med anledning av prop. 1999/2000:73 Jaktens villkor

Motion 1999/2000:MJ34 av Göte Jonsson m.fl. (m)

av Göte Jonsson m.fl. (m)
Regeringens proposition 1999/2000:73 - Jaktens villkor - innehåller en
rad förslag till ändringar i lagstiftning och förutsättningar på jaktens
område.
Vi moderater hälsar en del av dessa förslag med tillfredsställelse. Således
tillstyrker vi förslaget om att slopa besittningsskyddet för arrendatorer vid
nyttjanderättsupplåtelse av jakt. Denna hittillsvarande bestämmelse har inte
bidragit till vad den syftade till, nämligen stabila långvariga avtal mellan
markägare och jaktarrendatorer. Den har heller inte bidragit till att öka antal
jakttillfällen utan snarare till motsatsen.
Vi tillstyrker också förslaget om att jaktkorts- och jägarexamensregistrens
förande och ansvar överflyttas till Naturvårdsverket. Det är emellertid
angeläget att påpeka att kostnaderna för registret därmed inte får öka. Vi
motsätter oss inte heller förslaget att överväga särskilda sekretessregler för
registren men vill samtidigt varna för en övertro på att detta i särskilt hög
grad ska förhindra presumtiva brottslingar att komma åt vapen. Jaktorganisa-
tionernas medlemsregister är inte hemliga. I jakttidningarnas annonssidor
finns massor av vapen.
Det allmänna uppdraget
Beträffande administrationen av jakten och viltvården föreslår regeringen
att Svenska Jägareförbundets s.k. allmänna uppdrag bör bestå. Förbundet
har sedan 1938 haft samhällets uppdrag att "leda den praktiska jakten och
viltvården i landet" och därvid byggt upp en landsomfattande
organisation för detta ändamål. Att bryta upp denna organisation för att
t.ex. i stället lägga arbetsuppgifterna på ett statligt verk tror vi inte skulle
vara ekonomiskt optimalt. Däremot är det viktigt att det ställs tydliga mål
och syften liksom att effekterna av dessa bidrag ur jaktvårdsfonden
fortlöpande redovisas och utvärderas.
Vi avvisar förslaget att regeringen skall utse en styrelseledamot i de båda
jägarorganisationernas styrelser. Att utse styrelserepresentanter i folkrörelse-
organisationer är ett system som staten av flera skäl lämnat i andra samman-
hang, och vi ser inget skäl att återinföra detta beträffande jaktorganisa-
tionerna.
Likaså avvisar vi förslaget om att en förstärkning skall ske i de föreslagna
viltvårdsnämnderna med två politiska företrädare liksom att en av dessa två
ska vara nämndens ordförande. De nuvarande länsviltnämnderna liksom de
framtida viltvårdsnämnderna skall vara rådgivande organ till länsstyrelsen
och därmed enligt vår uppfattning endast bestå av representanter från de
olika intressegrupperna.
Lag om viltvårdsområden
I dag gällande lagstiftning ger möjlighet till tvångsbildande av jaktvårds-
områden genom majoritetsbeslut. Jaktvårdsområdenas beslutande organ
har också möjlighet att besluta om betydande rådighetsinskränkningar för
den enskilde medlemmen i området. Dessa förhållanden är för det första
enligt vår mening en betydande inskränkning i enskild äganderätt. För
det andra har det utan tvivel i många fall varit en källa till osämja och har
inte alltid befrämjat det samarbete som vi anser viktigt i frågor om jakt
och viltvård.
Med utgångspunkt i befintlig lagstiftning om jaktvårdsområden innebär
regeringens förslag i propositionen till ny lag om viltvårdsområden ett steg i
rätt riktning. Enligt förslaget skärps majoritetskravet till att fyra femtedelar
av samtliga fastighetsägare som samtidigt äger fyra femtedelar av områdets
mark måste vara överens för att med tvingande verkan bilda ett viltvårds-
område.
Som ovan sagts är detta ett steg i rätt riktning men förslaget innebär ändå
en möjlighet till betydande ingrepp i ägande- och förfoganderätt för berörda
medborgare. Lagrådet har dessutom i sitt yttrande anmält tvekan när det
gäller grundlagsenligheten av att till viltvårdsområdesförening överlämna att
utforma stadgebestämmelser som får karaktär av bindande rättsregler för de
berörda fastighetsägarna. Det finns också skäl att understryka att regleringen
av t.ex. älgjakt regleras i annan ordning bl.a. baserad på fastigheternas
arealstorlek. Vår slutsats av detta blir att reglerna för bildande av viltvårds-
område bör ändras så att det fordras 100-procentig uppslutning från berörda
markägares sida för att ett område ska få bildas.
Ett sådant "frivilligt" bildande - enligt 12 § andra stycket i den föreslagna
lagtexten - är enligt vår mening en garanti för att såväl det framtida vilt-
vårdsarbetet som jaktutövandet kommer att fungera väl. Erfarenheter från
verksamheten i såväl jaktvårdsområden som fiskevårdsområden som bildats
på detta sätt är enligt vad vi erfarit mycket goda. Vi föreslår att riksdagen
beslutar om ändring i lagen om bildande av viltvårdsområden i enlighet med
vad som ovan anförts.
Jaktvårdsfonden
Till jaktvårdsfonden inflyter med nuvarande nivå på det statliga
jaktkortet ca 60 miljoner kronor. Detta är en från Sveriges jägare
tvångsvis uttaxerad avgift för att dessa överhuvudtaget ska få utöva jakt-
och viltvård. Den kan med andra ord betecknas som en "jaktskatt".
Liksom vi tidigare anfört beträffande det s.k. allmänna uppdraget är det
av stor vikt att dessa av jägarna inbetalade pengar verkligen användes i
jägarnas intresse. Regeringens förslag att ta medel ur jaktvårdsfonden för
att finansiera statens arbete med direktiv och uppföljning anser vi
oacceptabelt. Sådana kostnader som avser åtgärder av mera allmänt
intresse skall alltså enligt vår mening betalas av allmänna medel. Hit hör
till exempel rovdjursforskningen och kostnader för uppspårning och
omhändertagande av trafikskadat vilt. Detta bör ges regeringen
tillkänna.

Hemställan

Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om statliga representanter i jägarorganisationernas
styrelser,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om politisk representation i viltvårdsnämnderna,
3. att riksdagen beslutar om ändring i lagen om viltvårdsområden
med anledning av vad i motionen anförts om villkoren för bildande av
viltvårdsområden,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om användningen av jaktvårdsfondens medel.

Stockholm den 6 april 2000
Göte Jonsson (m)
Ingvar Eriksson (m)
Carl G Nilsson (m)
Catharina Elmsäter-Svärd (m)
Lars Lindblad (m)
Per-Samuel Nisser (m)
Berit Adolfsson (m)
Inger René (m)
Anders G Högmark (m)
Patrik Norinder (m)
Lars Björkman (m)
Ola Sundell (m)
Ärendet är avslutat Motionskategori: - Tilldelat: Miljö- och jordbruksutskottet

Händelser

statustext: Ärendet är avslutat Inlämning: 2000-04-06 Bordläggning: 2000-04-11 Hänvisning: 2000-04-12

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

Yrkanden (8)