med anledning av prop. 2004/05:62 Genomförande av EG:s direktiv om gemensamma regler för de inre marknaderna för el och naturgas m.m.

Motion 2004/05:N14 av Peter Danielsson m.fl. (m)

1Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att förhindra en förtida avveckling av kärnkraftsreaktorn Barsebäck 2.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en miljökonsekvensbeskrivning av stängningen av Barsebäck 2.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en konsekvensbeskrivning för Skånes näringsliv och arbetsmarknad med anledning av stängningen av Barsebäck 2.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om statens ansvar för att kompensera berörda kommuner.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av mångfald på energimarknaden och Skånes framtida energiförsörjning.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att elleverantörer skall ange den inverkan på miljön som framställningen av den sålda elen har orsakat.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om tillståndsförfarandet för ny produktionskapacitet.

2Bakgrund

Den 4 oktober 2004 presenterade Socialdemokraterna, Centerpartiet och Vänsterpartiet en uppgörelse som bland annat innebar att Barsebäck 2 skall stängas under 2005. I regeringens proposition 2004/05:62 Genomförande av EG:s direktiv om gemensamma regler för de inre marknaderna för el och naturgas, m.m. döljer sig beskedet att förberedelserna för Barsebäcks stängning påbörjas omedelbart.

3Politisk dubbelmoral

Sverige är beroende av import för att klara elförsörjningen under kalla vinterdagar. 2004 års högsta förbrukning inträffade den 22 januari med 26 900 MWh. För att säkra effektbalansen krävdes då import av 4 000 MWh, främst från Danmark, Tyskland, Polen och Ryssland. Om Barsebäck 2 stängs ökar riskerna avseende effektbalansen ytterligare.

Det innebär dessutom ökade utsläpp av växthusgaser eftersom elen i första hand kommer från kolkraft och gaskraft. Under torrår kan en stängning av Barsebäck 2 leda till en ökning av de svenska koldioxidutsläppen med 5 procent.

De senaste åren har Sveriges nettoimport varit mycket stor, motsvarande nästan 10 procent av den totala förbrukningen. För att klara av belastningstopparna under vintern är Norden beroende av import från Tyskland, Polen och Ryssland. Den ryska elen produceras i kärnkraftverk som i många fall inte lever upp till de säkerhetskrav vi ställer på våra reaktorer. Med andra ord avvecklar regeringen med ena handen fullt fungerande svensk kärnkraft i förtid för att med andra handen köpa utländsk kärnkraft och kolkraft. Tala om politisk dubbelmoral.

Dessutom investerar statligt ägda Vattenfall kraftfullt i smutsig kolkraft. Kolkraften står för omkring 39 procent av Vattenfalls energiproduktion, vilket gör att företaget får bottenbetyg när Världsnaturfonden listar hur världens största energibolag påverkar miljön. Vattenfall hamnar på 19:e plats bland Europas 21 största energibolag.

4Det demokratiska underskottet

I folkomröstningen om kärnkraft den 23 mars 1980 deltog 4 781 479 människor, motsvarande 75,6 procent av de röstberättigade. För att få rösta var man tvungen att ha fyllt arton senast på valdagen, vilket innebär att bara de som var födda den 23 mars 1962 eller tidigare hade rösträtt. Mellan 1963 och i dag har mer än 4,4 miljoner svenskar fötts, varav mer än 2,6 miljoner har rösträtt. Detta är det demografiska skälet till att omvärdera resultatet av omröstningen.

En ansvarstagande energipolitik måste hela tiden se till sitt mål - att säkerställa en uthållig och konkurrenskraftig tillgång till energi. I nuläget och som ett direkt resultat av omröstningen 1980 handlar det i stället om att i möjligaste mån undvika svåra beslut med det övergripande målet att hålla ihop regeringsalliansen. Denna osäkerhet har under drygt två decennier legat som en våt filt över utvecklingen. Detta har lett till utebliven forskning, uteblivna investeringar samt uteblivna arbetstillfällen. Vad vi behöver i stället för ständiga referenser till ett kvartssekelsgammalt folkomröstningsresultat är en modern och förutsättningslös energidebatt där samhällets behov sätts i centrum.

5Skånes elförsörjning hotas

Hur sårbart är vårt energisystem? För närvarande finns nästan all produktionskapacitet av el norr om Dalälven. När Barsebäck 2, som producerar ungefär 30 procent av Skånes elbehov eller 4,7 TWh, stängs är Skåne inte ens i närheten av att vara självförsörjande avseende el. Vi är beroende av främst norra Skandinavien och Danmark. Situationen är en direkt konsekvens av den ologiska svenska energipolitiken.

Som vi ser det är säker tillgång till el en förutsättning för välstånd och välfärd. Höga priser och brist på el är ett hot mot skånsk tillväxt. Det är bekymmersamt eftersom underskott i effektbalansen leder till högre priser på elmarknaden som drabbar den elintensiva industrin. Genomsnittspriset på den nordiska spotmarknaden för område Sverige var år 2003 33,3 öre/kWh, jämfört med 25,2 öre år 2002 och 21,1 öre år 2001. Åren 1999 och 2000 var genomsnittspriset 12 öre/kWh.

Mot bakgrund av ovanstående kräver vi att regeringen gör en ordentlig konsekvensbeskrivning av effekterna för Skånes näringsliv och arbetsmarknad innan Barsebäck 2 stängs.

6Vi kräver miljökonsekvensbeskrivning

Avvecklingen av reaktorn Barsebäck 1 har lett till en situation där elproduktionen i Sverige inte räcker till utan måste täckas genom import av el från grannländerna. Eftersom den lediga produktionskapaciteten framför allt finns i kolbaserade elproduktionsanläggningar i Danmark och Polen är det i huvudsak sådan el som Sverige importerar. Den kolbaserade elproduktionen har därmed tagit över de volymer som tidigare producerades i Barsebäck 1. I praktiken innebär det att norra Europa, som en direkt följd av stängningen av Barsebäck 1, har fått ett extra tillskott på 120 kg koldioxid i sekunden, vilket motsvarar cirka 10 000 ton extra koldioxid per dygn.

Ångpanneföreningen (ÅF) har i en studie från november 2004 redovisat följande.

Koldioxidutsläppen i Sverige uppgår till cirka 55 miljoner ton. Om Barsebäck 2 ersätts med dagens marginalel, det vill säga kolkondens, innebär det ökade koldioxidutsläpp med cirka tre miljoner ton vid en årlig elproduktion på 4 TWh. Det motsvarar fem procent av de totala koldioxidutsläppen i Sverige. I praktiken, under år med normal tillgång till vattenkraft, kommer Barsebäck 2 att ersättas av fler, och icke-fossilbaserade, kraftslag vilket gör att koldioxidutsläppen blir mindre. Under perioder med god tillgång på vattenkraft behöver en stängning inte bidra till ökade utsläpp av växthusgaser. En stängning av Barsebäck 2 bidrar emellertid totalt sett till ökade utsläpp av koldioxid i Sverige eller i de länder vi importerar kraft ifrån.

Kärnkraftsavvecklingens miljöskadliga konsekvenser begränsar sig emellertid inte till ökade utsläpp av koldioxid till atmosfären. Också utsläppen av försurande ämnen som svavel och kväveoxider har ökat kraftigt. Det försurande nedfallet från den kolbaserade produktionen i Danmark och Polen drabbar främst sydvästra Sverige, som redan tidigare var hårt drabbat av försurning och övergödning. I Miljömålsrådets utvärdering av det svenska miljömålet "frisk luft" beskrivs följande. "Människors exponering för kväveoxid har minskat betydligt. De senaste åren tycks emellertid den sjunkande trenden ha avtagit, och för kväveoxid finns en osäkerhet i vilken utsträckning delmålet kan nås." Någon analys av vad det beror på gör inte Miljömålsrådet, men det är ett faktum att stängningen av Barsebäck 1 lett till ökande utsläpp av kväveoxid. Ytterligare bidrag på grund av en stängning av Barsebäck 2 kan väntas, och därmed blir det allt svårare att klara av miljömålet "frisk luft". Dessutom är, som ovan beskrivits, konsekvensen regionalt i sydvästra Sverige mycket mera problematisk.

I miljöbalkens sjätte kapitel föreskrivs reglerna för miljökonsekvensbeskrivning (MKB). Reglerna skall tillämpas för att bedöma miljöeffekterna av sådana offentliga och privata projekt som kan antas medföra betydande påverkan på miljön. Detta krav ställer regeringen på alla verksamheter som kan antas ha en betydande påverkan på miljön. Men tydligen anser regeringen att den själv inte behöver efterleva kraven. Regeringen tar besluten om en nedläggning av Barsebäcks andra reaktor utan att genomföra en MKB trots att det står utom rimligt tvivel att beslutet innebär en betydande miljöpåverkan. Därför vill vi ge regeringen till känna att en miljökonsekvensbeskrivning bör upprättas i samband med nedläggningen av Barsebäck 2.

7Skåne skall kompenseras

Hundratals människor är direkt eller indirekt beroende av kärnkraftverket för sin försörjning. Förvisso erbjuds alla anställda vid Barsebäck jobb vid Ringhals, men underleverantörer och andra företag som utför tjänster på verket blir av med sin inkomstkälla.

Regeringen utlovar ersättningsjobb till de drabbade regementsorterna. På samma sätt bör Kävlinge och Skåne kompenseras för nedläggningen av Barsebäck. När staten klampar in och först socialiserar och därefter lägger ner fullt fungerande produktionsanläggningar är det högst rimligt att staten ocksåär med och tar ansvar för konsekvenserna.

Regeringen bör utreda vilka konsekvenser stängningen får för berörda kommuner samt fatta beslut om lämplig kompensation.

8En fungerande energimarknad i Skåne

Vi vill att det skall råda fri konkurrens mellan de olika energislagen i Skåne samt att det skall vara möjligt att utveckla och tänka nytt på energiområdet. Elmarknaden är visserligen formellt avreglerad, men den är likafullt snedvriden på många sätt. För elproduktion förekommer allt från skattelättnader och subventioner till straffskatt.

Biobränslen får skattelättnader genom att bränslen för elproduktion slipper koldioxid- och energiskatt. Vindkraften subventioneras på flera olika sätt. Den får miljöbonus på 67 miljoner kronor årligen och den får 100 miljoner kronor för marknadsintroduktion. Dessutom får vindkraften intäkter från elcertifikat. Kärnkraften betalar dels till en kärnavfallsfond för slutförvaring, dels en extra energiskatt på 1,86 miljarder kronor årligen. Vi tycker att varje energislag skall bära sina egna kostnader och att det är rimligt att produktionen i Barsebäck får fortsätta på marknadens villkor, utan statlig inblandning.

9Angående angivande av elens ursprung

Regeringen föreslår att elleverantörer skall på eller i samband med fakturor avseende försäljning av el och i reklam till elanvändarna lämna uppgift om dels varje enskild energikällas andel av den genomsnittliga sammansättning av energikällor som använts för att framställa den el som elleverantören sålde under närmast föregående kalenderår, dels den inverkan på miljön i form av utsläpp av koldioxid samt den mängd kärnbränsleavfall som framställningen av den sålda elen har orsakat. Om elleverantören har köpt el på en elbörs eller importerat den från företag utanför Europeiska unionen får uppgifterna baseras på uppgifter som elbörsen eller företagen tillhandahållit. Därför torde informationsvärdet till slutkund blir försumbart eftersom en stor del av producenternas försäljning sker via elbörsen och de flesta elleverantörerna därför kommer att deklarera i stort sett samma innehåll. Med andra ord kommer inte informationen att utgöra en konkurrensfaktor som i verkligheten ger slutkunden stora möjligheter till att utifrån angiven information byta elleverantör.

När vi dessutom i dagsläget ställer krav på enklare och tydligare elräkningar till konsumenterna är detta ett steg mot att åter göra räkningarna mer komplicerade. Mer motiverat vore i sådana fall att Nord Pool årligen rapporterar hur den genomsnittliga produktionssammansättningen ser ut för området.

10Tillstånd för kärnkraftsproduktion

Kapitel III, Produktion, artikel 6 i EU-direktivet består av sex punkter och innehåller föreskrifter om tillståndsförfarande för ny kapacitet. Medlemsstaterna skall bland annat använda ett tillståndsförfarande som skall genomföras enligt objektiva, klara, begripliga och icke-diskriminerande kriterier vid anläggning av ny produktionskapacitet. Förfarandena och kriterierna för beviljande av tillstånd skall offentliggöras, och den sökande skall ha möjlighet att överklaga ett beslut.

Enligt regeringens bedömning innehåller svensk lagstiftning inget krav på specifikt tillstånd för att uppföra produktionsanläggning med ett undantag för kärnkraftsreaktorer. Detta strider emot artikel 6 i direktivet. Självklart skall alla produktionsanläggningar bedömas enligt samma krav, såäven kärnkraftsproduktion. Med anledning av detta kräver vi att 5 a § lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet tas bort.

11Avslutning

I hela Europa finns och byggs nya kärnkraftverk. Så görs även i USA, Kina och Indien. Vårt grannland Finland bygger just nu sitt femte kärnkraftverk med en effekt av 1 600 MW, eller mer än båda Barsebäcks reaktorer tillsammans. Det är det första av den så kallade tredje generationens kärnkraftverk som byggs. Samtidigt bygger Svenska Kraftnät och Fingrid, som ansvarar för stamnäten i Sverige respektive Finland, en ny elkabel mellan länderna som skall vara i bruk 2010. Kabeln stärker möjligheterna att överföra finsk kärnkraftsel till Sverige.

Redan i dag finns hotet om effektbrist vid en kall vinter. Att stänga svensk kärnkraft leder till ökade miljöutsläpp, högre elkostnader och att Sverige tvingas importera el från farliga kärnkraftverk i öst.

Dessutom innebär en nedläggning av Barsebäck 2 kapitalförstöring av stora mått. Reaktorn har en teknisk livslängd på ytterligare 30 år (om man räknar med en livslängd på 60 år, Barsebäck 2 invigdes 1977). Vid nedläggningen av Barsebäck 1 gavs Sydkraft en ägarandel på 25,8 procent i Ringhals. För detta ersattes Vattenfall av staten med 5,9 miljarder kronor. Vid en nedläggning av Barsebäck 2 ökar Sydkrafts ägarandel i Ringhals till 30 procent, för vilket Vattenfall erhåller ytterligare ersättning.

Regeringen gör dubbelfel i den här frågan. Först begår de ett stort misstag när de socialiserar Barsebäck, som är ett välfungerande privat kärnkraftverk. Kalaset kostar skattebetalarna åtskilliga miljarder. Därefter begår de ett ännu värre fel när de stänger den fullt fungerande produktionen.

Stockholm den 16 mars 2005
Peter Danielsson (m)
Lars Lindblad (m)	Tobias Billström (m)
Maud Ekendahl (m)	Ewa Thalén Finné (m)
Cristina Husmark Pehrsson (m)	Anne-Marie Pålsson (m)
Margareta Pålsson (m)	Carl-Axel Roslund (m)