Till innehåll på sidan

med anledning av prop. 1998/99:137 Införande av schablonberäkning på elmarknaden, m.m.

Motion 1998/99:N22 av Eskil Erlandsson och Åke Sandström (c)

Ärendet är avslutat

Motionskategori
-
Motionsgrund
Proposition 1998/99:137
Tilldelat
Näringsutskottet

Händelser

Inlämning
1999-08-13
Hänvisning
1999-08-17
Bordläggning
1999-08-17

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

1 Bakgrund
Regeringen föreslår i propositionen bl.a. förändringar i utformning av
garantipris för el från små elleverantörer  från och med den 1 november
1999, då nuvarande regler för leveranskoncession väntas upphöra.
Riksdagen har uttalat att de små elproducenterna inte ska påverkas
negativt av avregleringen av elmarknaden. För att förhindra att så sker
behöver vissa skyddsåtgärder sättas in att gälla från den 1 november
1999.
I Danmark finns ett system med garantipriser och "gröna certifikat". I det
danska beslutet garanteras producenter av vind-el en ersättning inom ramen
43-60 danska ören/kWh motsvarande 50-70 svenska ören/kWh vid kurs
1,17 Dkr/Skr.
Vi anser att det finns skäl att införa detta också i Sverige, för att begränsa
statens utgifter på sikt. Kostnaden för att bygga och driva vindkraftverk i
Danmark är ungefär lika med den i Sverige; därför bör den danska
ersättningsnivån vara relevant även i Sverige.
2 Mottagningsplikt
I nu gällande ellagstiftning är leveranskoncessionären i ett visst område
mottagningspliktig för el från små elproducenter inom sitt
koncessionsområde. I och med att systemet med leveranskoncessionär
upphör skulle mottagningsplikten också upphöra. Detta skulle försätta
små elproducenter i en ohållbar situation. Den mottagningsplikt som
hittills gällt för leveranskoncessionärer  bör därför överföras på Svenska
kraftnät. Mottagningsplikten bör även utvidgas jämfört med i dag att
omfatta även havsbaserad vindkraft inom svenskt territorialvatten eller
motsvarande avgränsning.
Detta bör ges regeringen till känna.
3 Garantipris
Svenska kraftnät har av regeringen enligt ett beslut den 8 juli 1999 fått i
uppdrag att skyndsamt infordra anbud på all småskalig elproduktion för
att därmed få marknadspriset fastställt. Arbete med att ta fram underlag
för anbudsinfordran pågår för närvarande. Med Svenska kraftnät som
mottagningspliktig aktör för alla småskaliga elproducenter som vill delta
i en centralt organiserad försäljning av sin el, kan också Svenska kraftnät
svara för att samtliga små elproducenter som deltar får ut ett fastställt
garantipris för energin på minst 26 öre/kWh. Eventuell ersättning för
nätnytta betalas liksom tidigare ut från nätägaren direkt till producenten.
Svenska kraftnät har därefter frihet att göra som man vill med den mot-
tagna elen. Antingen kan man sälja den vidare enligt inkomna anbud,
använda elen för att täcka egna nätförluster eller sälja den vidare som
miljömärkt  el.
Ca 20 % av de svenska vindkraftverken ägs av samfälligheter, ekonomiska
och kooperativa föreningar. Syftet med ägarkonstruktionen är att deltagarna
köpt andelar motsvarande högst sin egen beräknade elkonsumtion. Det
nuvarande systemet är föremål för översyn. Olika modeller för återbetalning
till andelsägaren finns, men en modell är att det antal kWh som andelen
utgör av vindkraftverkets årsproduktion avräknats från andelsägarens elkon-
sumtion. Den ekonomiska situationen beträffande skatt och återbäring m.m.
för denna ägarkategori  är mycket komplicerad för närvarande. Regeringen
bör därför  utfärda bestämmelser som beaktar denna ägarkategoris särskilda
behov, speciellt i de fall ägaren tidigare först sålt hela produktionen till
leveranskoncessionären.
Detta bör ges regeringen till känna.
Endast ca 25 % av svensk vindkraft ägs av elbolag med elhandel och
eldistribution som huvudsyssla. Självfallet skulle t ex Vattenfall och Sydkraft
kunna bära underskott i sina investeringar i vindkraftverk, men rätten att
erbjudas ett garantipris kan för enkelhets skull göras generell utan selektering
i ägarkategorier.
Nu gäller gränsen högst 1 500 kW för att ett vindkraftverk skall få räknas
som småskaligt och därmed åtnjuta speciella bestämmelser enligt ellagen.
Effektgränsen är ett arv från vattenkraften och utgör nu ett hinder för att
använda full effekt - 1 650 kW på de största vindkraftverk som i dag saluförs
på marknaden. Effektgränsen bör avskaffas helt för vindkraften för att
undvika onödiga suboptimeringar genom nedväxling för att komma under
den administrativa gränsen 1 500 kW. El från småskalig kraftvärme baserad
på förnybar energi bör också få garantipriset 26 öre/kWh.
Detta bör ges regeringen till känna.
4 Finansiering
För att få en rättvis fördelning på samtliga elkonsumenter i relation till
deras förbrukning bör Svenska kraftnät höja stamnätavgiften med det
belopp som krävs för att uppfylla statens åtagande om garantipris till
småskalig elproduktion.
5 Administration
Miljöbonusen till vindkraften har hittills administrerats på ett mycket
billigt och smidigt sätt genom att leveranskoncessionären som köpt vind-
elen betalat ut miljöbonusen till ägaren av vindkraftverket och samtidigt
gjort motsvarande avdrag i sin elskattedeklaration över uppburna
elskatter från  konsumenterna.
Från den 1 november 1999 behövs ett nytt system för att administrera dels
miljöbonusen, dels eventuell garantiersättning. Den naturliga administratören
för att förmedla utbetalningen till elproducenterna blir då i stället ägaren
till
det elnät som produktionsanläggningen är ansluten till. Redan i dag mäter
och rapporterar nätägaren hur mycket el som levererats in till nätet samt
betalar ut eventuell ersättning för nätnyttan till producenten. Nätägaren har
således redan i dag en affärsrelation till respektive elproducent och det är då
naturligt att utöka denna då leveranskoncessionären försvunnit till att omfatta
utbetalning av både miljöbonus och garantipriset tillsammans med nätersätt-
ningen. Nätägaren får sedan tillbaka sina summerade utlägg för miljöbonus
och garantipris av skattemyndigheten respektive Svenska kraftnät, vilka
kommer att få ett litet antal motparter jämfört med om man skulle ha en
direkt relation till varje elproducent och dessutom ta in uppgifter om inmatad
el från varje verk från nätägarna. Kontrollen av lämnade uppgifter kan
åläggas nätbolagens revisorer som årligen skriftligen skall intyga att de upp-
gifter bolaget lämnat är kontrollerade och korrekta.
Detta bör ges regeringen till känna.
6 Timmätning under schablongränsen
Regeringen föreslår att de elanvändare som idag har avtal med sin
elleverantör som grundar sig på timmätning, och som kommer att hamna
inom schablongränsen, inte bör belastas med merkostnaden för
mätningen under det pågående avtalets löptid. Efter avtalets löptid
tvingas de dock över till schablonmätning eller till att betala
driftskostnaden för timvis mätning. Den årliga driftskostnaden för en
timmätare kan uppgå till drygt 1 000 kronor för en elanvändare på
landsbygden.
Centerpartiet anser att de elanvändare som redan installerat timmätar-
utrustning inte bör belastas med någon driftskostnad för den timvisa mät-
ningen, oavsett det pågående avtalets löptid.
Ett rörligt elpris till slutanvändaren, baserat på spotmarknaden timme för
timme, bidrar till att öka konsumtionen vid lågbelastning och minska kon-
sumtionen under högbelastning. Lastutjämningen bidrar till bättre hushåll-
ning av el och därigenom till mindre miljöpåverkan. Det vore därför felaktigt
att införa en avgift som motverkar användandet av redan installerade tim-
mätare.
Det är olyckligt om de elanvändare som tagit fasta på riksdagens beslut
från 1997 att öppna för konkurrens på elmarknaden och installerat timmätare
två år senare skulle bli de som missgynnas av riksdagens nya beslut.
Dessutom har de elanvändare som valt att gå över till timmätning satt press
på elleverantörernas prissättning. De kunder som installerat timmätare har
bidragit till att även elanvändare utan timmätare, inom vissa elanvändar-
grupper, erbjudits lägre elpriser.
Vi anser det inte rimligt att de elanvändare som investerat i ny miljövänlig
teknik för 2 500-10 000 kronor skall påföras en högre kostnad än de
schablonmätta elanvändarna kommer att få framgent.

7 Hemställan

7 Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om överförande av mottagningsplikt till
Svenska kraftnät,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om utfärdande av bestämmelser för vissa
ägarkategorier,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om gränsen för att räknas som småskalig
vindkraft,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om administrationen av bl.a. miljöbonus,
5. att riksdagen beslutar att elanvändare som redan har installerade
timmätare inte skall belastas med någon driftkostnad för den
timvisa mätningen, oavsett avtalets löptid.

Stockholm den 13 augusti 1999
Eskil Erlandsson (c)
Åke Sandström (c)


Yrkanden (10)

  • 1
    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om överförande av mottagningsplikt till Svenska Kraftnät
    Behandlas i
  • 1
    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om överförande av mottagningsplikt till Svenska Kraftnät
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    avslag
    Kammarens beslut
    =utskottet
  • 2
    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utfärdande av bestämmelser för vissa ägarkategorier
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    avslag
    Kammarens beslut
    =utskottet
  • 2
    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utfärdande av bestämmelser för vissa ägarkategorier
    Behandlas i
  • 3
    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om gränsen för att räknas som småskalig vindkraft
    Behandlas i
  • 3
    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om gränsen för att räknas som småskalig vindkraft
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    avslag
    Kammarens beslut
    =utskottet
  • 4
    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om administrationen av bl.a. miljöbonus
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    avslag
    Kammarens beslut
    =utskottet
  • 4
    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om administrationen av bl.a. miljöbonus
    Behandlas i
  • 5
    att riksdagen beslutar att elanvändare som redan har installerade timmätare inte skall belastas med någon driftkostnad för den timvisa mätningen, oavsett avtalets löptid.
    Behandlas i
  • 5
    att riksdagen beslutar att elanvändare som redan har installerade timmätare inte skall belastas med någon driftkostnad för den timvisa mätningen, oavsett avtalets löptid.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    avslag
    Kammarens beslut
    =utskottet

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.