med anledning av prop. 2004/05:150 Svenska miljömål - ett gemensamt uppdrag

Motion 2004/05:MJ33 av Harald Nordlund (fp)

av Harald Nordlund (fp)

Förslag till riksdagsbeslut

  1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att målet Minskning av utsläpp av växthusgaser med minst 4 % skall ligga fast.

  2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om behovet av skärpta krav beträffande partikel- och kväveoxidutsläpp.

  3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om krav på ekonomiskt ansvar vid kärnkraftsolyckor.

  4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om höjd bekämpningsmedels- och kväveskatt.

  5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om stärkande av det generella strandskyddet.

  6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om förbud mot skogsavverkning på statlig mark.

  7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att påskynda arbetet med avsättning av värdefull natur.

  8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om skärpning av kraven på bullerbekämpning.

  9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om tydliggörande av behovet av närhet till grönområden.

  10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om skatt på sopförbränning.

  11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om ändring av målet Myllrande våtmarker vad avser torvbrytning.

  12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om energiskatt på torveldning.

  13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om effektivisering av uppföljningen av miljömålen.

  14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om integrering av miljömålen i miljöbalken.

  15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om fred och icke-våld som förutsättning för hållbarhet.

Motivering

De brister som finns i Svenska miljömål - delmål och åtgärdsstrategier (prop. 2000/01:130) har i föreliggande proposition i flera avseenden rättats till. Om i det samhälle som överlämnas till nästa generation miljöproblemen skall vara lösta torde emellertid krävas en ambitionshöjning, ökad användning av ekonomiska styrmedel och större mod hos politiker. Även om vissa förbättringar kan skönjas är utmaningarna fortfarande gigantiska.

Inför dessa utmaningar vägleds vi socialliberaler av förvaltarskapstanken; bruka men inte förbruka.

Enligt en av många definitioner på hållbarhet har hållbarhet uppnåtts när de olika indikatorerna upphör att försämras och en förbättring påbörjas. Sådan förändring torde inte vara möjlig utan demokrati och fred, varför kampen för demokrati och fred måste drivas parallellt med miljökampen. En politik för ökad tillväxt och för hållbarhet kan tyckas omöjlig. Det är viktigt att utforma ekonomiska styrmedel som är effektivare än dagens vad gäller att förena ökad tillväxt med hållbarhet. Sedd genom finansglasögon är hållbarhet summan av det kapital som människor skapar och det kapital som naturen svarar för. Om summan av de två typerna av kapital inte minskar har vi hållbarhet. Sedd genom natur- och miljöglasögon måste vi skilja på ekonomins och naturens resurser. Om både ekonomin stärks och naturkapitalet samtidigt är oförändrat eller förstärks kan vi tala om hållbarhet.

Klimatförändringar som en följd av utsläpp av växthusgaser blir allt tydligare. Många boendemiljöer är dålig livsmiljö med ökande luftföroreningar, buller och minskade möjligheter till naturupplevelser. Den biologiska mångfalden är utsatt för fortsatta angrepp. Arbetet med avsättningar av skyddsvärd natur går för långsamt. Marina miljöer och våtmarker har inte fått tillräckligt skydd. Ökad torvbrytning minskar möjligheterna att nå miljökvalitetsmålet Myllrande våtmarker. Fler våtmarker försvinner än återskapas. Eftersom torv inte kan återbildas annat än på mycket lång sikt har torveldning samma effekt som eldning med fossila bränslen. Strandskyddet och allemansrätten är ifrågasatta. I avfallshanteringen ser vi en utveckling med utökad förbränning och användningen av bekämpningsmedel förgiftar hav och land. Inom energipolitiken är kraven beträffande hälsa, miljö och säkerhet alltför otydliga. Kraven beträffande strålning från bränsle- och avfallshanteringen bör införas som tydliga miljömål. Till detta kommer att politiken misslyckats med att främja en ansvarstagande livsstil.

Det räcker emellertid inte med högt satta mål. Alla sektorer måste efterleva målen och för att åstadkomma detta krävs en effektiv uppföljning. Det torde knappast krävas fler organ. Sådana kan rentav få motsatt effekt eftersom man härigenom ger intrycket av att "någon annan" har ansvaret. En granskning av uppföljningen skulle kunna tillföra mycket av kunskap. Inbjud regelbundet experter och miljöengagerade till seminarier för samtal om innehållet i uppföljningen.

Regeringen har utsett en ansvarig myndighet för vart och ett av målen. Ett alternativt synsätt innebär att alla myndigheter ges ansvar för alla mål.

Den mainstreaming av miljöpolitiken, integrering av ett miljöperspektiv i alla politikområden, som eftersträvas nationellt måste få genomslag i Sveriges miljöpolitik även inom EU. De nationella miljömålen måste få en användning när vi deltar i EU:s utformning av politiken inom alla sektorer.

Miljömålsrådets främsta uppgift bör vara att inpränta i varje sektor och individ dess ansvar för att efterleva målen. Miljömålen har ännu inte trängt ut i den lokala nivån och i företagsvärlden. En integrering av miljömålen i miljöbalken måste därför övervägas. Den lokala nivån måste genom bidragsformerna stimuleras till och ges möjlighet att arbeta med implementeringen av miljömålen.

Högre ställda miljökrav har stöd i opinionen. En opinionsundersökning presenterad av EU-kommissionen visar att 86 % av svenskarna vill att de politiska beslutsfattarna skall fästa lika stor vikt vid miljön som vid den ekonomiska politiken och socialpolitiken. En majoritet av svenskarna vill att miljölagstiftningen nationellt och i EU skall skärpas liksom straffen för dem som bryter mot miljölagstiftningen. Undersökningen visar också att de flesta svenskar betraktar miljöpolitik som en drivkraft för innovation.

Utöver att miljömålen måste fås att genomsyra hela samhället är det viktigt att målen används av svenska representanter i det europeiska samarbetet, i syfte att implementera dessa på den europeiska nivån.

Inom målområdet Begränsad klimatpåverkan föreslår jag att det fastslås att utsläppen av växthusgaser för perioden 2008-2012 skall vara minst 4 % lägre än utsläppen 1990 även efter en eventuell omprövning av målet. Klimatfrågorna kommer emellertid att behandlas i särskild ordning varför förslag om åtgärder, t.ex. kilometerskatt och ekonomiska styrmedel i fråga om drivmedel, inte tas upp här.

Inom målområdet Frisk luft föreslår jag att kraven beträffande partikel- och kväveoxidutsläpp skärps.

Inom målområdet Säker strålmiljö föreslår jag att krav på fullt ekonomiskt ansvar i samband med olyckor skall gälla för all hantering av material som kan orsaka strålningsskador.

Inom målområdet Levande sjöar och vattendrag föreslår jag att det uttrycks ett behov av att införa höjd bekämpningsmedels- och kväveskatt.

Inom målområdet Hav i balans samt levande kust och skärgård föreslår jag att tillämpningen av generellt strandskydd tydliggörs.

Inom målområdet Levande skogar föreslår jag att förbud för skogsavverkning på statlig mark av skyddsvärd skog utfärdas.

Inom målområdet God bebyggd miljö föreslår jag att kraven på bullerbekämpning skärps och att kraven på att tillgodose behoven av närhet till grönområden i bostadsområdena blir tydligare. I skattehänseende måste sopförbränning likställas med deponering.

Inom målområdet Myllrande våtmarker föreslår jag att det uttrycks att "torvbrytning som orsakar negativa effekter inte skall tillåtas" i stället för som nu "stora negativa effekter" och att våtmarksområdena skall ha ett långsiktigt skydd tidigare än år 2010 samt att torveldning skall beläggas med samma energiskatt som olja och kol.

I fråga om uppföljning föreslår jag att avsikten att effektivisera uttrycks, och att detta kan ske genom att anordna seminarier med experter och miljöengagerade.

I fråga om lagstiftning föreslår jag att frågan om en integrering av miljömålen i miljöbalken kommer att övervägas uttrycks.

I fråga om förutsättningarna för hållbarhet föreslår jag att det införs att utan fred och icke-våld är det inte möjligt att uppnå hållbarhet.

Stockholm den 15 juni 2005

Harald Nordlund (fp)

Ärendet är avslutat Motionskategori: Följdmotion Tilldelat: Miljö- och jordbruksutskottet

Händelser

Inlämning: 2005-06-15 Bordläggning: 2005-06-16 Hänvisning: 2005-06-17

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

Yrkanden (15)