med anledning av prop. 2004/05:59 Miljökonsekvensbeskrivning enligt plan- och bygglagen, m.m.

Motion 2004/05:Bo4 av Gunvor G Ericson m.fl. (mp)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen beslutar om ändring i plan- och bygglagen (1987:10) enligt vad i motionen anförs om anläggning avseende mobiltelefoni som en 9:e punkt i föreslagen lydelse i 5 kap 18 §.

Miljökonsekvensbeskrivning ska enligt PBL upprättas vid anläggningar för mobiltelefoni

I takt med den enorma ökningen av mobiltelefoner ökar också antalet sändare, som sätts upp. Den nya generationens mobiltelefoner, det s.k. UMTS -systemet, kommer att kräva fyra gånger så många basstationer eller antenner för att täckningsgraden skall bli tillfredsställande. Sändarna sätts upp på hyreshus, master och vattentorn. Nu byggs för täckning över hela landet i mycket rask takt och med gynnsamma villkor för operatörerna, men helt utan att hänsyn tas till miljöbalken och försiktighetsprincipen. Antennerna sätts upp allt närmare vår boendemiljö, på t.ex. husväggar och master. Antennerna utsänder elektromagnetisk strålning och bidrar till att vår omgivning alltmer fylls ut av mikrovågor. Radiostrålningen har mer än fördubblats de senaste tio åren. Av strålningen vi utsätts för så kommer ca 60 % från mobilnätens basstationer och 40 % från radio och TV. Eftersom gränsvärdet är så högt i Sverige så ligger nivåerna långt under, men det är ingen garanti för att strålningen är ofarlig.

I 2 kap. miljöbalken (MB) återfinns vissa allmänna hänsynsregler. Härigenom ställs det bl.a. vissa krav på bästa placering av olika verksamheter. Vi anser att försiktighetsprincipen ska tillämpas i alla sammanhang där myndigheter tar ställning till om tillstånd ska ges för viss verksamhet. Närmast till hands ligger att tillståndsmyndigheterna ska tillämpa den vid prövningar enligt ledningsrättslagen och PBL.

Svenskar över hela landet upplever sig rättslösa vid bygglovshantering och tillståndsgivning av 3 G-master och basstationer. Många fastighetsägare är ovilliga att upplåta mark för master eller byggnader för antenner och basstationer på grund av risker med mikrovågor och förfulning av miljön. Många kommuner stöder kommuninnevånarna i deras motstånd men har inget lagligt utrymme att åberopa.

För att kunna göra bedömningar om antenners och basstationers konsekvenser för människors hälsa och för omgivande miljö bör det vara självklart att miljökonsekvensbeskrivning ska göras innan ett område kan tas i anspråk för anläggning avseende mobiltelefoni.

Miljöpartiet de gröna kräver att det ska göras miljökonsekvensbeskrivningar både för varje enskilt mastutbygge och för basstationerna.

Redan i dag finns det tätt, tätt och överlappande basstationer i städernas centrala delar på ibland upp till fyra operatörer. Samordningskravet fungerar inte i praktiken. Med beslutet om utökade ledningsrätter som riksdagen nyligen antagit kan branschen köra över kommuner och markägare och säkra sin utbyggnad fastän smartare teknik finns inom räckhåll.

I realiteten har kanske redan operatörerna verksamma i en kommun ingått privata avtal utan regelrätt tillståndsprövning med enskilda fastighetsägare och utan hörande av grannar eller berörda, för uppförande av basstationer på tak och husväggar i det tysta. Ingen kartläggning finns heller över var alla dessa basstationer finns, för det är endast de med bygglov som man kan verifiera existensen av. Placeringen av samtliga befintliga basstationer och sändare är inte känd eller uppgifter om den finns inte tillgänglig hos andra än de privata operatörerna. För att handskas med problematiken behöver människor och myndigheter kunskap om faktisk och planerad placering.

Miljöpartiet anser att miljökonsekvensbeskrivning - som naturligtvis inkluderar hälsoaspekterna - ska upprättas för att planområde ska kunna tas i anspråk för anläggning avseende mobiltelefoni.

Stockholm den 20 januari 2005
Gunvor G Ericson (mp)
Helena Hillar Rosenqvist (mp)	Åsa Domeij (mp)
Lotta Hedström (mp)	Mikaela Valtersson (mp)