riksrevisionen (2005), Tillväxt genom samverkan?, RIR 2005:2.
[38]	Chalmers School of Entrepreneurship (2005), Progress Report July04-June05, CSE.
[39]	Lundqvist, M A & K L Williams, ”Adding Licensing and Venture Creation to a University Mission of Open Exchange”, papper A307 vid Triple Helix Conference 2005, Center for Intellectual Property Studies, Chalmers University of Technology.
[40]	Förslaget att låta lärosätena ges förfoganderätt över holdingbolagens vinster har framförts tidigare bl.a. i VINNOVA (2003), VINNOVA:s förslag till förbättrad kommersialisering och ökad avkastning i tillväxt på forskningsinvesteringar vid högskolor, VINNOVA Policy VP 2003:1.
[41]	Det går att visa att det, under vissa omständigheter, inte finns en ränta som är sådan att efterfrågan och utbudet av krediter till företag som inte kan ställa egna säkerheter balanserar. Detta beror i sin tur på att räntan kan förväntas påverka dels vilka företag som ansöker om krediter, dels hur riskfyllda strategier de företag som beviljas krediter väljer. Det går att visa att högre ränta leder till att den genomsnittliga kreditrisken som långivarna utsätts för stiger. Detta skulle i sin tur kräva att långivarna ytterligare höjer räntan. Jämvikten i frånvaro av statliga ingrepp innefattar då i allmänhet en kreditransonering, dvs. att långivarna inte ger lån till alla som är villiga att låna till gällande ränta. Om staten utfärdar lånegarantier minskar långivarnas riskexponering, oavsett den faktiska risknivån, vilket gör att de kan ta en lägre ränta. Detta leder i sin tur till att den genomsnittliga riskexponeringen sjunker, och i jämvikt kommer räntan att vara lägre och problemet med kreditransonering att mildras. Se Stieglitz, J & Weiss, A (1981), ”Credit rationing in markets with imperfect information.” American Economic Review, vol 71, nr 3 s. 393–410. Resultaten sammanfattas i Craig, B, Jackson, WE & Thomson, JB (2004), ”Are SBA loan guarantees desirable?” Federal Reserve Bank of Cleveland.
[42]	Riding, AL & Haines, G (2001), ”Loan guarantees: Costs of defaults and benefits to small firms” Journal of Business Venturing. 16:595–612.
[43]	Detta och följande stycken bygger på ITPS (2002), ”Hur andra länder stödjer kapitalförsörjningen i små och medelstora företag”, ITPS-rapport A2002:003, Riding & Haines (2001), Mogård, P & Kilsved, H (1999) ”Garantier till småföretag i USA och Västeuropa” samt RUT-PM 2005:2500.
[44]	Se t.ex. Audretsch 2002b, Du Reitz, A & Henrekson, M (2000), ”Testing the Female Underperformance Hypothesis”, Small Business Economics, vol 14 och Verheul, I & Thurik, R (2001), “Start-up Capital: Does Gender Matter”, Small Business Economics, vol 16.
[45]	Nutek (2004), ”En kartläggning av företagens administrativa börda”, infonr 060-2004.
[46]	Alesina A, Ardagna, S, Nicoletti G & Schiantarelli, F (2003), ”Regulation and investment”, NBER Working Paper, nr 9560.
[47]	Ibid. samt Nickel, S J (1996), ”Competition and corporate performance.” Journal of Political Economy, vol 104, s. 724–746.
[48]	För en intressant illustration, se Gerentz, S & Ottosson, J (1999) Handel och köpmän i Stockholm under ett sekel. Ekerlids Förlag.
[49]	Se t.ex. Sutton, J (1997), ”Gibrat's Legacy.” Journal of Economic Literature, vol 35, eller Caves, R E (1998), ”Industrial organization and new findings on the turnover and mobility of firms.” Journal of Economic Literature, vol 36, s. 1947–1982.
[50]	Konkurrensen i Sverige 2004. Konkurrensverkets rapportserie 2004:5.
[51]	Se t.ex. Konkurrensverket (2004) Konkurrensen i Sverige 2004, Konkurrensverkets rapportserie nr 2004:5.
[52]	Nutek (2004), ”En kartläggning av företagens administrativa börda”, infonr 060-2004.
[53]	Konkurrensverket, http://www.konkurrensverket.se/konkurrens/upphandling.shtm.
[54]	Tervahauta, P & Zackrisson M (2004), ”Offentlig upphandling i EU och USA”, ITPS-rapport, nr A2004:027.
[55]	Se t.ex. Bortolotti, B, Diniscalco, D & Fantini, M (2000), ”Privatisations and institutions: A cross country analysis”, CESifo Working paper Series, nr 375 och Megginson, W L & Netter, J M (1998) ”From State to Market: A Survey of Emperical Studies on Privatization”, Presentation för Global Equity Market, SBF Bourse de Paris och New York Stock Exchange.
[56]	OECD (2005c), Innovation Policy and Performance a Cross-Country Analysis: Sweden, s. 188–210.
[57]	Henrekson, M & Rosenberg, N (2000), Akademiskt entreprenörskap, SNS Förlag.
[58]	Andersson, T & Möller, C (2004), Från forskning till nya affärer och företag, IKED.
[59]	Riksrevisionen (2005), Tillväxt genom samverkan?, RIR 2005:2.
[60]	Se t.ex. Braunerhjelm (2005), ”Regional specialization and universities; the new versus the old”, Working Paper Series in Economics and Innovation, CESIS, de Neergaard, C (2004), ”Bättre finansiering för kommersialisering av innovationer”, Näringsdepartementet, Stockholm, VINNOVA (2003), VINNOVA:s förslag till förbättrad kommersialisering och ökad avkastning i tillväxt på forskningsinvesteringar vid högskolor, VINNOVA Policy VP 2003:1.
[61]	VINNOVA (2003), VINNOVA:s förslag till förbättrad kommersialisering och ökad avkastning i tillväxt på forskningsinvesteringar vid högskolor, VINNOVA Policy VP 2003:1.
[62]	Riksrevisionen (2005), Tillväxt genom samverkan?, RIR 2005:2.
[63]	de Neergaard, C (2004), ”Bättre finansiering för kommersialisering av innovationer”, Näringsdepartementet.
[64]	8 kap. 9 § sekretesslagen.
[65]	Högskoleverket (2006), ”Betänkandet Nyttiggörande av högskoleuppfinningar”, Yttrande, reg. nr 13-4949-05.
[66]	Audretsch (2002b), Henrekson, M & Sanandaji, T (2004), Ägarbeskattning och företagande, SNS Förlag, OECD (2005a), Henrekson, M (2006), ”Ett åtgärdspaket för stärkt entreprenörskap i högskattestaten”, Ekonomisk debatt, årg 34, nr 2, s. 64–67.
[67]	Rogoff, K (1999), ”International Institutions for Reducing Global Financial Instability”, Journal of Economic Perspective, vol 13 nr 4.
[68]	För inkomstskatternas betydelse se t.ex. Gentry, W M & Hubbard, G (2004), ”Success taxes, Entrepreneurial Entry and Innovation”, NBER Working Paper Series, nr 10551.
[69]	Se OECD:s studie Micropolicies for Growth and Productivity (OECD 2005, s. 57).
[70]	Statkontoret, Att främja elektronisk handel.2004Statskontoret.
[71]	Flera undersökningar stöder bilden av att Sverige tappar mark på e-förvaltningens område. I den senaste undersökningen på e-förvaltningens område – Waseda University 2006 e-government ranking – hamnar Sverige först på tolfte plats jämfört med föregående års undersökning där Sverige låg på femte plats. Sverige hamnar utanför tio-i-topp på alla de undersökta områdena utom tillgången till nät. Global E-Government Report 2005 (Brown University 2005) placerar Sverige utanför topp 40.
[72]	ITPS har konstaterat att regeringen tycks ha saknat strategi för hur man skall lyckas nå sina IT-politiska mål. Se ITPS rapport A 2003:15. Riksrevisionen pekade på samma brister i sin rapport Vem styr den elektroniska förvaltningen?, RiR 2004:19. Även näringslivet har kritiserat regeringens oförmåga. Se exempelvis Det försvinnande försprånget (Stockholms Handelskammare 2004).
[73]	Tervahauta, P. och M. Zackrisson (2004), Offentlig upphandling i EU och USA – hinder och möjligheter för små och medelstora företag, ITPS-rapport, 2004. Brittiska erfarenheter är än mer positiva. Se e-Procurement in action: A guide to e-Procurement for the public sector (OGC 2005) och Summary analysis of IEG5 results (ODPM December 2005).
[74]	Tekniken för kombinatorisk upphandling finns redan och har testats med goda resultat i bl.a. upphandlingar vid Vägverket.
[75]	Se http://www.oes.dk/sw21121.asp
[76]	Erfarenheter från bl.a. Storbritannien och USA tyder på att en central personlighet med ansvar och befogenheter att utvärdera och kritisera är bättre på att driva på utvecklingen än kommissioner, delegationer och strategigrupper.
[77]	Se t.ex. Eklund, K & Borg, A (2000), ”Ny ekonomi – nya finansmarknader”, Ekonomisk Debatt, nr 6.
[78]	Arpaia, A & Carone, G (2994), ”Do labour taxes and their composition affect wages in the short and the long run?”, European Economy Economic Papers nr 212, Nickel, S (2003), ”Employment and Taxes”, tal juli 2003, Banks of England. OECD (2003) ”Making work pay – Making work possible, OECD Employment Outlook 2003 Towards More and Better Jobs”, Planas, C, Roger, W & Rossi, A (2003), ”How much has labour taxation contributed to European structural unemployment?”, European Economy Economic Papers samt Wikström, M (1996), ”Skatter, löner och sysselsättning – en kunskapsöversikt”, SOU 1996:117.
[79]	Källa: SCB.
[80]	Enligt utredningen skall enbart verksamhet som inte utgör kostnad i näringsverksamhet inkluderas här. Detta är inte möjligt med tillgänglig statistik, varför hela beloppet redovisas här.
[81]	Bassanini, A, Rasmussen J H och Scarpetta, S (1999), ”The economic effects of employment-conditional income support schemes for the low paid: An illustration from a CGE model applied for four OECD countries”, OECD Economic Department Working Paper Nr 224, Fitoussi, J P (2000), ”Payroll Tax Reductions for the Low Paid”, OECD Economic Studies Nr 31, Nickell, S & Bell, B (1996), ”Would cutting payroll taxes on the unskilled have a significant impact on unemployment” i Snower, D J och de la Dehasa, G (red), Unemployment policy: Government options for the Labour market, Cambridge University Press, OECD (2003), OECD Employment Outlook 2003: Towards more and Better Jobs, Phelps, E S (1996), ”Wage subsidy programmes: alternative designs” i Snower & de la Dehasa, Snower, D (1996), ”The simple economics of benefit transfers”, i Snower & de la Dehasa.
[82]	OECD (2006), Live Longer, Work Longer, Ageing and Employment Policies-rapport.
[83]	Tjänster som utförs i hemmet samt vissa tjänster samt vissa externa tjänster, exempelvis tvätteritjänster och transport av barn till och från dagis eller motsvarande.
[84]	ILO-konventionen nr 98 stöder kollektivavtal; Europarådets sociala stadga skyddar rättigheten att sluta kollektivavtal och strejkrätten.
[85]	Se OECD Employment Outlook (1999) och OECD Employment Outlook (2004) för en översikt av relevanta studier.
[86]	Bruun, N & Malmberg, J (2002), Hållfast arbetsrätt – för ett föränderligt arbetsliv, DS 2002:56, Näringsdepartementet.
[87]	Andersen, T M & Svarer, M (2006) ”Flexicurity – den danska arbetsmarknadsmodellen”, Ekonomisk Debatt, årgång 34, nr 1, s. 17–29.
[88]	Se OECD Employment Outlook (1999) och OECD Employment Outlook (2004) för en översikt av relevanta studier.
[89]	Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen (2006), Budgetunderlag för 2007-2009 för Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen, IAF, dnr 2006/375 A1.
[90]	IAF 2005.
[91]	Bilaga 14 till LU 2003/04.
[92]	Minskade marginaleffekter i skatte- och bidragssystemen, rapport till Moderaternas partistyrelse september 2004.
[93]	Renstig, M, och Sandmark, H (2005), ”Kvinnors sjukskrivning – En studie om riskfaktorer för långtidssjukskrivning”, arbetsrapport, Karolinska Institutet, januari 2005.
[94]	Eissa, N, Kleven, H & Thustrup, C (2005), Welfare Effects of Tax Reform, and Labor Supply at the Intensive and Extensive Margins, Georgetown University Working Paper, Carone, G & Salomäke, A (2001), ”Reforms in tax-benefit systems in order to increase employment in the EU”, European Commission Economic paper, nr 160 och Disney, R (2000), ”The Impact of Tax and Welfare Policies on Employment and unemployment in OECD Countries”, IMF Working Paper No. 00/164.
[95]	T.ex. Eissa, N, Kleven, H & Thustrup, C (2005), Welfare Effects of Tax Reform, and Labor Supply at the Intensive and Extensive Margins, The Policy and Labor Market Performance MIT Press, Fredriksen A & Hansen, J V (2002), ”Skattereformer: Dynamiske effekter og fordelingskonsekvenser”, Nationaløkonomisk tidsskrift, vol 140, s. 112–128, Heckman, J (2001), ”What Has Been Learned about Labor Supply in the Past Twenty Years?”, AEA Papers and Procedings, vol 83, nr 2, s. 116–121.
[96]	Edling, J (2005), ”Alla behövs – Blott arbetsmarknadspolitik skapar inga nya jobb”, LO-rapport.
[97]	Freeman, R, Swedenborg, B & Topel, R (2006), Att reformera välfärdsstaten: Amerikanskt perspektiv på den svenska modellen, SNS-förlag, s 115.
[98]	OECD (2005), OECD Economic Surveys: Sweden.
[99]	Se t.ex. Atkinson, A B (1999) The economic consequences of rolling back the welfare state, MIT Press, Brown, S, & Sessions, J G (1996) ”The Economics of Absence: Theory and Evidence”, Journal of Economic Surveys, vol 10, s. 23–53, Barmby, T A, Ercolani, M G, & Treble J G (2002), ”Sickness Absence: An International Comparison”, The Economic Journal, vol 112, s. 315–331, Bonato, L & Lusinyan, L (2004) ”Work Absence in Europe”, IMF Working Paper, Lundholm, M (2000) ”Försäkring”, i Dufwenberg, M, Isacsson, M-L & Lundholm M, Tillämpad mikroekonom, Studentlitteratur.
[100]	T.ex. Abbring, J, van den Berg, G & van der Ours, J (1998), ”The Effect of Unemployment Insurance Sanctions on the Transition Rate from Unemployment to Employment”, Working Paper, Tinbergen Institute, Amsterdam, Boone, J, Fredriksson, P, Holmlund, B & van Ours, J (2002), ”Optimal Unemployment Insurance with Monitoring and Sanctions”, IFAU-Working Paper 2002:21, Boone, J, P, Sadreieh, A & van Ours, J C (2004), “Experiments on unemployment Benefit Sanctions and Job Search Behavior”, IZA Working Paper nr 1000, Jensen, P, Rosholm, M & Svarer, M(2003), “The response of youth unemployment to benefits, incentives, and sanctions”, European Journal of Political Economy, vol 19, s. 301–306, Lalive, R, van Ours, J & Zweimüller, J (2002), ”The Effect of Benefit Sanction on the Duration of Unemployment”, Discussion Paper, nr 3311, Centre for Economic Policy Research eller van den Berg, G, van der Klaauw, B & van Ours J (2004), Punitive Sanctions and the Transition Rate from Welfare to Work, Journal of Labor Economics, vol 22.
[101]	Riksrevisionen (2005), Arbetslöshetsförsäkringen – kostnad och effektivitett, RIR 2005:3.
[102]	RUT Dnr 2005:364.
[103]	Ministry of Finance Denmark (1998), Availability criteria in selected OECD-countries, Ministry of Finance Working Paper nr 6.
[104]	OECD (2005), OECD Economic Surveys: Sweden.
[105]	ESO (2002) ”Den svenska sjukan – sjukfrånvaron i åtta länder”, rapport till Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi, DS 2002:49, Finansdepartementet.
[106]	Hesselius, P, Johansson, P & Larsson, L (2005), ”Monitoring sickness insurance claimants: evidence from a social experiment”, IFAU-working paper, nr 2005:15.
[107]	Carling, K, Edin, P-A, Harkman, A & Holmlund, B (1996), ”Unemployment Duration, Unemployment Benefits and Labour Market Programs in Sweden”, Journal of Public Economics, vol 59, Holmlund, B (1998), ”Unemployment Insurance in Theory and Practice”, Scandinavian Journal of Economics, vol 100, Holmlund, B & Fredriksson, P (2004),”Hur ser en optimal arbetslöshetsförsäkring ut?”, Ekonomisk Debatt, årgång 32, nr 4, Holmlund, B & Forslund, A (2001), ”Arbetslöshet och arbetsmarknadspolitik”, Rapport 2003:6, IFAU, Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering, Krueger, A B & Meyer, B D (2002),” Labour Supply effects of social insurance”, NBER-Working paper, nr 9014.
[108]	Andrén, D (2001a), ”Short-term Absenteeism Due to Sickness: The Swedish Experience, 1986–1991, Working Paper in Economics, nr 46, Department of Economics, Göteborg University, Andrén, D (2001b), ”Long-term Absenteeism Due to Sickness: The Swedish Experience, 1986–1991”. Working Paper in Economics, nr 47, Department of Economics, Göteborg University, Arai, M & Skogman Thoursie, P (2001), Incentive and Selection in Cyclical Absenteeism, FIEF Working Paper Series No. 167, Henrekson, M & Persson, M (2004), ”The Effects on Sick Leave of Changes in the Sickness Insurance System”, Journal of Labor Economics vol 22, s. 87–113, Johansson, P & Palme, M (1996), ”Do Economic Incentives Affect Work Absence? Empirical Evidence Using Swedish Micro Data”, Journal of Public Economics, vol 59, s. 195–218, Johansson, P & Palme, M (2002), ”Assessing the Effect of Public Policy on Worker Absenteeism”, Journal of Human Resources, vol 37, s 381–409, Statens beredning för medicinsk utvärdering (2004). Sjukskrivning – orsaker, konsekvenser och praxis. En systematisk litteraturöversikt, Skogman Thoursie, P (2002) ”Reporting Sick: Are Sporting Events Contagious?”, Stockholm University, Department of Economics, Research Paper in Economics 2002:4.
[109]	Beräknat på 22 ersättningsdagar.
[110]	IAF (2005), Tillämpning av regelverket för lämpligt arbete. Delrapport med utgångspunkt från de individuella handlingsplanerna, 2005-09-26.
[111]	Första gången detta inträffar kan ersättningen sänkas med 25 procent i åtta veckor, nästa gång med 50 procent i åtta veckor och om det inträffar en tredje gång upphör rätten till ersättning helt. Då måste den arbetssökande uppfylla ett nytt arbetsvillkor innan hon eller han kan få ersättning igen. Reglerna anger dessutom att den som själv sagt upp en anvisad anställning eller avbryter en arbetsmarknadsåtgärd utan giltig anledning kan bli helt avstängd från ersättning i högst 45 ersättningsdagar. Om detta dessutom sker tre gånger under samma ersättningsperiod kan rätten till ersättning upphöra helt. AMS (2003), Arbetslöshetsersättning – Ekonomiskt stöd för dig som är arbetslös.
[112]	Holmlund, B (1996), ”Arbetslöshetsförsäkring och arbetslöshet”, Ekonomisk Debatt, Årg. 24, nr 5.
[113]	Se PM från riksdagens utredningstjänst Dnr 2004:1424. //Uppdatera efter ny RUT-beställning.//
[114]	www.rgl.net.
[115]	Sjuk eller ledsen – Samtal om socialförsäkring nr 7, Sociaförsäkringsutredningen, 2006.
[116]	Se exempelvis ”Rehabilitering – ett långt lidandes historia”, Samtal om socialförsäkring Nr 10, Socialförsäkringsutredningen, 2006.
[117]	Vad säger ekonomerna? En forskningsöversikt, Samtal om socialförsäkringen Nr 9, Socialförsäkringsutredningen, 2006.
[118]	Försäkringskassan (2005) Rapporten ”Förtidspension utan återvändo”, RiR 2005:14.
[119]	Flexjob, Det Centrale Handicapråd och Beskaeftigelsesministeriet, http://www.dch.dk/, mars 2006
[120]	Först räknas en reduceringsinkomst ut som består av 100 procent av förtidspensionen och eventuell kapitalinkomst och 80 procent av eventuell lön och tjänstepension. I det här fallet blir reduceringsinkomsten 47 640 + 0,8 * 108 000 = 134 040 Sedan dras även fribeloppet på 2,4 prisbelopp bort, dvs. 95 280. Kvar blir en reduceringsinkomst på 38 760. Bostadstillägget skall sedan reduceras med 62 procent av reduceringsinkomsten upp till ett prisbasbelopp och med 50 procent av resten av reduceringsinkomsten. I det här fallet är reduceringsinkomsten mindre än ett prisbasbelopp och reduceringsbeloppet = 0,62 * 38 760 = 24 031. Det maximala bostadstillägget på 0,91 * 4 500 * 12 = 49 140 skall alltså reduceras med 24 031. Kvar blir ett bostadstillägg på 25 109 eller 2 092 kronor per månad.
[121]	SOU 2005:73, Reformerad föräldraförsäkring, och Budgetpropositionen (2005/06:1), Fördelningen av resurser mellan kvinnor och män, bilaga 3.
[122]	Thoursie, A, (2005) Föräldraförsäkringens effekter på sysselsättning och löner – olika för kvinnor och män?, bilagedel till Betänkande av Föräldraförsäkringsutredningen, SOU 2005:73.
[123]	Renstig, M, och Sandmark, H (2005), ”Kvinnors sjukskrivning – En studie om riskfaktorer för långtidssjukskrivning”, arbetsrapport, Karolinska Institutet, januari 2005.
[124]	IMF (2005) ”The Tax-Benefit System and Labor Supply in Sweden”: Selected Issues och OECD (2005), Economic Surveys: Sweden, Country Reviews.
[125]	Allians för Sverige (2006), ”Från byråkrati och monopol till patientmakt och mångfald”.
[126]	Dessa intäkter från ändrat beteende är inte medräknade i Moderaternas budgetförslag.
[127]	Se t.ex. Englund, A & Pettersson, HE (1997), ”Försäkring och trafiksäkerhet”, VTI rapport 415, Väg- och transportforskningsinstitutet.
[128]	RUT Pm Dnr 2003:1605.
[129]	DS 2005:39 Bostadsfinansiering, s. 15.
[130]	Nyström, K. (2005). ”Interdependencies in the Dynamics of Firm Entry and Exit”. Working Paper 28. Centre of Excellence for Science and Innovation Studies (CESIS). Stockholm: KTH. Nyström, K. (2006a). ”Patterns of Entry and Exit in Industrial Sectors in Sweden”. I Nyström, K. Entry and Exit in Swedish Industrial Sectors. Doktorsavhandling, Nationalekonomiska institutionen. Internationella handelshögskolan i Jönköping. Nyström, K. (2006b) Den offentliga sektorn och nyföretagandet – Nya villkor för nyföretagande och sysselsättning i skola, vård och omsorg.
[131]	Öberg, A (2005), ”Samhällsekonomiska effekter av skattelättnader för hushållsnära tjänster”, Specialstudie nr 7, juni 2005, Konjunkturinstitutet.
[132]	Till exempel Eissa, N, Kleven, H och Thustrup, C (2005), Welfare Effects of Tax Reform, and Labor Supply at the Intensive and Extensive Margins, The Policy and Labor Market Performance MIT Press, Fredriksen A och Hansen, J V (2002), ”Skattereformer: Dynamiske effekter og fordelingskonsekvenser”, Nationaløkonomisk tidsskrift, vol 140, s. 112–128, Heckman, J (2001), ”What Has Been Learned about Labor Supply in the Past Twenty Years?”, AEA Papers and Procedings, vol 83, nr 2, s. 116–121 samt OECD (2005) Sweden, Economic Surveys.
[133]	T.ex. Gruber, J (2000). Disability Insurance Benefits and Labor Supply, Journal of Political Economy, 2000, vol. 108, no. 6, Johansson, P och Palme, M (2004), Moral hazard and sickness insurance. IFAU Working Paper 2004:10, Lantto, K (2004), Sjukpenningreformen 1998 och ökningen i sjukfrånvaron sedan 1997, opublicerat manuskript, Lindbeck, A (2003), Varför är svenskarna så sjuka?, SNS förlag, Lindblad, H och Sellin, P (2003), The Equilibrium Rate of Unemployment and the Real Exchange Rate: An Unobserved Components System Approach, Sveriges Riksbank working Paper Series 152, Riksdagens utredningstjänst Dnr 2004:1628, Persson, M (2003). Varför är svenskarna så sjuka?, SNS förlag, riksdagens utredningstjänst 2003:2237 och 2004:605, SOU 2004:19 bil 14, Carling, K, Holmlund, B och Vejsiu, A (2001),”Do benefit cuts boost job finding? Swedish evidence from 1990:s”, Economic Journal, III, 766–790. Holmlund, B and Kolm, A-S (1995), Progressive Taxation, Wage Setting and Unemployment – Theory and Swedish Evidence, Tax Reform Evaluation Report No. 15. NIER. Nickell, S (2003), Employment and Taxes, speech, Bank of England.