Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att införa lagstiftning om utvidgat förverkande på grund av brott.

Motivering

Drivkraften bakom en stor del av brottsligheten är ekonomisk vinning. Den organiserade brottsligheten blir allt mer "multikriminell" och använder sig av varierande brottslighet som ger högsta möjliga vinst till lägsta möjliga risk. Kärnan i kriminalitet som exempelvis narkotikabrottslighet, människohandel, vapenhandel och bedrägeri utgörs av den ekonomiska vinsten i form av rena ekonomiska medel eller andra tillgångar. Förverkande av tillgångar som uppkommit genom brott är därför ett av de effektivaste sätten att komma åt kriminaliteten.

De svenska brottsbekämpande myndigheterna har dock begränsade möjligheter att använda sig av förverkande. Det här aktuella lagförslaget om utökade möjligheter att förverka utbyte av och hjälpmedel vid brott m.m. är ett steg i rätt riktning till en förbättrad brottsbekämpning. Förslaget innebär framför allt att förverkandereglerna blir tillämpliga vid fler typer av brott. Det innebär också att egendom som har trätt i stället för utbyte, avkastning av utbyte och avkastning av det som trätt i stället för utbyte skall kunna förverkas.

Folkpartiet liberalerna ställer sig positiva till lagförslagen men vill samtidigt betona att de brottsbekämpande myndigheterna fortfarande kommer att ha begränsade möjligheter att komma åt tillgångar som härrör från brottslig verksamhet. Vi menar att reglerna om förverkande på grund av brott måste skärpas.

Inför möjlighet till utvidgat förverkande

De brottsbekämpande myndigheternas arbete med att lagföra brottslingar behöver stärkas på en rad områden. Men detta arbete kommer aldrig att bli effektivt om vi inte samtidigt kan frånta grova brottslingar de tillgångar som uppkommit genom brotten. Att avtjäna ett fängelsestraff eller annan påföljd och sedan efter strafftiden kunna använda sig av tillgångarna från den brottslighet man dömts för, är varken riktigt ur brottsbekämpande synpunkt eller ur ett allmänt rättsmedvetandeperspektiv.

För sex år sedan presenterade den s.k. Förverkandeutredningen (SOU 1999:147 Effektivare förverkandelagstiftning) ett betänkande med bl.a. förslag till utvidgat förverkande på grund av brott. Förslaget innebar att åklagarens bevisbörda under vissa, noga angivna förutsättningar görs något lättare när det gäller sambandet mellan viss egendom och begångna brott. I ett antal länder, bl.a. Danmark, Norge, Nederländerna och Irland har lagstiftningen skärpts på olika sätt gällande utvidgat förverkande och de brottsbekämpande myndigheterna har betydligt större möjligheter att förverka kriminellt åtkomna tillgångar. Det är hög tid att även Sverige inför en effektivare lagstiftning.

För att förverkande skall kunna ske krävs det idag att åklagaren visar att utbytet av brottet härrör från ett eller flera konkreta brott. Det ställs här samma krav på bevisning som i ansvarsfrågan gällande själva brottet, dvs. det skall vara ställt utom allt rimligt tvivel att brottet gett ett visst utbyte. Kan värdet av utbytet inte fastställas exakt, får det dock bestämmas till ett skäligt belopp.

Den gällande lagstiftningen innebär att det kan vara orimligt svårt för åklagaren att styrka att en viss tillgång är kopplad till ett specifikt brott. Ofta härrör kriminellt åtkomna tillgångar från omfattande brottslighet som skett vid flera olika tillfällen. Liksom Förverkandeutredningen föreslog behöver åklagarens bevisbörda under vissa förutsättningar lättas. Om någon döms för brottslighet av allvarligt slag, t.ex. grovt bokföringsbrott, narkotikabrott eller grov varusmuggling, skall värdet av brottslingens egendom i stället kunna förverkas till den del åklagaren kan göra sannolikt att egendomen härrör från brottslig verksamhet eller annars motsvarar utbyte av sådan verksamhet. Utvidgat förverkande får dock inte ske om det skulle vara oskäligt.

Möjligheten till utvidgat förverkande skall också kunna gälla en vidare personkrets. Förverkandeutredningens förslag innebär att om det föreligger förutsättningar för utvidgat förverkande och lagöverträdaren inom fem år före det att det förverkandegrundande brottet begicks har överlåtit egendom till en närstående fysisk eller juridisk person, skall förverkandet i stället kunna ske hos en närstående avseende värdet av den överlåtna egendomen. Förverkandet skall dock aldrig kunna avse värdet av egendom som den närstående förvärvat mer än tio år före talans väckande. I betänkandet redogörs närmare för avgränsningen av närståendekretsen (SOU 1999:147 s 133 ff). Det här aktuella lagförslaget om utökade möjligheter att förverka utbyte av och hjälpmedel vid brott m.m. redogör också för den personkrets som nu gällande och föreslagna regler om förverkande kan riktas mot (s 88-89). Det är viktigt att avgränsningen av personkretsen som kan träffas av ett utvidgat förverkande är tydlig och inte medför att brottslingar kan undanhålla tillgångar som härrör från brott genom att överföra dem till en medbrottsling eller annan person.

Genom att sänka bevisbördan gällande utbytet av vissa brott så att åklagaren skall göra sannolikt att egendomen härrör från brott skulle brottsbekämpningen kunna bli effektivare. Folkpartiet liberalerna anser att det är angeläget att regeringen återkommer till riksdagen med ett lagförslag som ger möjlighet till utvidgat förverkande på grund av brott.