med anledning av prop. 1998/99:105 Elever med funktionshinder - ansvar för utbildning och stöd

Motion 1998/99:Ub19 av Kerstin Heinemann (fp)

av Kerstin Heinemann (fp)
Inledning
Folkpartiet anser att regeringens proposition är ett steg i rätt
riktning mot tilltagande integration av elever med
funktionshinder i den ordinarie skolan. För att
funktionshindrade skall nå full delaktighet och jämlikhet i
samhället är naturligtvis utformningen av skolan och
skolsituationen av stor betydelse.
De förändringar som regeringen föreslår måste stå i överensstämmelse
med de handikappolitiska målen.
Regeringens föreliggande proposition är dock inte helt tillfredsställande.
Folkpartiet vill i det följande påvisa vilka brister som finns i propositionen
och hur de skall åtgärdas.
 Vår utgångspunkt
Folkpartiet har länge arbetat för att människor med
funktionshinder skall kunna erhålla sådana resurser och
sådant stöd att de kan ha möjlighet att leva ett självständigt
liv.  En del av detta stöd är det till elever med
funktionshinder.
Huvudprincipen i proposition 1998/99:105 är att utbildning för elever med
funktionshinder skall vara integrerad med den ordinarie utbildningen.
Avvecklingen av vårdhem och andra former av institutioner för barn med
funktionshinder är ett arbete som inleddes redan på 1960-talet av medicinal-
rådet Karl Grunewald i Socialstyrelsen, en utveckling som slagit rot också i
de övriga nordiska länderna och nu börjat få en spridning i övriga delar av
världen, främst Europa. Folkpartiet har varit pådrivande i denna utveckling.
Regeringens proposition om elever med funktionshinder är i sina principi-
ella ställningstaganden riktig enligt Folkpartiets uppfattning.
Handikappolitiken
Även om regeringen fullföljer den principiella inriktningen
av integrationspolitiken så är det väsentligt att i
sammanhanget påminna om de kraftiga inskränkningar i
många funktionshindrades vardag som har blivit följden av
samma regerings politik genom inskränkningarna i rätten till
personlig assistans.
Tack vare medveten och långvarig liberal kamp kunde levnadsvillkoren för
personer med funktionsnedsättning förbättras. De har nu större möjligheter
att på egen hand påverka sin vardag. Folkpartiet liberalerna accepterar inte
att utvecklingen mot ökad delaktighet bryts. Vi har därför sagt nej till
urholkningarna av handikappreformen. Ett anständigt samhälle måste arbeta
vidare för att försöka uppnå bl a de mål som finns fastlagda i FN:s standard-
regler. En del av de försämringar som regeringen tidigare har gjort av LSS
skulle i dag behöva vara ogjorda när regeringen förelägger riksdagen denna
proposition eftersom en fungerande LSS och LASS är nödvändig om elever
som i dag går vid specialskolor skall integreras i den ordinarie skolan och då
är i stort behov av stöd och service enligt LSS och LASS.
Folkpartiet liberalerna vill återställa handikappreformen. På sikt får han-
dikappreformen inte heller innebära en slutsignal i strävan att förbättra
livsbetingelserna för människor med funktionsnedsättning.
Handikappeng för elever
med
funktionsnedsättning
Som redovisats ovan är den integrationspolitiska ansatsen
även Folkpartiets principiella utgångspunkt. Regeringens
förslag ligger som tidigare konstaterats i linje med denna
ansats.
FN:s generalförsamling antog 1993 standardregler för funktionshindrade.
Reglerna säger att utbildning för elever med funktionshinder skall vara en
integrerad del av den ordinarie utbildningen.
Sedan ett par decennier tillbaka har Sverige varit ledande i integrationen av
handikappade i samhället. Det har rått en stor enighet om denna integrations-
politik av de handikappade i vårt samhälle.
Det föreligger emellertid en risk för att regeringens förslag om att avveckla
den fasta skoldelen vid Hällsboskolan respektive Ekeskolan kan få en del
negativa konsekvenser.
Bilden är att de elever som går och har gått vid dessa två skolor har goda
erfarenheter av detta. Det ligger dock i de integrationspolitiska strävandena
att dessa elever skall kunna bo med sina föräldrar och gå i skola som ligger
närmare deras hem. Även om det fungerar bra i dag har problemen uppstått
när de slutar i skolan och kommer tillbaka till sin vardag som de varit
avskilda från hela den tid som de bott på skolinternatet. Den tid de varit borta
har helt enkelt varit för lång. En del av de svårigheter som uppstått på grund
av detta hade kanske kunnat undvikas om dessa elever hade haft möjligheten
att gå i en skola som legat närmare deras hem. Därför är regeringens förslag
principiellt riktigt.
Svårigheter kan emellertid uppstå när elever och deras föräldrars valfrihet
begränsas i valet av skolform. Redan i dag är, enligt Folkpartiets uppfattning,
valfriheten alldeles för begränsad.
Folkpartiet föreslår att staten skall ha ansvaret för den lilla gruppen av
funktionshindrade elever som propositionens förslag berör. På så sätt
garanteras de ett stöd som inte behöver variera mellan kommunerna bero-
ende på kommunernas engagemang i denna fråga. Deras valfrihet förbättras
också jämfört med i dag. De föräldrar som önskar att deras barn skall gå kvar
vid Hällsboskolan eller Ekeskolan får bättre möjlighet till detta med en peng
som följer eleven i valet av skola.
Specialskolorna
Många remissinstanser stöder regeringens förslag om
specialskolorna som
bl a innebär att Ekeskolan istället utvecklas till ett
resurscenter för hela landet. Några av dessa remissinstanser
är Handikappombudsmannen, Synskadades riksförbund,
Skolverket och Riksförbundet för utvecklingsstörda barn och
vuxna (FUB).
Handikappombudsmannens syn på specialskolorna ligger i linje med
regeringens förslag och integrationssträvanden.
Det finns en oro för att avvecklingen av den fasta verksamheten vid Eke-
skolan och Hällsboskolan kommer att få omfattande negativa konsekvenser
för berörda elever.
De barn som går vi Ekeskolan har stort behov av skräddarsydda lösningar
för att deras skolgång överhuvudtaget skall kunna fungera.
En avveckling av Ekeskolan ligger emellertid i linje med de handikapp-
politiska målen och den inriktning som handikappolitiken haft hittills. Det är
i detta fall inte frågan endast om att barnen skall få gå i en skola utan också
att även barn med funktionshinder skall ha möjlighet och rätt att bo hemma
under skoltiden. I enlighet med detta avvecklades alla elevhem för barn med
utvecklingsstörning redan på åttiotalet. Enligt samma principer har även
Tomtebodaskolan avvecklats - efter påtryckningar från de synskadade och
deras organisation.
Döva och dövblinda barn är dock ett särfall eftersom specialskolor för
dessa barn är en förutsättning för att de skall kunna lära sig sitt modersmål -
teckenspråket. Enligt propositionens förslag kommer dessa att fortsätta sin
utbildning vid Åsbackaskolan.
Om regeringens förslag inte skall innebära en försämring för elever med
funktionsnedsättning när de integreras i den ordinarie skolan krävs det att
rätten, som den ursprungligen var utformad, till personlig assistans i daglig
kommunal verksamhet återinförs. För att samtliga de barn som utgör
personkretsen för elever med funktionshinder även skall omfattas av LSS
och få rätt till stöd och service i den ordinarie skolan, krävs att
handikappreformen återställs i denna del. Med denna rättighetslagstiftning i
ryggen bör dessa elevers behov kunna tillgodoses även lokalt när de
integreras i den ordinarie skolan. I detta sammanhanget är det dock viktigt att
regeringen återinför rätten till personlig assistans såsom den ursprungligen
var utformad.
Målsättningen måste vara att alla elever skall kunna utvecklas efter sina
förutsättningar och behov i den obligatoriska skolan. I vissa fall kan det dock
finnas behov av alternativ.
Folkhögskolornas roll
Under sju år har en ettårig preparandkurs för synskadade
ungdomar varit förlagd till Hagabergs folkhögskola, som
förberedelse för studier efter grundskolan. Eleverna har haft
stort behov av social träning och gruppgemenskap för att
"komma ifatt" kamrater i motsvarande ålder. Utbildningen
har bedrivits som försök och blivit föremål för utvärdering.
Denna har visat att eleverna varit nöjda med kursen och gått
vidare till studier eller arbete efter kursens slut. FUNKIS-
utredningen såg preparandkursen som ett värdefullt exempel
på folkhögskolekurs och ansåg att staten skulle kunna bidra
med viss finansiering. Något förslag om detta återfinns
emellertid inte i propositionen.  Vi instämmer med FUNKIS-
utredningens uppfattning att folkhögskolan kan fylla en roll
för vissa ungdomar med funktionsnedsättning.  Därför bör
regeringen få i uppdrag att närmare utreda hur en sådan
utbildning skulle kunna finansieras och återkomma till
riksdagen med förslag.
Friskolor som motsvarar
specialskolor
Regeringen föreslår att den nya styrelse som skall vara
ansvarig för specialskolorna även skall godkänna de
friskolor som motsvarar specialskolor.
I dag är Skolverket ansvarig myndighet för Sveriges friskolor. Det
konsekventa är att Skolverket fortsätter vara ansvarigt för samtliga friskolor i
Sverige. Folkpartiet anser att Skolverket, efter hörande av fackkunskapen,
skall ha ansvaret för tillsyn och godkännande av friskolor som motsvarar
specialskolan.
Stödorganisationen
Regeringen föreslår att en stödorganisation skall införas efter
förslag av en organisationskommitté. Det är viktigt att
sådana grupper av barn som i dag saknar starka
organisationer och stöd, som t ex barn med DAMP/ADHA,
kommer att kunna erhålla kompetens och kunskap från
denna stödorganisation. Folkpartiet anser att
brukarorganisationerna skall finnas med i
stödorganisationens styrelse.

Hemställan

Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1.      att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att införa en handikappeng
för elever med funtionsnedsättning,
2.      att riksdagen hos regeringen begär en utredning
av hur folkhögskolornas roll i undervisningen för elever med
funktionshinder kan förbättras,
3.      att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att återinföra rätten till
personlig assistans för vistelse i daglig kommunal
verksamhet,
4.      att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad motionen anförts om att Skolverket skall
godkänna friskolor som motsvarar specialskolor,
5.      att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att brukarorganisationerna
bör finnas med i stödorganisationens styrelse.

Stockholm den 1 juni 1999
Kerstin Heinemann (fp)
Ulf Nilsson (fp)

Yvonne Ångström (fp)

Harald Nordlund (fp)
Ärendet är avslutat Motionskategori: - Tilldelat: Utbildningsutskottet

Händelser

Inlämning: 1999-06-01 Bordläggning: 1999-06-02 Hänvisning: 1999-06-03

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

Yrkanden (10)