med anledning av prop. 2004/05:144 Internationell rättslig hjälp i brottmål: Tillträde till 2000 års EU-konvention m.m.

Motion 2004/05:Ju50 av Rolf Olsson m.fl. (v)

av Rolf Olsson m.fl. (v)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att Sverige, i enlighet med artikel 9.2 i tilläggsprotokollet till 2000 års konvention om ömsesidig hjälp i brottmål mellan Europeiska unionens medlemsstater, skall kunna vägra att bistå med rättslig hjälp när det gäller politiska brott.

Motivering

När internationella konventioner om rättslig hjälp sluts finns det som regel ingen skyldighet för länder att bistå med rättslig hjälp om det brott som skall utredas kan betraktas som politiskt. Det är den anmodade (tillfrågade) staten själv som avgör ifall ett brott kan betraktas som sådant och om såär fallet kan rättslig hjälp vägras.

Tilläggsprotokollet till 2000 års konvention om ömsesidig rättslig hjälp i brottmål säger i artikel 9.1 att som huvudregel gäller att vid rättslig hjälp EU:s medlemsstater emellan får inga brott betraktas som politiska. Därmed får alltså rättslig hjälp inte vägras med just en sådan hänvisning.

Vid vidare läsning i artikel 9.2 ser man dock att det lämnas en öppning till att göra avsteg från denna huvudregel. Ett land får anmäla att man vill kunna vägra att bistå med rättslig hjälp på grund av att man anser att ett brott är politiskt, så länge det inte rör sig om terrorism. Denna möjlighet vill inte regeringen utnyttja.

Vänsterpartiet menar att denna möjlighet måste utnyttjas.

Politiska brott är handlingar som är straffbara enbart på grund av handlingens politiska innehåll. Ett egentligt brott har alltså inte begåtts utan kriminaliseringen syftar endast till att bekämpa en viss politisk åsikt. Enligt svensk lag får rättslig hjälp vid utredning av politiska brott inte medges och personer misstänkta för politiska brott får inte lämnas ut. Denna princip gäller dock inte inom EU eller när det gäller Island eller Norge.

Tanken bakom huvudregeln i artikel 9.1 - och bakom nuvarande svenska lagstiftning - är att vi inom EU ska ha så pass hög tilltro till varandras rättssystem och den politiska utvecklingen i alla EU-länder att vi kan vara säkra på att politiska handlingar och åsikter inte är eller kommer att bli kriminaliserade i dessa länder utöver vad som är godtagbart i ett demokratiskt samhälle.

Vänsterpartiet menar att detta är ett naivt och riskfyllt tänkande. Den lagstiftning som riksdagen beslutar om idag skall kunna tillämpas även i framtiden. Vi vill inte måla upp någon skräckbild av dagens Europa, men världen förändras ständigt och ibland väldigt snabbt. Det finns ingen anledning att fastslå att det just inom EU aldrig mer kommer att inträffa politiska brott.

De olika EU-ländernas strafflagstiftningar har för övrigt olika definitioner på vad som är politiska brott. Alltsåär vi inte heller med dagens lagstiftningar försäkrade om att det är den svenska definitionen av vad som är ett politiskt brott som kommer att tillämpas i Sverige.

Sverige bör alltså kunna vägra att bistå med rättslig hjälp när det gäller politiska brott, i enlighet med artikel 9.2 i tilläggsprotokollet till 2000 års konvention om ömsesidig rättslig hjälp i brottmål mellan Europeiska unionens medlemsstater. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Stockholm den 11 april 2005

Rolf Olsson (v)

Rossana Dinamarca (v)

Mats Einarsson (v)

Peter Pedersen (v)

Tasso Stafilidis (v)

Ärendet är avslutat Motionskategori: Följdmotion Tilldelat: Justitieutskottet

Händelser

Inlämning: 2005-04-19 Bordläggning: 2005-04-20 Hänvisning: 2005-04-21

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

Yrkanden (1)