med anledning av prop. 2001/02:158 Samhällets säkerhet och beredskap

Motion 2001/02:Fö19 av Åke Carnerö m.fl. (kd)

Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att en utredning om ”vardagens hot och risker” bör tillsättas.

2. Riksdagen begär att regeringen lägger fram ett konkret och heltäckande förslag över de lag- och regelförändringar som krävs i det nya krishanteringssystemet.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att regeringen bör inrätta ett krishanteringsorgan för samordningsuppgifter på nationell nivå.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att analysera vilka resurser som krävs för att länsstyrelserna skall kunna genomföra de uppgifter som åläggs dem genom det nya krishanteringssystemet.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att Styrelsen för psykologiskt försvar även i fortsättningen bör bedriva forskning inom områdena opinionsanalys, förtroende och trovärdighet samt massmedier.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att en kartläggning av behovet av det framtida skyddet och bevakningen av samhällsviktig verksamhet bör göras.

7. Riksdagen begär att regeringen snarast lägger fram förslag till upphandling av ett nationellt radiokommunikationssystem baserat på TETRA-standard.

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att en bred samverkan mellan länsstyrelse och militärdistrikt måste innehålla de personella resurser som säkerställer en god krishanteringsförmåga längs hela hotskalan.

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om kvalitetskrav angående ledningsgator i samband med nätkoncessioner.

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att man bör överväga att inrätta beredskapsstyrkor på central eller regional nivå för att söka förkorta elavbrottstiderna.

11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att fortsatta resurser måste avsättas för att säkerställa sjukhusens reservförsörjning.

12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en grundläggande analys av de nya hotens konsekvenser för socialtjänsten samt hälso- och sjukvården.

13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om åtgärder för att minimera sårbarheten inom vattenförsörjningen.

Inledning

Sårbarhetsutredningen (SOU 2001:41 s. 116) anförde att ”det viktigaste kravet på ett nytt system för krishantering i samhället är att det kan tillhandahålla den ledning och/eller samordning av krishanteringsarbetet som erfordras i allvarliga krissituationer som svåra påfrestningar på samhället i fred eller vid ett väpnat angrepp mot landet”.

Det finns många exempel på att först när en kris inträffat skapas intresse att vidta åtgärder för att förebygga eller förhindra den skada som redan skett. Samhället måste ha god förmåga att hantera de krissituationer som ligger mellan normala påfrestningar på samhället och väpnat angrepp och som berör många samhällsområden.

Det förändrade säkerhetspolitiska läget från det stora invasionshotet till mer svårtolkade och svårförutsägbara kriser utifrån det vidgade säkerhetsbegreppet får nu genomslag genom den beredskap för hantering av kriser utmed hela hotskalan som Kristdemokraterna och fem andra partier ställt sig bakom i Försvarsberedningens rapport Ny struktur för ökad säkerhet – nätverksförsvar och krishantering (Ds 2001:44). Detta innebär inte att samhället går ifrån planläggning mot väpnat angrepp eller invasion till krisplanering i fred utan att Sveriges försvarsplanering får en bredare utgångspunkt.

Som ett grundelement i svensk säkerhetspolitik ingår att kunna möta militära och andra hot samt förebygga och hantera situationer som utan att direkt hota Sveriges fred och självständighet ändå skulle kunna innebära snabba och allvarliga försämringar av samhällets normala funktioner. Det krävs därför en utvecklad struktur för samordning och gemensam hantering av tvärsektoriella hot. Kristdemokraterna anser att det förslag till ledningssystem för krishantering i samhället utgående från områdesansvaret hos kommun, länsstyrelse och regering som nu föreläggs riksdagen kommer att öka samhällets säkerhet och beredskap. Samordning, samverkan och sambruk blir nyckelord i sammanhanget.

En fördjupad samverkan mellan olika sektorer i vårt sårbara samhälle leder till ett säkrare och tryggare samhälle med större motståndskraft mot svåra påfrestningar. Samhällets resurser för hantering av olika kriser utnyttjas på ett rationellt sätt genom en konsekvent tillämpad helhetssyn på olika hot och risker.

Vardagens hot och risker

Sårbarheten i ett modernt samhälle som Sverige är stor. Att förebygga och hantera svåra påfrestningar ställer stora krav på samhällets inneboende styrka, stabilitet och flexibilitet. Ju stabilare beredskapen är i det fredstida samhället desto bättre blir möjligheterna att också klara påfrestningarna i hela hotskalan fred – kris – krig.

Om säkerhetsmedvetandet ökar bland medborgarna läggs en god grund för ett säkrare samhälle. Att agera på rätt sätt vid olyckor, katastrofer och störningar i viktiga infrastruktursystem kan få stor betydelse för konsekvenserna av det inträffade. Olika vägar bör därför prövas för att förbättra medvetenheten inför svåra påfrestningar på samhället hos befolkningen. Detta skulle även öka förståelsen för det civila försvarets betydelse i ofredstider.

Kunskapsnivån när det gäller dessa frågor är otillräcklig i vårt samhälle. En anledning till den låga beredskapen inför en del risker och hot kan vara att människor inte tror att det kommer att inträffa något. Det kan leda till att många är obenägna att vidta förebyggande åtgärder eller på andra sätt förbereda sig inför de risker som förekommer.

Undervisningsmaterial som handlar om ökat säkerhetsmedvetande hos den enskilda människan finns sedan tidigare. Räddningsverkets projekt ”För ett säkrare samhälle” är en god grund för det fortsatta arbetet liksom Civilförsvarsförbundets kampanj En robust generation. Dessa bör nu utvecklas vidare så att det förmedlas ut i samhällets olika verksamheter och når den enskilda människan på olika sätt. Sådana insatser har stor betydelse för att förbättra vårt samhälles robusthet.

För att åstadkomma ett mer effektivt och samlat grepp i arbetet till skydd mot olyckor behöver den enskildes säkerhetsmedvetande och förmåga att förhindra olyckor och handla i olika nödsituationer stärkas. Detta framhålls även av Räddningsverkets förslag till handlingsprogram ”Den enskilda människans förmåga att agera på rätt sätt då samhället utsätts för svåra påfrestningar” (1997).

En utredning om ”vardagens hot och risker” bör tillsättas med syfte att bilda utgångspunkt för kunskapslyft och informationsspridning om de olyckor och påfrestningar vi kan utsättas för i det fredstida samhället och hur olyckor kan förhindras. Skolan och frivilligorganisationerna har en viktig roll när det gäller utbildning och information i dessa frågor.

Krishanteringssystemet

Ett sammanhållet krishanteringssystem utifrån en helhetssyn som baseras på områdesansvaret hos kommuner, länsstyrelser och regering bör stärka samhällets förmåga att hantera kriser som berör många samhällssektorer. De olika myndigheterna måste därför få det mandat och de resurser som krävs för att kunna genomföra ett effektivt säkerhets- och beredskapsarbete. Det är därför viktigt att i lagar och förordningar konkretisera de förändringar som krävs för att förverkliga det nya krishanteringssystemet. Kristdemokraterna anser att regeringen ska återkomma till riksdagen med ett konkret och heltäckande förslag över de lag- och regelförändringar som krävs i sammanhanget.

Nationellt krishanteringsorgan

Försvarsberedningen ansåg i sin rapport Ny struktur för ökad säkerhet – nätverksförsvar och krishantering (Ds 2001:44) att regeringens krisledning och samordningen av Regeringskansliets och myndigheternas arbete i akuta krissituationer måste utvecklas, inte minst mot bakgrund av den svenska förvaltningsstrukturen. Regeringens och Regeringskansliets roll som nationell krishanteringsfunktion är av utomordentlig betydelse vid allvarliga kriser på den nationella nivån där samordningsproblem är av den karaktären att andra aktörer inte kan förväntas klara situationen på egen hand genom en spontan samverkan.

Sårbarhets- och säkerhetsutredningen (SOU 2001:41) har utförligt redogjort för ett förslag till nationellt krishanteringsorgan. Enligt utredningen skall Krishanteringsorganet under regeringen samordna de insatser som kan krävas på nationell nivå under allvarliga kriser som kan drabba landet. Det är framför allt samordningen av ett flertal ”krisaktörers” agerande i en komplex och för samhället mycket allvarlig situation som måste stärkas. Sårbarhetsutredningen påpekar även att det finns ett sådant organ i de flesta västeuropeiska länder. Kristdemokraterna anser att regeringen bör inrätta ett krishanteringsorgan för samordningsuppgifter på nationell nivå.

Länsstyrelserna

Länsstyrelsen har enligt länsstyrelseinstruktionen ett tvärsektoriellt ansvar vad gäller hälsa, säkerhet och totalförsvar och skall bevaka dessa aspekter i samhällsplaneringen. Det utvidgade områdesansvaret för länsstyrelsen i det nya krishanteringssystemet kommer att kräva utökade resurser bland annat för risk- och sårbarhetsplanering.

Neddragningar av länsstyrelsernas resurser för totalförsvarsverksamhet under senare år har medfört att förutsättningarna för att hantera allvarliga kriser kan variera mycket mellan olika länsstyrelser. Kristdemokraterna anser därför att det är nödvändigt att analysera vilka resurser som krävs för att länsstyrelserna ska kunna genomföra de uppgifter som åläggs dem genom det nya krishanteringssystemet.

Informationsberedskap

Informationsberedskap är förmågan att snabbt, konkret och fullständigt kunna informera egen personal, medier och medborgare vid olika kriser. Det är därför viktigt att ha god beredskap för att kunna hantera ett explosionsartat informationsbehov. En effektiv informationsförmedling blir avgörande för om myndigheterna lyckas lösa planerade åtgärder vid kriser och i krig. Informationsverksamheten måste därför prioriteras högt inom det nya krishanteringssystemet och det civila försvaret.

I en alltmer komplex samhällsutveckling blir det i framtiden troligen än viktigare att kartlägga och analysera opinioner. Styrelsen för psykologiskt försvar (SPF) har genom återkommande opinionsundersökningar sedan starten 1952 förmedlat medborgarnas syn inom områdena säkerhetspolitik och försvar. Regeringen anför i propositionen att ”det är väsentligt att människorna har ett förtroende för det demokratiska systemets förmåga att kunna hantera det inträffade”. Med tanke på en breddad hotbild finns det behov av att utröna medborgarnas inställning i en rad samhällsfrågor. Kristdemokraterna anser därför att SPF som fristående från Krisberedskapsmyndigheten även i fortsättningen bör bedriva forskning inom områdena opinionsanalys, förtroende och trovärdighet och massmedier.

Skydd av samhällsviktiga anläggningar

Rikspolisstyrelsen är ansvarig myndighet för funktionen Ordning och säkerhet. Målet för funktionen är att under höjd beredskap snabbt kunna ge skydd åt totalförsvarsviktiga anläggningar, kunna upprätthålla allmän ordning och säkerhet i samhället och kunna lämna allmänheten skydd och hjälp.

Rikspolisstyrelsen (RPS) har utbildat ca 1 500 totalförsvarspliktiga till den särskilda beredskapspolisorganisationen.

En ändring i förordningen om beredskapspolisen har inneburit att polisen har möjlighet att tillföra beredskapspolismän vid polismyndigheterna även i fredstid, förutsatt att de ingått avtal med RPS. Dessa kan då tjänstgöra när samhället har utsatts för eller riskerar att utsättas för svåra situationer från ordnings- och säkerhetssynpunkt.

Mot bakgrund av hotbildsförändringar och den ökande sårbarheten i det fredstida samhället vad gäller elförsörjning, telekommunikationer och datasystem kan det komma att finnas ett stort behov av bevakning och skydd av vitala anläggningar och civila objekt. Kristdemokraterna anser därför att en kartläggning bör göras av behovet av det framtida skyddet och bevakningen av samhällsviktig verksamhet.

Ett nationellt radiokommunikationssystem

Sårbarhets- och säkerhetsutredningen (SOU 2001:41) behandlade ett icke-publikt kommunikationsnät med s.k. TETRA-standard och anförde att ”TETRA-standarden innebär bland annat ett krav på att kommunikationsnätet skall fungera uthålligt också vid ett långvarigt och omfattande elavbrott. TETRA-standarden medger vidare direktkommunikation mellan olika mottagar- och sändarenheter utan förmedling av en central styrdator. Samband kan därför etableras lokalt också om stora delar av det övriga nätet är utslaget.”

Utredningen ”Ett tryggare Sverige – ett gemensamt system för mobil kommunikation” (SOU 1998:143) menar att TETRA-systemet (Terrestrial Trunked Radio) uppfyller de krav som bör ställas på radiokommunikation för samhällsviktiga verksamheter.

Försvarsutskottet (bet. 1999/2000:FöU5, bet. 2000/01:FöU8, bet. 2001/02:FöU1) liksom justitieutskottet (2001/02:JuU2y, bet. 2001/02:JuU13) har behandlat frågan om att inrätta ett radiokommunikationssystem för hela public safety-sektorn. Den svenska polisen har nu påbörjat en egen upphandling eftersom inga besked har givits om ett nationellt kommunikationssystem.

För att Sverige ska få en bättre katastrofberedskap är det viktigt för medborgarnas trygghet att den statliga och kommunala räddningstjänsten, polisen, sjukvården, tullen, Kustbevakningen och Försvarsmakten har väl fungerande kommunikationer vid akuta insatser. Kristdemokraterna anser att regeringen snarast bör utarbeta ett förslag till upphandling av ett nationellt radiokommunikationssystem baserat på TETRA-standard.

Kristdemokraterna delar regeringens syn att ett bra radiosamband är av stor betydelse för samarbetet mellan inblandade myndigheter vid särskilda händelser.

Erfarenheterna visar att goda möjligheter till kommunikation är en avgörande faktor för en framgångsrik insats. Ytterst handlar det om människors säkerhet och ett nationellt TETRA-nät kommer att öka möjligheterna att rädda liv.

Det civila försvaret

Det civila försvarets grundförmåga vilar på samhällets fredstida och normala robusthet, insatsberedskap samt lednings- och handlingsförmåga. Ju sämre förmåga samhället har att klara fredstida påfrestningar desto fler åtgärder måste vidtas för att tillgodose de krav ett väpnat angrepp ställer.

Ett av målen för det civila försvaret och för utformningen av resurserna är att ”stärka samhällets förmåga att förebygga och hantera svåra påfrestningar på samhället i fred”. Den civil–militära samverkan måste övas kontinuerligt på olika nivåer för att skapa väl fungerande rutiner vid gemensamma insatser. Kristdemokraterna anser att en bred samverkan mellan länsstyrelse och militärdistrikt måste innehålla de personella resurser som säkerställer en god krishanteringsförmåga längs hela hotskalan.

Leveranssäkerhet i elnäten

Tusentals människor har under de senaste vintrarna varit utan elektricitet under flera dygn. Kraftiga snöfall har medfört att kullfallna träd orsakat avbrott i elförsörjningen i flera områden runt om i landet. Elavbrotten, som kan orsaka omfattande störningar i samhällsfunktionerna och ekonomiska förluster hos kunderna, beror bland annat på brister i det förebyggande skogliga underhållet utmed de så kallade ledningsgatorna.

I föreskrifterna för vegetation i ledningsgator finns märkligt nog inte några krav på avstånd mellan friledning och vegetation vid sidan. Helt trädsäkra ledningsgator skulle innebära alltför stora intrång för markägare men standarden på det förebyggande underhållet bör förbättras. Genom ett kvalitetsinriktat förebyggande underhåll av ledningsgatorna bör det vara möjligt att nå högre tillförlitlighet i leveranserna av el. Kostnaderna för detta förebyggande underhåll blir betydligt mindre i jämförelse med andra lösningar som utbyte av luftledningar eller byte till jordkablar.

Mot bakgrund av elförsörjningens betydelse för samhällets funktion anser Kristdemokraterna att det finns skäl att utarbeta vilka kvalitetskrav som Energimyndigheten bör ställa angående ledningsgator i samband med nätkoncessioner för att öka elsystemets robusthet vid storm eller snöoväder.

Propositionen anför att det allvarligaste hotet mot elförsörjningen i fredstid är extrema väderförhållanden samt sabotage mot vitala delar av elsystemet.

För att så snabbt som möjligt komma i gång med reparationsarbetet vid omfattande skador och störningar på elnäten krävs en god fredstida beredskap. Kristdemokraterna anser därför att det bör övervägas att inrätta beredskapsstyrkor på central eller regional nivå för att söka förkorta elavbrottstiderna.

Sjukhusens reservförsörjning

Eftersom hälso- och sjukvården blir alltmer tekniskt beroende ökar sårbarheten i händelse av elavbrott. Socialstyrelsen lämnar som funktionsansvarig myndighet för hälso- och sjukvården inom det civila försvaret bidrag för att höja sjukhusens tekniska försörjningssäkerhet. Det gäller förutom reservkraft även vatten- och värmeförsörjning. För att inte äventyra patientsäkerheten anser Kristdemokraterna att fortsatta resurser måste avsättas som säkerställer sjukhusens reservförsörjning.

Socialtjänsten och hälso- och sjukvården

De senaste decenniernas utveckling har medfört en väsentlig ökning av samhällets specialisering och komplexitet. Samhällets olika verksamheter har blivit integrerade med och beroende av varandra på ett helt annat sätt än tidigare. Störningar inom ett område kan få svåra konsekvenser på många andra områden.

Samhällsutvecklingen innebär att andelen äldre ökar, vilket medför ett växande behov av vård och omsorg. Socialtjänsten och hälso- och sjukvården i kriser och i krig kommer naturligtvis att utsättas för en mycket stor belastning. Därvid är det viktigt att konsekvenserna av de senaste årens förändringar inom hälso- och sjukvården vad gäller kapacitet och uthållighet noggrant följs upp från beredskapssynpunkt. Hemtjänsten som förmedlar service och vård inom äldreomsorgen måste belysas i detta sammanhang.

Hälso- och sjukvården samt socialtjänsten i kris och krig måste därför planeras noga. Det är av stor vikt att klargöra vilka krav som kan komma att ställas på socialtjänsten vid allvarliga störningar i viktiga samhällsfunktioner. Ansvaret mellan socialtjänsten och hälso- och sjukvården måste även klaras ut. Kristdemokraterna kräver därför en grundläggande analys av de nya hotens konsekvenser för socialtjänsten och hälso- och sjukvården.

Robust vattenförsörjning

Vatten är vårt viktigaste livsmedel. Sverige representerar tillsammans med de närmaste grannländerna en ovanligt gynnad region när det gäller tillgången och kvaliteten på färskvatten. Samhällets vattenförsörjning kräver dock en rad beredskapsåtgärder och antalet vattenmyndigheter är stort.

Livsmedelsverkets riskanalysprojekt har visat på brister i beredskap och handlingsplaner som rör fredstida händelser inom kommunerna. För att öka robustheten i dricksvattenförsörjningen anser Kristdemokraterna att Livsmedelsverkets stöd till kommunerna bör förstärkas så att sårbarheten kan minimeras.

Stockholm den 2 april 2002
Åke Carnerö (kd)
Jan Erik Ågren (kd)	Margareta Viklund (kd)
Holger Gustafsson (kd)	Fanny Rizell (kd)
Amanda Agestav (kd)	Erling Wälivaara (kd)
Rosita Runegrund (kd)	Mats Odell (kd)
Inger Strömbom (kd)	Ulf Björklund (kd)
Ingvar Svensson (kd)