med anledning av prop. 2002/03:99 Det nya Skatteverket

Motion 2002/03:Sk15 av Roger Karlsson m.fl. (c)

av Roger Karlsson m.fl. (c)

Förslag till riksdagsbeslut

  1. Riksdagen beslutar att omorganisationen av det nya Skatteverket genomförs tidigast den 1 januari 2005.

  2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om det nya Skatteverkets lokala och regionala anknytning.

  3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en belysning över skattemyndighetens relation till enskilda medborgare och företagare.

  4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om rimliga handläggningstider.

Motivering

I regeringens proposition om ett nytt skatteverk skapat genom sammanslagningen av Riksskatteverket och de tio skattemyndigheterna till en enhet anges följande fyra huvudsakliga syften, nämligen

1) att bättre ta tillvara befintliga resurser,

2) att undanröja organisatoriska hinder,

3) att öka möjligheterna att erbjuda kvalitet i verksamheten och

4) att på bästa sätt möta olika intressenters krav.

Vi vill påpeka att Skatteverkets huvuduppgift är att vara effektiv organisation för skatteuppbörd. Som komplement till detta skall Skatteverket även arbeta med skattekontroll och utredningar i anslutning till misstanke om skattebrott.

Denna distinktion och markering saknas i regeringens proposition vilket möjligen kan bero på att man inte reflekterat över detta. I vissa kontakter med nuvarande skattemyndighet framgår även att man saknar denna grund, vilket lämpligen vid detta tillfälle kan markeras.

Vad avser Skatteverkets formella organisation och den risk som finns i storlek och omfattning hänvisas i propositionen till att denna bör kunna ges en relativt platt utformning. De personer som arbetat med organisationsutveckling utifrån bl.a. ett delaktighetsperspektiv kan konstatera att detta inte alls är en given lösning för en fungerande verksamhet. Regeringen förefaller ha en något lättsinnig syn på problematiken. Ett misslyckande i att forma en spänstig och lyhörd organisation blir ofta mycket kostsamt, både ekonomiskt och personellt. Det är därför ytterst viktigt att den formella organisationsfrågan ges en annan och betydligt starkare vikt än vad som antyds i propositionen.

Regeringen anser även att reformen kommer att ha en effektivitets- och servicehöjande effekt, vilket skall leda till satsningar på området skattekontroll och brottsutredande verksamhet. Utredning pågår även av kronofogdemyndighetens framtid. Denna utredning väntas blir klar vid ett senare tillfälle. Utfallet av denna kommer att påverka den nya skatteverksorganisationen. I propositionen anges att brådskan i en förändring vad avser Skatteverket är så stor att utredningen vad avser kronofogdemyndighetens framtid inte kan vänta. Detta ställningstagande anser vi i Centerpartiet är felaktigt. En omorganisation är påfrestande för de människor som deltar. Flera på varandra kommande omorganisationer skall därför undvikas. Det är även sannolikt att en uppdelad omorganisation kommer att vara mer resurskrävande än en avvaktad gemensam. Tidsrymden fram till tänkt start den 1 januari 2004 är orimligt kort. Omorganisationen till ett gemensamt skatteverk bör därför avvakta tills utredningen om kronofogdemyndighetens framtid är klar så att en gemensam omorganisation kan genomföras. En framflyttning ger dessutom ett bättre utrymme för planering och kontrollerat genomförande med minimering av kostsamma överraskningar. Omorganisationen bör därför genomföras med start tidigast den 1 januari 2005. Detta bör riksdagen besluta.

Centerpartiet anser att propositionens intentioner vad gäller en sammanslagning är i sina huvudsyften riktiga och väl motiverade. Emellertid finns några grundläggande orosmoment som noterats under avsnittet 5.2 Fördelar och nackdelar. En organisation som bygger på att ärendehantering kan ske gränslöst inom landet kan i vissa fall öka avståndet mellan den skattskyldige och Skatteverkets granskare. Redan idag har skattemyndighetens landsövergripande servicenummer anonymiserat skattemyndigheten och försvårat vanliga människors möjlighet till personlig kontakt eller att få en kontaktperson. Myndighetskommunikationen har tendensen av att bli ensidig. Detta förhållande drabbar huvudsakligen den vanliga människan som har liten eller ingen kunskap och som upplever kontakten med myndigheter som besvärlig.

Under avsnitt 6.1 förtydligas inriktningen och analysen just av närhetsproblematiken. Malmö tingsrätt uttrycker en oro över att närheten till den skattskyldige kommer att försämras. Någon analys av eller något förslag till hur den skattskyldiges behov av att bli hörd och känna trygghet i ett förändrat system har inte redovisats. Vi delar denna oro och anser även att den lokala anknytningen är viktig av rent principiella skäl. Vi anser därför att en lösning av den lokala och regionala förankringen bör redovisas innan den nya organisationen startar. Detta bör ges regeringen till känna.

Regeringen anför dock vidare i propositionen att effektivitet och likformighet överväger de eventuella problem som kan uppstå för den enskilde medborgaren. Detta synsätt och denna argumentation används även i andra organisationsförändringar med starkt centralistiskt tänkande, exempelvis den förändrade tingsrättsorganisationen. Vi delar inte denna uppfattning. Vi anser att en betydligt större hänsyn skall tas till de effekter en förändrad organisation får på medborgarens möjligheter att föra en dialog och bli hörd i den nya skatteförvaltningen. Denna omständighet har inte uppmärksammats på ett adekvat sätt i propositionen. Centerpartiet anser att en belysning av den nya skattemyndighetens relation till enskilda medborgare och företagare bör genomföras innan den nya organisationen startar. Detta bör ges regeringen till känna.

Regeringen avvisar frågan om krav på myndighetens handläggningstid. Det är angeläget att myndigheternas handläggningstider ses över, detta i belysningen av att inget alternativ finns till förhållandet mellan medborgare/skattskyldig och en myndighet. Rimliga handläggningstider är en rättighet. Detta bör ges regeringen till känna.

Elanders Gotab, Stockholm 2003

Stockholm den 10 juni 2003

Roger Karlsson (c)

Anders Larsson (c)

Sven Bergström (c)

Lena Ek (c)

Jörgen Johansson (c)

Rigmor Stenmark (c)

Åsa Torstensson (c)

Ärendet är avslutat Motionskategori: Följdmotion Tilldelat: Skatteutskottet

Händelser

Inlämning: 2003-06-10 Bordläggning: 2003-06-11 Hänvisning: 2003-06-12

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

Yrkanden (4)