med anledning av prop. 2002/03:99 Det nya Skatteverket

Motion 2002/03:Sk14 av Lars Gustafsson m.fl. (kd)

av Lars Gustafsson m.fl. (kd)

Förslag till riksdagsbeslut

  1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om kronofogdemyndigheternas ställning.

  2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en förbättrad skattekontroll.

Propositionen

Regeringen föreslår i proposition 2002/03:99 att en ny skattemyndighet inrättas som utgörs av ett huvudkontor placerat i Solna samt skattekontor enligt en regionindelning. Därmed avvecklas Riksskatteverket och de tio skattemyndigheter som idag existerar. I propositionen föreslås inte någon slutgiltig organisatorisk lösning för kronofogdemyndigheterna utan endast en provisorisk ordning i vilken det nya Skatteverket utgör central myndighet för kronofogdemyndigheterna. Först när regeringens särskilda utredare lämnat förslag om kronofogdemyndigheternas framtida ställning avser regeringen lämna förslag till riksdagen om detta.

Därutöver föreslås ändringar i processreglerna rörande skattemål samt en samordning av formerna för vitesutdömande. Till sist föreslås att överklagan av skatt som rör fysiska eller juridiska personer i samma koncern ska få rikta sin talan till samma länsrätt som moderbolaget överklagar till.

Kristdemokraternas ståndpunkt

Sverige har en komplicerad skattelagstiftning till följd av det hårda skattetrycket i vårt land. Hårda skatter reser krav på undantag, vilka i sin tur gör lagstiftningen svårare. Den omfattande lagstiftningen har naturligt nog kunnat tolkas olika av olika tjänstemän i Sveriges skattemyndigheter. En svårtillgänglig lagstiftning i kombination med skattemyndigheternas organisation har tillsammans gjort att lagarna i värsta fall tolkats olika i olika delar av landet.

Den föreslagna omorganisationen av Rikskatteverket och skattemyndigheterna till ett skatteverk är därför en bra åtgärd som syftar till att skapa en ökad rättssäkerhet för Sveriges skattebetalare. Den för också en rad andra fördelar med sig när det gäller exempelvis beskattningen av fysiska personer som bor på olika platser men är delägare i samma handelsbolag.

Det finns ytterligare en rad fördelar med förslaget, vilka står omnämnda i regeringens proposition. Kristdemokraterna finner därför inget att invända mot regeringens förslag i den delen som rör Riksskatteverket och skattemyndigheterna och att dessa avvecklas till förmån för det nya Skatteverket.

Kronofogdemyndigheterna

För närvarande håller kronofogdemyndigheternas ställning på att utredas särskilt, något som blev resultatet av Ds 2002:15 Det nya Riksskatteverket, som i övrigt ligger till grund för den omorganisation som regeringen nu föreslår. Den övergångslösning som regeringen nu föreslår är densamma som föreslås i promemorian. Kristdemokraterna motsätter sig den övergångslösning som regeringen föreslår – att låta det nya Skatteverket utgöra central myndighet inom kronofogdemyndigheternas verksamhetsområde. Regeringens förslag till temporär lösning tyder på att man på förhand bestämt sig för att kronofogdemyndigheterna ska slås samman med det nya Skatteverket.

Kristdemokraterna motsätter sig tanken att kronofogdemyndigheterna och Skatteverket ska vara samma myndighet av en rad principiella skäl. En sammanslagning innebär att en exekutiv verksamhet (kronofogdemyndigheterna) hamnar under samma myndighet som beslutar om beskattning. Ett sådant förhållande har principiellt viktiga nackdelar:

  • Det exekutiva, verkställande arbetet skulle ifrågasättas av medborgarna då det utförs av samma myndighet som beslutat om skatten i de fall det rör sig om en skatteskuld som den enskilde medborgaren inte förmår betala.

  • Enskilda borgenärer måste vända sig till Skatteverket, som inte sällan är en annan borgenär för samma gäldenär, för att kunna verkställa sina fordringar. Risken blir därmed stor att den enskilde private borgenären uppfattar det verkställande Skatteverket som jävigt i målet. En sådan uppfattning är fullt rimlig och skulle i alla andra situationer uppfattas just som ett jävsförhållande.

Med anledning av ovanstående anser Kristdemokraterna att regeringen måste återkomma till riksdagen med förslag på hur en annan övergångslösning kan skapas för kronofogdemyndigheterna fram till dess att ett slutgiltigt beslut fattas av riksdagen. Kristdemokraterna anser att den av regeringen föreslagna lösningen är alltför lik en sammanslagning, om än temporär, och att en sammanslagning av det nya Skatteverket och kronofogdemyndigheterna påbörjas i liten skala.

Lägre administrationskostnader och mer pengar till skattekontroll

Dagens administration av fastighets- och förmögenhetsbeskattning uppgår sammanlagt till minst 200 miljoner kronor för Riksskatteverket (RSV), skattemyndigheterna1 och Statistiska centralbyrån. Administrationen av sambeskattning av förmögenhet, de med jämna mellanrum återkommande fastighetstaxeringarna och administrationen av begränsningsregeln för fastighetsskatt är mycket resurskrävande. Eftersom Kristdemokraterna föreslår ett avskaffande av den statliga fastighetsskatten skulle därför anslagen till denna del av beskattningsverksamheten kunna minskas med 140 miljoner kronor årligen.

Det är inte förenligt med ett gott samhällsansvar att undanhålla den skatt som är grunden för den välfärd vi har i Sverige. Människor kan ha invändningar mot olika procentsatser i olika skatter eller skatters existens överhuvudtaget. Men skattebeslut som är fattade i god demokratisk ordning måste efterlevas. Dock har det svenska skattetrycket nu nått en nivå som de facto urholkar skattemoralen.

Den svarta sektorn i ekonomin har alltid konkurrensfördelar gentemot de näringsidkare som väljer att betala skatt enligt lagen. Det är därför skattemyndighetens uppgift att se till att skatter betalas in. I Sverige går staten miste om skatten från en mycket omfattande svart sektor. Mot bakgrund av detta har Kristdemokraterna i sitt budgetalternativ föreslagit att ytterligare 120 respektive190 miljoner kronor avsätts till skatteförvaltningen för förstärkt skattekontroll 2003 och 2004. Det handlar dels om att öka beskattningseffektiviteten, det vill säga förhållandet mellan rätt skatt och debiterad skatt, dels uppbördseffektiviteten, det vill säga förhållandet mellan debiterad skatt och inbetald skatt. Erfarenheten (t.ex. Riksdagens revisorers granskning av satsningar på ökad skattekontroll) är att denna typ av satsningar kassamässigt ger ca sex gånger så mycket tillbaka. De periodiserade effekterna till följd av kontrollverksamheten är ofta flerfaldigt högre, men dessa totala belopp kommer inte alltid in till statskassan det år felet upptäcks. Den s.k. Lindbeckkommissionen (SOU 1993:16) räknade på sin tid med att de extra skatteintäkter som en effektivare kontroll kunde ge upphov till på sikt uppgår till minst 10 miljarder kronor per år.

Stockholm den 10 juni 2003

Lars Gustafsson (kd)

Jakob Forssmed (kd)

Mats Odell (kd)

Stefan Attefall (kd)

Annelie Enochson (kd)

Maria Larsson (kd)

Lars Lindén (kd)

Olle Sandahl (kd)


[1]

Enligt RSV:s årsredovisning kostade enbart fastighetstaxeringsverksamheten 169 miljoner kronor år 2000. Tidigare år har kostnaden överstigit 200 miljoner kronor, och 1996 uppgick den till 344 miljoner kronor.

Ärendet är avslutat Motionskategori: Följdmotion Tilldelat: Skatteutskottet

Händelser

Inlämning: 2003-06-10 Bordläggning: 2003-06-11 Hänvisning: 2003-06-12

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

Yrkanden (2)