Till innehåll på sidan

med anledning av prop. 2001/02:20 Infrastruktur för ett långsiktigt hållbart transportsystem

Motion 2001/02:T39 av Kristina Zakrisson och Berit Andnor (s)

Ärendet är avslutat

Motionskategori
Följdmotion
Motionsgrund
Proposition 2001/02:20
Tilldelat
Trafikutskottet

Händelser

Inlämning
2001-10-18
Granskning
2001-10-19
Registrering
2001-10-19
Bordläggning
2001-10-19
Hänvisning
2001-10-23

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om Inlandsbanans betydelse för Norrlands inland.

Inlandsbanans norra del

Inlandsbanan är ett nationellt stråk i Sveriges inland. Mellan Mora och Arvidsjaur bedrivs godstrafik året runt av flera operatörer och tillåter i princip 22,5 ton STAX. Sträckan Arvidsjaur–Gällivare är för svagt byggd från början och kan idag tillåtas endast för 16 ton STAX. Delsträckan Porjus–Gällivare är något kraftigare tack vare kraftverksutbyggnad.

I Gällivare ansluter Inlandsbanan till Malmbanan. I dag ansluter banan i söder till Dalabanan i Mora. Den södra delen mellan Mora och Persberg tillåter inte idag trafik. Dock finns långt framskridna upprustningsplaner för sträckan Mora–Persberg. Persberg–Kristinehamn fungerar som länsjärnväg idag och underhålls av Banverket.

Den ursprungliga sträckningen av Inlandsbanan Kristinehamn–Gällivare utgjorde vid byggande mellan 1910 och 1937 ett nationellt stråk. Det militära intresset för banan var vid den tidpunkten klart uttalat. Senare har militärens behov och intresse avtagit. Genom det senaste försvarsbeslutet är banan åter av intresse för militära transporter.

Den nyligen avslutade Godstransportdelegationen har i sitt arbete helt utelämnat Inlandsbanans verksamhet, eftersom man ansett att det inte varit statens uppgift på godstransportområdet. Det innebär att Norrlands inland inte finns med i det material som ska ligga till grund för det vidare planeringsarbete och investeringsbeslut om godstransporter i Sverige.

Den svaga delen i norr

Den tidigare strategin inom järnvägstransporter har varit att leda så mycket trafik som möjligt ut mot kustbanorna. Efter avregleringen väljer operatörerna och kunderna den bästa och mest ekonomiska vägen.

Inlandsbanans norra del, Arvidsjaur–Gällivare, är härvidlag ett hinder med sin låga bankapacitet, 16 ton STAX, för att utveckla transittrafiken. Den används endast för persontrafik, företrädesvis under sommaren. Även ångloks­trafik förekommer.

Med de investeringar som vidare planeras utefter Inlandsbanan, med upprustningsarbeten Brunflo–Sveg, Mora–Kristinehamn, vilket bland annat leder till ökade axellaster och högre hastigheter samt ett nytt tågledningssystem, kommer Inlandsbanan att bli ett starkt komplement till statens övriga bannät.

Den norra delen är då en viktig del av det nationella stråk som Inlandsbanan utgör idag.

En investering i storleksordningen 400 miljoner kronor skulle lyfta banan mellan Arvidsjaur och Gällivare, till den nödvändiga kapaciteten för att fungera väl.

Norra inlandets tillväxt

Regeringen föreslår i den regionalpolitiska propositionen att en Inlandsdelegation ska tillsättas för det norra inlandet inom stödområde A. I detta sammanhang framförs också de två viktigaste förutsättningarna för att skapa tillväxt, det är infrastrukturen och utbildningsmöjligheter.

Mot bakgrund av vad som ovan framförts är det nödvändigt att transportmöjligheter tillskapas för de företag som idag finns i inlandet och de företag som ska utvecklas där. Oavsett bransch är transportmöjligheterna grundläggande.

Riksväg 45 är en tungt belastad väg i de norra delarna. Särskilt under vintertid uppstår stora problem för trafiken med snörök, etc. En mycket stor transittrafik av utländska transportföretag finns längs denna väg. Ambitionen att tillskapa nya möjligheter för alternativa transporter på räls måste utvecklas.

Den sträcka som särskilt beskrivs i denna motion, är av central betydelse för att medverka till att Inlandsbanan kan utgöra ett avlastningsmoment för de östliga banorna i Sverige. Det finns fortfarande trängselproblem längs de östliga banorna, Inlandsbanan skulle inte utgöra konkurrens utan komplement.

Det är inte viktigt i sig att godset transporteras så långt österut som möjligt innan det rör sig söderut. För de godstransportörer och företag som vill ha gods förflyttat är det viktigt med den kortaste, billigaste och den mest miljöriktiga transportmöjligheten.

Inlandsbanan kommer som nationellt stråk i Sveriges inland att ha ännu större betydelse i en framtid om hela banan kan trafikeras med snabba och tunga godståg. Det är viktigt att riksdagen markerar betydelsen av att flera transportstråk finns i detta stora land.

Inför det fortsatta genomförandet av gällande länsplaner och inför nästa planeringsomgång är det angeläget att det snarast klarläggs hur investeringar i Inlandsbanan skall finansieras. Det är också viktigt för Inlandsbanans framtida utveckling att finansieringen av åtgärder i banan får en långsiktig lösning.

De senaste årens utveckling med mycket stora nederbördsmängder visar inte minst att ett behov föreligger ur beredskapssynpunkt.

Stockholm den 18 oktober 2001

Kristina Zakrisson (s)

Berit Andnor (s)


Yrkanden (1)

  • 0
    Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om Inlandsbanans betydelse för Norrlands inland.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    Avslag
    Kammarens beslut
    =utskottet

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.