med anledning av prop. 2003/04:105 God ekonomisk hushållning i kommuner och landsting

Motion 2003/04:Fi41 av Lars Lindén m.fl. (kd)

av Lars Lindén m.fl. (kd)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen beslutar, med avslag på propositionens förslag i denna del, om ändring i 10 kap. 8 § kommunallagen enligt följande:

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Ett överklagat beslut skall upphävas, om

1. det inte har tillkommit i laga ordning,

2. beslutet hänför sig till något som inte är en angelägenhet för kommunen eller landstinget,

3. det organ som har fattat beslutet har överskridit sina befogenheter, eller

4. beslutet strider mot lag eller annan författning.

Första stycket punkterna 3 och 4 gäller inte beslut enligt 8 kap. 5 § tredje stycket.

Något annat beslut får inte sättas i det överklagade beslutets ställe.

Ett överklagat beslut skall upphävas, om

1. det inte har tillkommit i laga ordning,

2. beslutet hänför sig till något som inte är en angelägenhet för kommunen eller landstinget,

3. det organ som har fattat beslutet har överskridit sina befogenheter, eller

4. beslutet strider mot lag eller annan författning.

Något annat beslut får inte sättas i det överklagade beslutets ställe.

Laglighetsprövningen av balanskravet bör inte avskaffas

I propositionen föreslås bl.a. att kommuner och landsting bör få ytterligare ett år på sig att reglera ett uppkommet underskott i budgeten. Ett uppkommet underskott ska alltså återställas senast inom tre år. Förslaget innebär en uppmjukning av det s.k. balanskravet, men förefaller ändå vara en rimlig åtgärd med tanke på hur de praktiska förutsättningarna ser ut för att återställa ett underskott redan inom två år efter det att underskottet uppstått. När årsredovisningen är klar i april har man ju redan en fastställd budget för innevarande år och har redan hunnit långt med kommande års budget, som är det sista att uppnå balans. Kristdemokraterna stöder alltså förslaget att förlänga tiden för att återställa ett negativt resultat. Vi stöder också de utökade kraven på redovisning och revision.

I propositionen tas också frågan upp om huruvida balanskravet fortsättningsvis ska kunna laglighetsprövas fullt ut enligt reglerna i 10 kap. kommunallagen. Detta förutsattes kunna ske enligt den utredning som föregått propositionens förslag (SOU 2001:76). Det har också förekommit att ett beslut att upprätta en budget som inte varit i balans har överklagats. I propositionen föreslås dock att laglighetsprövning enligt 10 kap. kommunallagen inte ska kunna ske av en kommuns eller ett landstings budgetbeslut eller ett beslut att inte reglera ett negativt resultat. En majoritet av remissinstanserna, inklusive Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet, har också velat att denna typ av frågor helt ska prövas inom det politiska systemet. Det är inte så förvånande att de politiska majoriteter som styr i kommuner, landsting och i dess intresseorganisationer helst ser att de själva får så stora möjligheter som möjligt beträffande sina budgetar utan att behöva utsättas för en lagprövning av om de överskridit sina befogenheter. Men från kommunmedborgares utgångspunkt är frågan om laglighetsprövning desto mer viktig att slå vakt om. Det är det också för en politisk minoritet i kommunen eller landstinget. Ett ytterligare skäl som anförs av regeringen mot att ha kvar lagprövningsmöjligheten är att lagen är otydligt skriven och därför skulle vara svårtolkad för en domstol. Av detta borde regeringen i stället har dragit slutsatsen att lagen bör förtydligas, speciellt vad i detta sammanhang gäller begreppet ”synnerliga skäl”.

Kristdemokraterna anser i likhet med utredningen (SOU 2001:76) att lagprövningsmöjligheten bör finnas kvar vad gäller balanskravet (att upprätta en budget i balans) och att nuvarande begränsningar att laglighetspröva beslut om att inte reglera ett negativt resultat ska slopas. I kombination med det i övrigt uppmjukade balanskravet och de ökade kraven på redovisning och revision anser vi att det på ett bättre sätt främjar förutsättningarna för en god ekonomisk hushållning i kommuner och landsting. Hotet om att få ett tveksamt underskottsbeslut eller ett beslut att inte reglera att underskott lagprövat i länsrätten borde i sig ha en viss avskräckande effekt som främjar att realistiska budgetar läggs fram. Det bör i sammanhanget också betonas att en förvaltningsdomstols möjlighet inskränker sig till att upphäva ett beslut, inte att ändra det. Den politiska makten ligger alltså i slutändan kvar hos kommunen eller landstinget.

Riksdagen bör besluta att avskaffa nuvarande begränsning i lagprövningsmöjligheten i 10 kap. 8 § andra stycket i kommunallagen och att några nya begränsningar inte införs enligt förslagen i propositionen.

Stockholm den 23 juni 2004

Lars Lindén (kd)

Mats Odell (kd)

Stefan Attefall (kd)

Annelie Enochson (kd)

Lars Gustafsson (kd)

Per Landgren (kd)

Maria Larsson (kd)

Mikael Oscarsson (kd)

Ärendet är avslutat Motionskategori: Följdmotion Tilldelat: Finansutskottet

Händelser

Inlämning: 2004-06-23 Hänvisning: 2004-07-02 Bordläggning: 2004-07-02

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

Yrkanden (1)