med anledning av prop. 2004/05:110 Upphovsrätten i informationssamhället - genomförande av direktiv 2001/29/EG, m.m.

Motion 2004/05:L21 av Yvonne Andersson m.fl. (kd)

av Yvonne Andersson m.fl. (kd)

Förslag till riksdagsbeslut

  1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om producentens ansvar för den enskildes möjlighet att avgöra om en förlaga är lovlig.

  2. Riksdagen beslutar om ändring av den av regeringen föreslagna lydelsen av 54 § fjärde stycket lag om ändring i lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk på så sätt att "oaktsamhet" ersätts med "grov oaktsamhet", enligt vad i motionen anförs om skadeståndsrätten.

  3. Riksdagen beslutar om ändring av den av regeringen föreslagna lydelsen av 26 l § lag om ändring i lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk på så sätt att kassettersättningens nivå bibehålls men med annan utformning för digitala anordningar, enligt vad i motionen anförs.

  4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en översyn av bildkonstnärernas upphovsrättsliga situation.

  5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en översyn av ideella organisationers möjligheter att använda upphovsrättsligt skyddat material.

  6. Riksdagen beslutar om ändring av den av regeringen föreslagna lydelsen av 12 § lag om ändring i lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk så att det framgår att exemplarframställningen såvitt gäller litterära verk i skriftlig form får avse hela verket, för det fall att verket inte finns tillgängligt på marknaden, enligt vad i motionen anförs om kurs- och referenslitteratur.

Regeringens proposition

Förslagen i propositionen, som bygger på ett EG-direktiv och på två internationella avtal, rör frågor som kopiering av musik, böcker och film samt möjligheten för skolor, bibliotek och personer med funktionshinder att använda upphovsrättsligt material. I propositionen klargörs upphovsmännens ensamrättigheter. Vidare innehåller regeringsförslaget nya regler om förbud att tillverka produkter som kringgår tekniska åtgärder som skyddar upphovsrättsligt material.

Det är omfattande ändringar i lagen om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk som presenteras i propositionen. Bland annat föreslås att det införs ett tydligt förbud mot att kopiera för privat bruk från olagligt material. Krav på lovlig förlaga tar särskilt sikte på kopiering från Internet och innebär att man bara ska få kopiera för privat bruk från verk som gjorts tillgängliga med upphovsmannens tillstånd. Vidare begränsas rätten att kopiera litterära verk för enskilt bruk på så sätt att hela böcker inte längre kommer att få kopieras. Även antalet kopior som får framställas minskas samt den krets personer som man får kopiera till. Härutöver föreslås att bestämmelser om s.k. kassettersättning skall anpassas till den digitala utvecklingen på så sätt att ersättning för digitala anordningar inte skall konstrueras som en ersättning per minut utan på en megabyteersättning som ligger på olika nivå beroende på om anordningen kan användas en eller flera gånger. I anslutning härtill höjs ersättningsnivån och en jämkningsregel införs för de fall ersättningen blir oskäligt hög i förhållande till priset på produkten. Regeringen föreslår även att det införs regler om skydd för tekniska åtgärder och att kringgående av en sådan åtgärd skall förenas med böter. Den som tillverkar eller säljer produkter för kringgående av tekniska åtgärder skall dömas till böter eller fängelse i högst sex månader. Slutligen föreslås att rätten att använda upphovsrättsligt skyddat material för personer med funktionshinder skall utvidgas samt att skolornas möjlighet att kopiera digitalt förbättras. Även bibliotek och arkiv får bättre möjligheter att använda modern teknik i arbetet.

Motivering

Kristdemokraterna är i huvudsak positiva till en stärkt upphovsrätt i enlighet med Europaparlamentet och rådets direktiv 2001/29/EG (nedan direktivet). För samhället är det angeläget att skapande verksamhet stimuleras. Den kristdemokratiska ideologin betonar rätten till ägande och egendom. Marknadsekonomins civilrättsliga grund är frivilliga avtal mellan självständiga aktörer, vilket förutsätter privat äganderätt. Fullgod ersättning vid olika former av inskränkningar i äganderätten måste därför finnas. Samtidigt månar Kristdemokraterna om konsumenternas skydd.

Kristdemokraterna vill inledningsvis uttrycka sitt missnöje över att regeringens förslag har tagit alldeles för lång tid. Tidsgränsen för när direktivet senast skulle vara genomfört i medlemsstaterna har passerat med över tvåår. Denna senfärdighet har medfört att Sverige ådragit sig en anmärkning från EG-domstolen för att den lagstiftning som krävs för direktivets genomförande inte vidtagits i tid. Kristdemokraterna menar att regeringen har hanterat ärendet högst oprofessionellt.

Kravet på lovlig förlaga och producentansvar

Upphovsrätten är en äganderätt som innebär, med vissa inskränkningar, en exklusiv rätt för upphovsmannen att själv förfoga över sitt verk, genom att framställa exemplar därav och genom att göra det tillgängligt för allmänheten. Det innebär att upphovsmännen har rätt att bestämma när, var, hur och om deras verk skall göras tillgängliga för allmänheten.

Upphovsrätten har i grunden samma innebörd som äganderätten och den måste respekteras i ett rättssamhälle. Upphovsrätten bygger på en balans mellan rättighetshavarens intresse av att få bestämma över sin prestation och andras intresse att få använda deras prestationer.

I dag är det olagligt att göra upphovsrättsligt skyddat material tillgängligt genom fildelningsprogram utan att upphovsmannen har samtyckt därtill. Regeringen föreslår i propositionen att det även skall vara förbjudet att framställa exemplar eller ladda ned sådant olagligt material, även om kopieringen sker för enskilt bruk. Syftet är att begränsa möjligheten att ladda ner verk från Internet eftersom denna nedladdning normalt sker från olovliga förlagor. Att bara titta eller lyssna på upphovsrättsligt material är inget som faller in under upphovsmannens ensamrätt, varför bestämmelsen inte påverkar webbsurfande så länge materialet inte sparas på hårddisken eller på en diskett eller motsvarande.

Medielandskapet håller på att förändras samtidigt som musikförsäljningen rasar i Sverige. Olaga Internetspridning, så kallad fildelning eller filbytande, är som fenomen omfattande världen över. Det kan ifrågasättas om en kriminalisering av kopiering av material som olovligen fildelats är rätt väg att gå när det gäller att stärka rättighetshavarnas intressen.

Trots att olaga Internetspridning redan är kriminaliserat har ännu ingen dömts för det i Sverige. Om den av regeringen föreslagna lagändringen kommer att få något genomslag i praktiken är därför tveksamt. Särskilt om man beaktar att några resurser inte avses tillföras polis eller åklagarväsende som har att bekämpa den här typen av brottslighet. Vidare har justitieministern deklarerat att lagen inte skall tillämpas mot ungdomar som letar musik och film för eget bruk. I en intervju i Dagens Nyheter (2005-03-17) har ministern förklarat att regeringen vill använda den nya lagen till att bekämpa dem som tjänar grova pengar på att sprida upphovsrättsskyddat material. Ett märkligt uttalande eftersom kommersiell försäljning av piratkopior redan i dag är förbjudet. Uttalandet går dessutom stick i stäv mot direktivet vari föreskrivs att medlemsstaterna bör se till att det finns effektiva sanktioner och möjligheter att vidta rättsliga åtgärder mot överträdelser av de rättigheter och skyldigheter som fastställts däri. Med hänsyn till ministerns uttalanden och vad som ovan anförts om uteblivande ekonomiska resurser till brottsutredande myndigheter riskerar lagen att bli en "papperstiger" eller "rödgubbelagstiftning". En lag som alla känner till, men som var och en känner sig fri att bortse från efter eget behov och egen skönsmässig bedömning. I propositionen anges vidare att flera remissinstanser har framfört att efterlevnaden av den föreslagna regeln blir svår att kontrollera utan integritetsinskränkningar. Därtill torde en avsevärd bevisproblematik uppstå när olovligt material påträffas på en dator som används av flera i ett hushåll.

Trots de betänksamheter som ovan framförts anser Kristdemokraterna att ett införande av krav på lovlig förlaga vid kopiering ändock får anses ofrånkomlig. Direktivet syftar till att värna upphovsrätten, framför allt i den digitala miljön. En stark och sund upphovsrätt stimulerar intellektuellt skapande och uppmuntrar investeringar i kreativ och innovativ verksamhet. Kristdemokraterna menar att det är viktigt att göra en principiell och tydlig markering att ingen skall dra nytta av någon annans brottsliga handling, varför vi tillstyrker ett krav på att det material som enskild kopierar eller laddar ner för privat bruk endast skall få ske om materialet är lagligt.

Däremot menar vi att en sådan regel förutsätter att det finnas lagliga alternativ och att skivbolagsproducenter och förläggare bör ges ansvar att skapa sådana instrument. Vidare menar vi att producenterna skall tillse att det tydligen framgår vilka förlagor som är lovliga och vilka som inte är det. I propositionen anges att Svenska Fotografers Förbund, Sveriges Reklamförbund, Svenska Journalistförbundet, Stockholms universitets studentkår, SKAP och Sveriges Marknadsförbund har varit negativa till förslaget om lovlig förlaga och som skäl härför anfört att det kommer att vara svårt för enskilda att veta vad som är en lovlig förlaga och vad som inte är det. Kristdemokraterna, som värnar om konsumenterna och i synnerhet de unga konsumenterna anser att det - även om det för straffansvar fordras uppsåt eller grov oaktsamhet - kan vara nog så kränkande för en enskild att bli misstänkt för brott bara för att man råkat klicka på en länk som innebär att ett verk laddas hem till ens dator. Kristdemokraterna menar således att instrument där den enskilde klart och tydligt kan avgöra om en förlaga är lovlig eller inte måste tas fram. Något beredningsunderlag för en sådan lagstiftning föreligger inte, varför regeringen bör återkomma i frågan. Detta bör ges regeringen till känna.

Ersättningsskyldighet

Den som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet vidtar åtgärd som innebär intrång i den till verket knutna upphovsrätten skall dömas till böter eller fängelse i högst tvåår. Vad avser skadeståndsskyldighet är det tillräckligt om den enskilde har förfarit oaktsamt. Krisdemokraterna menar att den här diskrepansen är otillfredsställande och att bestämmelsen om ersättningsskyldighet bör ändras på så sätt att "oaktsamhet" ersätts med "grov oaktsamhet". Detta bör inarbetas i lag om ändring i lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk.

Kassettersättning

Kassettersättningen infördes i svensk rätt 1999 som ett schablonartat ersättningssystem, med syfte att kompensera rättighetsinnehavaren för den tillåtna kopieringen av upphovsrättsligt skyddat material för privat bruk. Systemet innebär att en avgift tas ut vid tillverkning och import av tomma upptagningsanordningar, såsom blanka cd-skivor och vhs-kassetter. Kassettersättningen är en civilrättslig ersättning som går direkt till upphovsmännen via den upphovsrättsliga organisationen Copyswede.

I propositionen föreslår regeringen att storleken på ersättningen skall höjas från tvåöre till två och ett halvt öre per möjlig lagringsminut på anordningar för analog upptagning. Motsvarande ersättning för digital upptagning föreslås uppgå till 0,4 öre per megabyte när det gäller engångsmedier såsom cd och 0,25 öre per megabyte för överskrivningsbara medier såsom cd-r. Kristdemokraterna finner det något inkonsekvent att höja ersättningen på tomma cd- och dvd-skivor samtidigt som man begränsar den lagliga kopieringen för privat bruk, vilket ersättningen är avsedd att kompensera för. Vi instämmer därför i den kritik som Inspelningsinstitutet (IMI), CE-Konsumentelektronik­branschen, IT-företagen och Ericsson med flera framfört om att det inte finns några skäl för en höjning av ersättningen. Remissinstanserna har fört fram att den svenska ersättningen inte är låg i ett internationellt perspektiv och att hänsyn måste tas till att ersättningen varierar starkt samt att det i vissa länder inte utgår ersättning över huvud taget, något som Kristdemokraterna tagit fastat på. I sitt ställningstagande har Kristdemokraterna även beaktat det förhållandet att konsumenten som köper tomma cd-skivor för annat ändamål än privatkopiering av upphovsrättsligt material påförs kassettavgift. Den som vill arkivera sina egna semesterbilder betalar alltså en avgift som man inte avsett nyttja. Vidare är Kristdemokraterna övertygade om att försäljningen av dessa anordningar kommer att öka varför upphovsmännens intressen redan härav torde tillgodoses. Med hänsyn härtill och till det ovan sagda menar Kristdemokraterna att det inte finns skäl för en höjning av kassettersättningen. Nuvarande ersättningsnivå skall därför bibehållas. Med ersättningsnivån för analoga medier som utgångspunkt bör avgiften på digitala medier efter en omräkning hamna på cirka 0,2 öre per megabyte lagringsutrymme. Kristdemokraterna kan inte se några bärande skäl för en särreglering mellan engångsmedier och överskrivningsbara medier när det gäller storlekens ersättning. Vidare anser Kristdemokraterna att nuvarande regel om högsta ersättning om sex kr per anordning är mer rättssäker än den av regeringen föreslagna jämkningsregeln. Sammanfattningsvis menar Kristdemokraterna att den av regeringen föreslagna lydelsen i 26 k § lag om ändring i lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk får följande lydelse:

Ersättning enligt 26 k §är

1. för en anordning för analog upptagning tvåöre för varje upptagningsminut,

2. för anordning där digital upptagning kan ske 0,2 öre per megabyte lagringsutrymme.

Ersättningen skall dock uppgå till högst sex kronor för varje anordning.

Detta bör inarbetas i lag om ändring i lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk.

Bildkonstnärer och upphovsrätt

Upphovsrättslagen är en lag till skydd för skapande. Den ger upphovsmän av olika slag, författare, tonsättare, musiker och skådespelare ensamrätt till de verk de skapat. Ensamrätten har dock vissa inskränkningar till förmån för mottagarnas, det vill säga brukarnas eller konsumenternas, rättigheter till det verk de köpt. Det handlar till exempel om möjligheten att göra kopior för eget bruk och om rätten att citera ur texter. I de flesta fall är det inskränkningar som har stöd även hos upphovsmännen. Beslut om vilka inskränkningar som skall göras i upphovsmännens ensamrätt innebär dock en ständig balansgång mellan upphovsmännens och brukarnas intresse.

Vid beslut om inskränkningar i upphovsmännens ensamrätt är det viktigt att alla olika typer av skapande behandlas lika och att inskränkningarna är jämbördiga för olika konstformer. Det är vår uppfattning att bildkonstnärerna är den grupp av upphovsmän vars rättigheter alltför sällan studeras i dessa sammanhang. Det finns en brist på helhetssyn på bildkonstnärernas upphovsrättsliga situation. Vi anser därför att det vid den större genomarbetningen av hela upphovsrättslagen som regeringen aviserat i propositionen bör läggas särskild vikt vid att göra en fullständig översyn av bildkonstnärernas upphovsrättsliga situation. Detta bör ges regeringen till känna.

Ideella organisationer och upphovsrätt

Kristdemokraterna befarar att den av regeringen föreslagna begränsningen av rätten att kopiera för enskilt bruk kan komma att drabba ideella organisationer särskilt hårt, varför vi anser att det vid översynen av upphovsrättslagen bör utredas hur den stärkta lagen påverkar dessa organisationers möjligheter att bruka upphovsrättsligt skyddat material. Detta bör ges regeringen till känna.

Kopiering av litterära verk för enskilt bruk

Bestämmelsen om kopiering för enskilt bruk i 12 § lagen om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk är kanske den från praktisk synpunkt viktigaste inskränkningen i upphovsmannens ensamrätt. Kopiering för privat bruk behandlas i artikel 5.2 b i direktivet, vari stadgas att medlemsstaterna får föreskriva inskränkningar i rätten till exemplarframställning till förmån för en fysisk persons privata bruk. Syftet får inte vara kommersiellt men det får ske på alla typer av medier. Direktivet uppställer inte några begränsningar när det gäller omfattningen av det material som kopieras för privat bruk. Motsvarande bestämmelser saknas även i våra nationella regler. Gällande rätt tillåter således kopiering av hela verk. I propositionen föreslås att det ska bli förbjudet att kopiera hela eller större delar av böcker. Förslaget har fått blandat mottagande av remissinstanserna. Försvarets materielverk, Högskoleverket, Stockholms universitets studentkår, Stockholms universitet, Uppsala universitetsbibliotek, Sveriges förenade studentkårer och Sveriges Marknadsförbund har varit negativa till den föreslagna ändringen. Med hänsyn till att viss äldre kurs- och referenslitteratur kan vara utgången från förlaget eller slutsåld och dessutom endast finnas i ett fåtal exemplar på tillgängliga bibliotek menar Kristdemokraterna att förbudet mot att kopiera hela böcker är alltför långtgående. Undantag från bestämmelsen måste kunna ske när verket inte finns tillgängligt på marknaden. Detta bör inarbetas i 12 § lag om ändring i lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk.

Stockholm den 13 april 2005

Yvonne Andersson (kd)

Ingemar Vänerlöv (kd)

Ingvar Svensson (kd)

Helena Höij (kd)

Peter Althin (kd)

Olle Sandahl (kd)

Tuve Skånberg (kd)

Ärendet är avslutat Motionskategori: Följdmotion Tilldelat: Lagutskottet

Händelser

Inlämning: 2005-04-13 Bordläggning: 2005-04-14 Hänvisning: 2005-04-15

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

Yrkanden (6)