med anledning av prop. 2004/05:171 En ny lag om lägenhetsregister

Motion 2004/05:Fi27 av Mikael Odenberg m.fl. (m)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen avslår regeringens proposition 2004/05:171.

Bakgrund

I Sverige har folkräkningar genomförts alltsedan mitten av 1700-talet. Sedan 1930 har folkräkningar i princip genomförts vart femte år. I propositionen föreslås en ny lag om lägenhetsregister. Där skall alla bostadslägenheter i landet registreras. Lägenhetsregistret möjliggör folkbokföring på lägenhet. Avsikten är att lägenhetsnumret på sikt skall föras in i folkbokföringen. Lägenhetsregistret och folkbokföring på lägenhet är förutsättningar för framställning av registerbaserad hushålls- och bostadsstatistik.

Moderaterna har ofta kritiserat folk- och bostadsräkningarna (FoB) bl.a. från integritetssynpunkt och av kostnadsskäl. Samtidigt är det uppenbart att statistikinsamlingen är viktig. Hushållsstatistiken används i planeringssyfte av stat, kommuner och centrala förvaltningsmyndigheter men är också betydelsefull för en lång rad forskningsändamål.

Prop. 1995/96:90 Registerbaserad FoB

I december 1995 fattade riksdagen beslut (bet. 1995/96:FiU6) om att det skulle genomföras en registerbaserad FoB år 2000. I propositionen angavs fem skäl till att välja en registerbaserad FoB.

1. Stora besparingar. Kostnaden för en renodlat registerbaserad FoB uppskattades till ca 10 miljoner kronor vilket kan jämföras med 300 miljoner kronor för en traditionell FoB.

2. Bättre statistikkvalitet. En registerlösning gör det i princip möjligt att kontinuerligt framställa aktuell statistik.

3. Enklare för uppgiftslämnarna.

4. Förbättrad folkbokföring.

5. Minskat bortfall.

För att möjliggöra en registerbaserad FoB föreslogs i propositionen att en provverksamhet med lägenhetsregistrering skulle genomföras i Gävle kommun och i Högalids församling i Stockholm.

Moderaterna reserverade sig tillsammans med Folkpartiet, Kristdemokraterna och Miljöpartiet för avslag på propositionen. Huvudinvändningen var integritetsskäl och förslaget sades "strida mot fundamentala värderingar om att samhällets användning av registrerad information om den enskilde i möjligaste mån skall ske först efter hörande och delaktighet av den enskilde, och med medborgarens samtycke".

Samtidigt bejakade Moderaterna behovet av hushållsstatistik men ansåg inte att detta var ett tillräckligt starkt skäl för att genomföra en registerbaserad FoB. I stället förordades att en traditionell FoB skulle genomföras vart tionde år i enlighet med den uppläggning som föreslagits av den s.k. FoB-kommissionen (1993:41).

Den nu aktuella propositionen

Med den nu aktuella propositionen dras slutsatserna av den försöksverksamhet som bedrivits i Gävle och Högalid. Lägenhetsregistret skall permanentas och göras rikstäckande. Det skall användas för folkbokföring, framställning av statistik, forskning samt planering, uppföljning och utvärdering av bostadsbestånd och byggande. Flertalet remissinstanser är positiva till regeringens förslag. De enda som uttryckligen avstyrker lägenhetsregistret är fastighetsägarna.

Datainspektionen anser att FoB i första hand bör grundas på uppgifter från enskilda och inte på uppgifter från register, fastighetsägare m.fl. Regeringen anser inte att det är realistiskt. Den senaste traditionella FoB:en genomfördes 1990 och kostade redan då 250 miljoner kronor (!).

Slutsatser

En bra samhällsplanering och forskning förutsätter att det finns en kvalitativt god hushållsstatistik. Den kommer inte till stånd av sig själv.

Traditionella folk- och bostadsräkningar brukar med sina detaljerade blanketter röra upp känslorna i folkdjupet. Det sättet att samla in statistik är också mycket dyrbart, särskilt när bortfallet skall hållas nere på en låg nivå. Från kostnads- och effektivitetssynpunkt råder det därför ingen tvekan om att det skulle vara en fördel att i stället kunna producera registerbaserad statistik över hushåll och bostäder.

Propositionens förslag öppnar för en registrering av varje medborgare ned på lägenhetsnivå. Redan i de nu aktuella remissvaren börjar olika instanser beklaga sig över sådant som inte skall registreras. Sålunda vill RFV ha en möjlighet att sambehandla uppgifterna med de register som finns på socialförsäkringsområdet. Socialstyrelsen vill att uppgifter om hiss och våningsplan samlas in och Statens folkhälsoinstitut vill inhämta uppgifter om uppvärmningssystem. Länsstyrelsen i Norrbotten vill att antalet rum i småhus skall redovisas.

Det här illustrerar att den avgränsning som görs vid registrets införande med stor sannolikhet kommer att vidgas längre fram. Det finns också en parallell till debatten kring båtregistret. Ett register av denna art kan senare lätt läggas till grund för exempelvis bostadsrättsbeskattningen.

Det är svårt att argumentera för traditionella folk- och bostadsräkningar som kostar hundratals miljoner kronor att genomföra. Moderaterna menar dock att det borde vara möjligt att göra dessa billigare genom att utnyttja den teknik som inte fanns tillgänglig när den senaste traditionella FoB:en gjordes 1990. Exempelvis har Skatteverket framgångsrikt tillägnat sig Internettekniken och underlättat deklarationsförfarandet för miljontals människor.

Moderaternas samlade bedömning är att de starka integritetsinvändningar som tidigare funnits kvarstår. Den hittills redovisade nyttan av förslaget står inte i proportion till den kränkning av den enskildes integritet som blir följden av registrets införande.

Stockholm den 15 juni 2005
Mikael Odenberg (m)
Gunnar Axén (m)	Tomas Högström (m)
Cecilia Widegren (m)	Ulf Sjösten (m)
Lennart Hedquist (m)	Anne-Marie Pålsson (m)