med anledning av prop. 1998/99:77 Eftergift vid återbetalning av bostadsbidragen m.m.

Motion 1998/99:Bo12 av Yvonne Ångström och Kerstin Heinemann (fp)

av Yvonne Ångström och Kerstin Heinemann (fp)
Inledning
Riksdagen beslutade 1996 att de inkomst- och
behovsprövade bostadsbidragen i än högre utsträckning
skulle stämmas av mot verklig inkomst. Detta system leder
med ovillkorlig logik till att de som tjänar mer än i förväg
beräknat blir återbetalningsskyldiga för för mycket erhållet
bidrag. Detta kan inte ha varit någon oväntat effekt för något
parti.
Det har också framgått av den allmänna informationen till de bidrags-
sökande. Ändå har nu effekterna blivit större än väntat, fler har blivit åter-
betalningsskyldiga, och med högre belopp samt många tycks inte ha
uppfattat att de skulle bli återbetalningsskyldiga om inkomsten inte blev som
den i förväg uppgivna. De som blivit återbetalningsskyldiga har blivit så av
många olika skäl, kanske har familjesituationen eller boendet ändrats, kanske
har inkomsterna blivit lite högre på grund av löneförhöjning, övertid etc som
man inte tänkt på. Många människor har dock anmält ändrade förhållanden.
För vissa familjer är återkraven mycket stora.
Debatten efter kraven på återbetalning har haft många övertoner. Förvänt-
ningarna på den aktuella propositionen blev stora. De möjligheter till
eftergift  av återbetalning av bostadsbidrag som regeringen föreslår riksdagen
är otillräckliga. Regeringens förslag löser inte några av de viktigaste pro-
blemen.
Bostadsbidragsfrågan måste lösas i två steg - dels bakåt för dem som fått
återkrav, dels för framtiden. Vi kan rimligen inte ändra bidragsreglerna
retroaktivt för år som redan gått.
Rättvisare regler för
återbetalning av
bostadsbidrag
Det är synnerligen angeläget att få till stånd dels en
förbättring för dem som har problem med återbetalningen av
bostadsbidragen nu, dels en bättre lösning för de framtida
bostadsbidragen och systemet med ekonomiskt stöd till
barnfamiljerna.
För alla dem som blir skyldiga att betala tillbaka av det erhållna bostads-
bidraget måste det finnas en möjlighet att det upprättas generösa avbetal-
ningsplaner. Den eftergift för en liten grupp som nu föreslås i propositionen
gäller enbart i yttersta nödfall, för de allra flesta gäller att för mycket
erhållet
bidrag ska betalas tillbaka. Det är dock rimligt att man får betydligt längre
tid
på sig, det rör sig trots allt företrädesvis om familjer med mycket små
marginaler, det är därför man fick bidrag från början. Det är också rimligt att
de extra avgifter som ska utgå nedsätts till mer normal ränta.
Människor har fått meddelande från sin lokala försäkringskassa efter en
ändring av uppgifterna om inkomst eller annat förhållande. I dessa
meddelanden om ändrat bidrag framgår klart att den som inte ändrar uppgift
kan bli återbetalningsskyldig. Det har för dessa familjer inte varit orimligt
att
anta att de genom att de ändrat uppgifterna och därmed fått ändrat bidrag
samtidigt fått detta korrekt ändrat så att de inte kan bli återbetalningskyldiga
senare för samma år. När slutavräkningen kommer har det visat sig att de
likafullt blir återbetalningsskyldiga. För många är det ett oförutsägbart för
att
inte säga obegripligt system. Riksförsäkringsverket bör därför omedelbart
granska om den samlade informationen till personer som gjort som man ska,
ändrat sina uppgifter löpande, varit av den karaktären att det framstår som
rimligt att återkraven även för dem efterskänks.
Nya regler för
bostadsbidragen
Bostadsbidraget är en av de komponenter som skapar de
kraftiga marginal- och tröskeleffekter för främst
låginkomsttagare med barn. Det gör att de har svårt att
påverka sin egen situation och att många människor med
barn hamnar i situationen att de inte kan påverka sin
ekonomi med eget arbete. Arbetslösa kan till och med förlora
ekonomiskt på att ta erbjudet arbete, genom att den
sammanlagda progressiviteten i skatter, bidrag och avgifter
under en del av ett år kan överstiga  100 %. Detta är givetvis
orimligt.
Det bör därför införas möjlighet till avstämning löpande under året, så att
bidragsperiod kan inledas eller avslutas i de fall familjeförhållanden,
inkomstförhållanden eller bostadsförhållanden ändras mer radikalt under
året. Separation, nytt jobb eller ändrad bostad dyker inte bara upp till nyår.
Särskilt bör avstämningar av inkomsten kunna ske på sådant sätt att ändrad
inkomst inte leder till retroaktivitet för bidrag man redan fått.
Även andra förändringar i bostadsbidragets regelverk bör införas.
Hösten 1996 gav Folkpartiet i bostadsutskottet uttryck för en uppfattning
om att de nuvarande reglerna som då skulle träda i kraft den 1 januari 1997
måste ändras  före ikraftträdandet för att förhindra att många hushåll skulle
få vidkännas svåra ekonomiska konsekvenser av de nya reglerna. Det blev
ingen majoritet för denna linje i utskottet.
De viktigaste kraven var:
? slopande av de individuella inkomstgränserna,
?
? begränsningar av effekterna av bidragsgrundande yta,
?
Folkpartiet står fast vid dessa krav. Det är orimligt att en
familj kan tjäna på att flytta till en mindre, men dyrare
bostad och få denna fördyring kompenserad genom höjt
bidrag. Det är också orimligt att en familj där den ene
föräldern exempelvis studerar eller är hemarbetande kan få
höjt bidrag om den föräldern med liten/ingen inkomst ökar
sin inkomst. För en liberal är det självklart att vi alla är
individer och att inkomster och ägande är individuellt ur
statens synvinkel. Men bostaden är faktiskt gemensam i en
familj, och föräldrar har gemensamt försörjningsansvar för
sina barn. Bostadsbidrag och inkomstberäkning bör därför
vara gemensam för dem som delar bostad och
försörjningsansvar.
Ytterligare ett exempel på brister i regelverket är att det för enskild firma
finns möjlighet att avsätta expansionsmedel, vilka beskattas då de återförs till
inkomsten. Det finns en asymmetri i betraktandet av dessa expansionsmedel i
beräkningen av den enskilde företagarens inkomst. Inkomsten för beräkning
av sjukpenning, föräldrapenning och pension räknas efter avdrag för
expansionsmedel, medan den inkomst som ligger till grund för beräkning av
bostadsbidrag räknas före avdrag. Det betyder att vid beräkningen av
bostadsbidrag ingår de expansionsmedel man lagt undan och alltså inte
disponerar för privat konsumtion.
Det vore rimligt att ett och samma inkomstbegrepp användes för samma
period.
Ovan föreslagna förändringar bör ske på ett sådant sätt att totalkostnaden
för bostadsbidragen inte ökar.
Fattigdomsfällan är en
kvinnofälla
Att såväl marginaleffekter som kraftiga tröskeleffekter vid
inkomstökningar är negativa är numera de flesta överens om.
Det hindrar människor från att förverkliga idéer och
drömmar, det hämmar det egna ansvarstagandet, det minskar
människors makt över sitt eget liv genom att de inte kan
påverka sin egen ekonomi.
Bostadsbidragssystemet är vid sidan av skatter, barnomsorgstaxor och
underhållsbidrag det som gör att många låg- och medelinkomsttagare har
mycket kraftiga marginal- och tröskeleffekter då man går från arbetslöshet
till arbete, från deltid till heltid eller befordras i sitt jobb. Utöver
socialbidragsmottagare är det alltså nästan enbart de som har barn som
drabbas av dessa effekter, eftersom det främst är barnfamiljer som får
bostadsbidrag och enbart dessa som berörs av barnomsorgstaxor och
underhållsstöd. Barnfamiljer och bostadsbidrag handlar oftast om kvinnor
eftersom männens arbetsutbud inte påverkas särskilt av hur mycket av en
löneförhöjning som försvinner i högre dagistaxa, sänkta bostadsbidrag och
höjda skatter.
Det är kvinnans makt över sitt liv och sina egna val som inskränks av de
marginal- och tröskeleffekter som finns i skatte- och bidragssystemen.
Därför är det en jämställdhetsfråga av första rang att reformera dessa system
så att människor (kvinnor!) kan få den ekonomiska makten i sina egna liv.
Inkomstprövade avgifter och bidrag får genom matematikens järnhårda
lagar negativa marginaleffekter. Förändringen av skatter och bidrag måste
därför inriktas på generellt sänkt inkomstskatt och successivt skifte av
inkomstprövade bostadsbidrag mot generella barnbidrag.

Hemställan

Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att det måste finnas möjlighet att upprätta generösa
avbetalningsplaner för dem som är återbetalningsskyldiga för
bostadsbidraget och att en återbetalning skall vara fri från extra avgift samt
att granskning bör ske av om det kan anses rimligt att vissa bidragstagare ej
blir återbetalningsskyldiga,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att bostadsbidragssystemet reformeras så att de som får en
förbättrad ekonomisk situation under kalenderåret skall ha möjlighet att
avbryta mottagandet av bidrag utan att det blir krav på återbetalning av det
som erhållits tidigare under året,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att inkomsten skall beräknas på samma sätt för den som har
enskild firma i lagen (1962:381) om allmän försäkring och i lagen
(1993:737) om bostadsbidrag,

Stockholm den 25 mars 1999
Yvonne Ångström (fp)

Kerstin Heinemann (fp)
Ärendet är avslutat Motionskategori: - Tilldelat: Bostadsutskottet

Händelser

Inlämning: 1999-03-25 Hänvisning: 1999-03-26 Bordläggning: 1999-03-26
Yrkanden (6)