med anledning av prop. 1998/99:100 1999 års ekonomiska vårproposition

Motion 1998/99:Fi36 av Lennart Daléus m.fl. (c)

av Lennart Daléus m.fl. (c)
Inledning
Centerpartiet har under lång tid kritiserat regeringen för en
alltför passiv regionalpolitik. Under senare år har den
regionala problembilden accentuerats. Befolkningsstatistiken
från föregående år visar att 210 av landets drygt 280
kommuner minskar i befolkning. Siffrorna är alarmerande,
inte bara för att det är ett stort antal kommuner som är
avfolkningskommuner utan för att det är en långsiktig trend.
Tyvärr finns det lite som pekar på att denna negativa
utveckling kommer att brytas. Tvärtom finns det mycket som
talar för ytterligare koncentration till de större orterna.
Antalet statliga arbetstillfällen ökar i Stockholm, medan det minskar i
Norrlands inland. Det finns ett legitimt intresse av att offentliga
institutioner
agerar på ett sådant sätt att de inte förvärrar utvecklingen. Statsmakten bör
med ett tydligare och starkare agerande tillse att offentliga institutioner i
högre grad bidrar till en god och allsidig service och utveckling i hela landet.
Offentliga arbetstillfällen betyder mest på de ställen som har en svag
tillväxt och en svag arbetsmarknad. Med beaktande av den ensidiga
koncentrationen av statliga verksamheter som kunnat konstateras och de
konsekvenser detta fått för mindre orter och avfolkningsregioner anser
Centerpartiet att det krävs ett starkare statligt agerande när det gäller
lokaliseringar av statliga verksamheter. Vi anser att omlokalisering av
statliga verksamheter spelar en viktig roll för ortens utveckling. Inte minst
ger det nya arbetstillfällen och många gånger en grund för att behålla den
service eller utveckla den service som redan finns. Centerpartiet anser att det
bör läggas fast en plan för utlokalisering av statliga verk, myndigheter och
bolag. I denna motion ger vi förslag till vilka statliga verksamheter som i en
första etapp kan omlokaliseras.
Det krävs mod och vilja för
att bryta den negativa
regionala utvecklingen
Den negativa  regionala utvecklingen innebär att vi inte fullt
ut förmår utnyttja hela vårt lands utvecklingspotential. De
uppenbara problemen med detta är till exempel att gjorda
investeringar i bland annat infrastruktur inte används till
fullo. Många kommuner river  sina hyreshus samtidigt som
det i framförallt Stockholm bidrar till ett starkt
inflyttningstryck som gör att bostadsmarknaden där återigen
kollapsat.
Den starka befolkningskoncentrationen leder till stora problem och
överhettningsproblemen börjar redan bli uppenbara. Om inget görs riskerar
vi få en utveckling som också i övrigt starkt påminner om 80-talets
överhettning. Varken de  större städerna, de mindre orterna eller landet som
helhet vinner på denna utveckling. Koncentrationspolitiken korar inga
vinnare.
Centerpartiet har under ett antal år uppmärksammat utvecklingen och
föreslagit  konkreta åtgärder till en förändrad politik. Under våren lämnade vi
i riksdagen ett stort antal interpellationer om den regionala utvecklingen.
Regeringens svar var tveksamma och probleminsikten dålig. Centerpartiet
anser att problemen är uppenbara. Skall den regionala utvecklingen brytas
krävs extra ordinära insatser. Regeringens låt-gå-politik visar med all
tydlighet att den saknar insikt, åsikt och avsikt.
På många orter har det skett mer eller mindre spektakulära företags-
nedläggningar. Ofta är det frågan om att verksamheterna omlokaliserats för
att nå stordriftsfördelar. Företagen må ha bevekelsegrunder för sina
omflyttningar. Under senare år har det dock funnits en stark tendens till
koncentration även inom statliga verk, myndigheter och bolag. Inte minst
regionaliseringar av dessa har inneburit att verksamheter omlokaliserats, ofta
till residensstäderna.
Regeringen har tvingats att ta fram särskilda paket för vissa orter som
drabbats av nedläggningar. Dessa krispaket har förvisso varit motiverade
men visar samtidigt att det under längre tid inte förts en regionalpolitik som
förmått bredda arbetsmarknaderna och skapat förutsättningar för ett
differentierat näringsliv. Med en annan regionalpolitik hade förutsättningarna
varit annorlunda.
En långsiktig regionalpolitik kan aldrig få baseras på brandkårsutryck-
ningar och föras utifrån att några orter drabbats av större nedläggningar.
Vissa orter har förmåga att uppbåda starka opinionsbildare, medan andra
orter, vars problem är lika betydande, inte lyckas skapa den stora dramatik
som det innebär att en större arbetsgivare lägger ner verksamheten.
Regeringens politik kännetecknas mer av ad hoc än av konsekvens och lång-
siktighet.
När den offentliga eller den kommersiella servicen försämras försvinner
mycket av en orts attraktionskraft och därmed möjligheterna att behålla
annan verksamhet. Företag och människor lämnar orten. Inte alltför sällan är
det yngre människor med utbildning och arbete som flyttar. Kvar blir de
äldre och de arbetslösa.
Det finns idag kommuner som inte har födelsetal så höga att de får ihop till
en normalstor skolklass. Kommunernas skattekraft eroderas och därmed
möjligheterna till att upprätthålla god kommunal service. Det leder till att
fler
flyttar från Småortssverige. Det måste vara en prioriterad uppgift att bryta
denna negativa utvecklingstrend. Självfallet måste flera olika åtgärder till -
det finns inte en lösning, dock är det kraften och viljan inom regional-
politiken som avgör om det är hoten eller möjligheterna som skall vinna.
Centerpartiet har lämnat ett antal förslag till hur denna negativa utveckling
skall kunna brytas. Hittills har vi inte sett något större intresse, varken för
utvecklingen eller för våra förslag, från regeringen eller de övriga opposi-
tionspartierna.
Trots att de regionala utvecklingsfrågorna inte verkar stå högst på andras
partiers agenda,  så finns det runt om i landet en allt större förståelse för
dessa frågor. Många aktiva kommunpolitiker som dagligen ser konse-
kvenserna av regeringens icke-politik börjar nu reagera. De knappt 4 000
lokala utvecklingsgrupperna gör ett mycket omfattande och viktigt arbete.
Deras betydelse skulle kunna mångfaldigas om de fick större möjligheter.
Dessa lokala utvecklingsgrupper vet också vad den förhärskande icke-
politiken innebär, inte sällan är det själva grunden för varför de startades.
Den regionala utvecklingen
Folkmängd efter region och tid
1970
1975
1980
1985
1990
1995
1997
Riket
8 081229
8 208 442
8 317 937
8 358139
8 590630
8 837496
 8847089
Stockholms län
1 478 012
1 493 546
1 528 200
1 578 299
1 641 669
1 725 756
1 762 800
Uppsala län
217 730
230 028
243 585
251 852
268 835
288 475
290 465
Södermanlands län
248 413
251 913
252 536
249 701
255 636
258 700
256 829
Östergötlands län
382 674
387 088
392 789
393 585
403 011
416 443
414 358
Jönköpings län
306 648
301 986
303 156
300 753
308 290
312 686
311 178
Kronobergs län
166 736
169 438
173 691
173 972
177 882
180 377
179 022
Kalmar län
241 026
240 724
241 581
238 176
241 102
243 372
240 127
Gotlands län
53 723
54 400
55 346
56 144
57 108
58 120
57 782
Blekinge län
153 585
155 336
153 542
150 959
150 564
152 737
151 651
Kristianstads län
264 170
272 014
280 193
280 354
289 278
294 709
1 116 5531
Malmöhus län
719 597
740 069
743 286
750 140
779 309
817 022
Hallands län
193 108
219 780
230 924
240 063
254 725
269 338
271 327
Göteborgs och
Bohus län
715 287
715 012
711 195
715 728
739 945
770 375
778 821
Älvsborgs län
403 710
418 026
425 452
426 698
441 391
449 524
447 125
Skaraborgs län
257 301
263 218
269 730
270 468
276 830
279 511
276 535
Värmlands län
284 688
284 249
284 070
279 183
283 110
284 011
280 154
Örebro län
276 798
273 923
274 356
270 211
272 513
276 417
275 143
Västmanlands län
260 293
259 921
259 538
254 761
258 487
261 101
258 553
Kopparbergs län
277 057
281 109
286 968
283 880
289 067
289 956
285 1902
Gävleborgs län
293 458
294 412
294 020
289 153
289 294
288 509
284 611
Västernorrlands län
273 456
268 034
267 935
262 314
261 155
258 290
254 316
Jämtlands län
125 243
133 433
134 934
134 190
135 726
135 584
133 115
Västerbottens län
233 134
236 397
243 856
245 255
251 968
260 472
259 163
Norrbottens län
255 369
264 386
267 054
262 300
263 735
266 011
262 271
1Skånelän
2Dalarna
Nedan har jämförts befolkningsutvecklingen i
femårsintervaller. Förändringen mätt i procent visar tydligt
att omflyttningen mellan länen är mer påtaglig för hela
perioden än under de senaste åren.
Folkmängd efter region och tid, procentuell förändring
1970-95
1975-95
1975-85
1985-90
1990-95
1985-95
Riket
9,4
7,7
1,8
2,8
2,9
5,7
Stockholms län
16,8
15,5
5,7
4.0
5,1
9,3
Uppsala län
32,5
25,4
9,5
6,7
7,3
14,4
Södermanlands län
4,1
2,7
-1,0
2,4
1,2
3,6
Östergötlands län
8,8
7,6
1,7
2,4
3,3
5,8
Jönköpings län
2,0
3,5
-0,5
2,5
1,4
4,0
Kronobergs län
8,2
6,5
2,7
2,2
1,4
3,7
Kalmar län
1,0
1,1
-1,0
1,2
0,9
2,2
Gotlands län
8,2
6,8
3,2
1,7
1,8
3,5
Blekinge län
-0,5
-1,7
-2,8
-0,3
1,4
1,2
Kristianstads län
12,0
8,3
3,0
3,2
1.9
5,1
Malmöhus län
13,5
10,4
1,4
3,9
4,8
8,9
Hallands län
39,5
22,5
9,2
6,1
5,7
12,2
Göteborgs och Bohus
län
7,7
7,7
0
3,4
4,1
7,6
Älvsborgs län
11,3
7,5
2,0
3,4
1,8
5,3
Skaraborgs län
8,6
6,2
2,7
2,4
1,0
3,3
Värmlands län
-0,3
0
-1,8
1,4
0,3
1,7
Örebro län
-0,2
1,0
1,4
0,9
1,4
2,3
Västmanlands län
0,3
0,4
-2,0
1,5
1,0
2,5
Kopparbergs län
4,6
3,2
1,0
1,8
0,3
2,1
Gävleborgs län
-2,0
-2,0
-1,8
0,0
-0,3
-0,2
Västernorrlands län
-6,0
-3,6
-2,1
-0,4
-1,1
-1,5
Jämtlands län
8,3
1,6
0,6
1,1
-0,1
1,0
Västerbottens län
11,8
10,2
3,7
2,7
3,4
6,2
Norrbottens län
4,2
0,6
-1,0
0,5
0,9
1,4
Under det senaste seklet har vi haft en dramatisk
befolkningsomflyttning i Sverige. 1880 bodde 80 procent på
landsbygden. Idag bor mer än 80 procent av invånarna i
städer eller andra tätorter, tätort definierad som ort med fler
än 200 invånare. Annorlunda uttryckt bor endast var sjunde
svensk i det som kan kallas glesbygd. Omflyttningen hänger
självklart ihop med att Sverige under denna period gått från
att ha varit ett traditionellt jordbrukssamhälle till att bli ett
industrisamhälle.
Under senare decennier har konsekvenserna av detta flyttningsmönster
blivit uppenbara. 1960- och 1970-talets flyttlasspolitik fick förödande
resultat för de regioner som tappade arbetskraft och arbetstillfällen.
Samtidigt blev överhettningsproblemen, och trängselproblemen, uppenbara i
storstäderna. Under 1970-talet kom en motreaktion,  "gröna vågen". Under
en kort period vände även flyttningsströmmarna, och under 1980-talet ökade
åter inflyttningen till storstadslänen.
I en studie gjord av kulturgeografiska institutionen i Umeå visas att det
under senare delen av 1980-talet fanns en tendens till ett mera utspritt
boende. Koncentrationen till storstadsregionerna, universitetsorterna och
sydvästra Sverige var uppenbar. Samtidigt ökade eller bibehöll ett stort antal
kommuner sin folkmängd. Mest påtagligt var detta i södra Sverige. För
perioden 1990-95 ökade koncentrationen till storstadsregionerna och
universitetsstäderna och färre kommuner hade en tillväxt över rikssnittet än
under föregående femårsperiod. Deras slutsats är att det under slutet av 1980-
talet fanns en tillväxt i relativt centralortsnära landsbygdsområden. Under
1990-talets första hälft har detta kommit att  ersättas av en period av
befolkningskoncentration till de tätbefolkade områdena.
Befolkningsomflyttningen har under längre tid varit betydande. Även om
omflyttningen mellan regioner leder till allvarliga regionala obalanser är den
inomregionala obalansen ett än större problem. Statistik visar att det främst
är residensstäderna och universitets- och högskoleorterna som växer medan
det utanför dessa orter inte finns samma växtkraft.
K-regioner
Människor flyttar oftast från en bygd för arbete eller
utbildning. Många väljer även att stanna kvar på
utbildningsorten efter utbildningen. Utbudet av
arbetstillfällen och en i övrigt fungerande infrastruktur bidrar
till detta. En av tankarna inom regionalpolitiken  är att skapa
tillväxtcentra som sedan skall generera utveckling och
tillväxt även i omgivande region. Ofta har orter med
högskola eller universitet haft en god utveckling och tillväxt.
Högskolan har genererat kompetent arbetskraft och
näringslivet har etablerat sig eller koncentrerat sin
verksamhet till dessa orter.
Högskolorna har fungerat som regionala motorer för näringslivet och för
tillgängligheten till kommunikationer och kultur. Dessa faktorer har bidragit
till att vi i landet fått ett antal starka tillväxtorter eller tillväxtregioner,
 så
kallade k-regioner. Kunskap, kompetens, kultur, kommunikationer och
kreativitet är en allt viktigare del som lokaliseringsfaktorer. Dessa orter
eller
tillväxtcentra kännetecknas av hög utbildningsnivå, ofta låg genomsnitts-
ålder, låg arbetslöshet, ett differentierat näringsliv och hög inflyttning.
Regionalpolitiken måste därför både ta tillvara dessa orters dragkraft och
utveckla det som varit dessa orters framgångsfaktorer även på andra orter.
Stark ekonomisk tillväxt -
för att hela Sverige skall
växa till
En anledning till varför tillväxten stannat i några orter och i
stort sett inte kommit utanför tillväxtorternas
kommungränser är troligen att det varit dålig tillväxt totalt i
samhällsekonomin. Erfarenheter visar att det är först när en
stark och långvarig tillväxt i ekonomin är påtaglig som
tillväxten förmår "tränga ut" till de mindre orterna och
landsbygden. Detta framgår inte minst i AMS
framtidsprognoser.
Den totala samhällsekonomin är alltså en betydande faktor för den
regionala utvecklingen. Utan en långsiktigt stark ekonomisk tillväxt riskerar
den negativa regionala utvecklingen att bestå. Grundläggande för en offensiv
politik för regional utveckling och tillväxt är således goda makroekonomiska
betingelser.
En politik som äventyrar tilltron till den svenska ekonomin är inte enbart
till nackdel för statens ekonomi utan även för möjligheterna att få en god
utveckling i hela landet. Dessa fundamentala samband tycks inte ha nått fram
till dem som anser att budgetdisciplin är något som man kan förhålla sig till
lite hur som helst. Utan sunda statsfinanser och en god samhällsekonomi
kommer regionalpolitiska åtgärder inte att få någon större betydelse.
Kultur
Kulturen är ofta en underskattad faktor inom
regionalpolitiken. De orter som under längre tid haft en god
utveckling har ofta det gemensamma att de har ett rikt
kulturutbud. Flera orter i Sverige, men kanske framförallt
internationella erfarenheter, visar kulturens betydelse för att
vända en orts negativa utveckling. Flera exempel från
Tyskland visar att det är först när en ort eller stad satsar på
att utveckla sitt kulturliv som  staden blir attraktiv även för
företag att etablera sig i och för människor att flytta till.
Kultur är således en viktig lokaliseringsfaktor.
Arbetsmarknad
De orter som haft en god tillväxt och befolkningsökning kan
sägas ha utvecklat en bred, differentierad och intressant
arbetsmarknad. Många avfolkningsorter däremot
kännetecknas ofta av en odifferentierad och smal
arbetsmarknad. Ett ensidigt näringsliv, ofta beroende av ett
stort företag eller arbetsgivare, är sårbart för förändrade
betingelser. Erfarenheterna från några uppmärksammade
nedläggningar i exempelvis Söderhamn, Bengtsfors etc
understryker detta faktum.
Alltför många orter har varit alltför beroende av en stor arbetsgivare och
när denne lägger ner och flyttar sin verksamhet får detta oproportionellt stora
konsekvenser på orter som saknar ett brett och allsidigt näringsliv. Svensk
industris strukturomvandling har slagit hårt mot mindre orter. Detta hade
sannolikt kunna mildras om regeringen fört en annan näringspolitik.
Centerpartiet prioriterar en näringspolitik som stimulerar till fler mindre
och medelstora företag och som underlättar för dessa att växa. Ur ett
regionalpolitiskt perspektiv är detta ytterligare motiverat. Ett småskaligt
differentierat näringsliv skapar sannolikt större möjligheter för mindre orter
att klara strukturomställningar och stora industrinedläggningar.
På många mindre orter och landsbygd finns en entreprenörsanda, och
denna är viktig att bygga vidare på. Tyvärr uppger många av dessa företag att
de inte har för avsikt att nyanställa. Bland de mindre företagen finns ofta en
motvilja att expandera ytterligare. Detta är en fråga om företagskultur och
förklaringen till att de inte expanderar är inte sällan att de helt enkelt inte
vill
detta, eftersom de då skulle riskera att  tappa "kontrollen" över sitt företag.
Näringspolitiken måste mer inriktas på att skapa förutsättningar för dessa
mindre företag att växa.
Utbildning
De mindre och medelstora högskolorna har betytt mycket
som tillväxtmotorer. De har dragit till sig ungdomar och
bidragit till att ett väl utvecklat näringsliv kunnat utvecklas.
Näringslivet har kunnat dra nytta av både en god forskning
samtidigt som högskolorna försett företagen med kompetent
arbetskraft. Tillgängligheten till kunskap kommer att vara en
viktig del för att generera tillväxt även utanför de större
orterna. Decentraliserad utbildning och distansutbildning är
viktiga delar i att skapa ökad tillgänglighet till kvalificerad
utbildning.
De mindre högskolorna bidrar till att det finns kompetent och välutbildad
arbetskraft i regionen. Det är i detta sammanhang viktigt att det efter
studierna också finns arbetstillfällen. Utlokalisering av verksamheter bidrar
till att fler kan få sysselsättning efter avslutad utbildning. De mindre och
medelstora högskolorna har en sådan bredd och kompetens att de mycket väl
kan förse nya arbetsgivare med kompetent arbetskraft. Ofta är ett argument
mot utlokalisering att det inte går att få kvalificerad arbetskraft. Enligt
Centerpartiets mening stämmer inte denna uppfattning.
Centerpartiet har medverkat till att drygt 100 000 nya högskoleplatser
tillskapats under 1990-talet. Detta är ett exceptionellt  kvantitativt språng.
Det är viktigt att detta nu följs av ett kvalitativt språng, det vill säga att
man
nu satsar på att bygga ut forskningen vid dessa högskolor. Enligt
Centerpartiets mening är det väsentligt att nu satsa mer resurser på forskning
och utveckling - dels för att den stora utbyggnaden behöver "konsolidera"
sig, dels för att en kvalificerad forskning kommer att bli allt viktigare för
den
regionala utvecklingen. Om det tidigare varit viktigt att ha tillgänglighet till
högre utbildning kommer det framöver att bli allt viktigare med tillgång till
en kvalificerad forskning.
Återkommande utbildning
Dock återstår det faktum att dagens utbildningsstruktur inte
kommer att klara de alltmer komplexa behov som uppstår
när det gäller kompetensutveckling. Centerpartiet har
utvecklat detta vidare i vår arbetsmarknadspolitiska motion.
Kunskapsintensiteten i mindre företag är ofta låg. Dessa företag måste ges
större möjligheter att kunna få tillgång till välutbildad arbetskraft. Tillgång
till kunskap och kompetensutveckling är avgörande för de mindre företagens
möjlighet att utvecklas. I synnerhet gäller detta för företagen på mindre orter
och på landsbygden. Här saknas ofta de formella institutionerna, och det kan
ofta även finnas en kulturbarriär att tränga igenom. Det är dock fundamentalt
för dessa företags möjligheter att utvecklas, att de förmår följa den
strukturomvandling som kunskaps- eller informationssamhället utsätter alla
branscher för.
I detta sammanhang vill vi peka på det betydelsefulla i att kunna ta del av
kunskap och kompetensutveckling och att detta kommer att ha stor betydelse
för möjligheterna för det småskaliga näringslivets utveckling. För att
förbättra förutsättningarna för företag att utvecklas på mindre orter eller för
företag att flytta ut är det viktigt att samhället förmår tillse att en
infrastruktur
för kunskap och kompetensutveckling kan göras tillgänglig även på dessa
orter. Det saknas idag en finmaskig infrastruktur för kunskaps- och
kompetensutveckling som är avpassad för mindre företagen. I synnerhet
gäller detta för näringslivet på mindre orter. En prioriterad del av
arbetsmarknads-, närings- och utbildningspolitiken bör därför framöver vara
att skapa ökad tillgänglighet till kunskap och kompetensutveckling genom att
bygga upp lokala nätverk och lokala centra för kompetensutveckling.
Kommunikationer
Goda kommunikationer är en förutsättning för att hela
Sverige skall kunna utvecklas. Transportpolitiken måste
syfta till att minska avståndsnackdelar och öka möjligheterna
för det decentraliserade samhället. Näringslivets
konkurrenskraft har ett nära samband  med frågor om
trafikförsörjning, krav på god standard och hög tillförlitlighet
vid transporter. Långa avstånd inom landet, till övriga
Europa och andra marknader måste kompenseras med väl
fungerande transporter och en väl utbyggd infrastruktur.
Inriktningen måste vara att skapa en infrastruktur som ger
förutsättningar att ta tillvara utvecklingsmöjligheterna i hela
Sverige.
Investeringar i infrastruktur kan lätt gå förlorade om de inte följs av
insatser för drift och underhåll. Väg- och järnvägskapitalet måste förvaltas på
sådant sätt att värdet av gjorda investeringar inte urholkas. För att kunna
upprätthålla en sådan princip krävs en långsiktig strategi för drift och
underhållsåtgärder. Alltför ofta klaras inte underhållet av det allmänna
vägnätet. Upprustning av vägnätet är en mycket angelägen regionalpolitisk
fråga. Dåligt underhållna vägar är till stort men för boende och näringsliv
utmed dessa vägar.
Även bärighetshöjande åtgärder såsom tjälsäkring och beläggning av grus-
vägar är av mycket stor betydelse. Andelen vägar som avstängs på grund av
tjällossning måste kraftigt reduceras, inte minst med tanke på skogsindustrins
transportbehov och de enskildas möjligheter att bo och verka på
landsbygden. Det vägnät som idag inte är hårdbelagt utgör särskilda problem
och bör hårdbeläggas. Centerpartiet har motionerat om att det bör genom-
föras en tioårig plan för hårdbeläggning av grusvägar med trafik på 150
fordon per dygn eller mer.
En starkare regionalpolitik
Tillgången till arbete och service är avgörande för den
regionala utvecklingen. I dag pågår omprövning, förnyelse
och förändring inom företag, offentliga institutioner och
olika organisationer. Detta gäller både verksamhetens
innehåll och lokalisering. Många gånger har detta lett till att
verksamheter regionaliserats och flyttats. Därmed har viktiga
servicefunktioner för landsbygden försvunnit samtidigt som
de lokala arbetsmarknaderna eroderat. När myndigheter,
institutioner etc omstrukturerar får detta dominoeffekter. När
en verksamhet läggs ner tvingas anställda flytta; därmed
försvinner delar av underlaget för annan service och en
negativ utvecklingsspiral påbörjas.
Riksdagen har fattat beslut om utlokaliseringar, men regeringen har inte
fullföljt dessa. Konsekvenserna kan ses i statistiken. I en undersökning som
Statskontoret nyligen gjort, "Staten i omvandling" Statskontoret 1996:15 s
44 f, framgår att var fjärde av alla statsanställda finns i Stockholmsregionen.
De andra två storstadslänen och Uppsala har också höga andelar, medan
övriga län har mindre än fem procent av de statsanställda.
 En sammanställning som gjorts av Glesbygdsverket visar att andelen
statliga och kommunala myndighetsjobb (Gruppen civila myndigheter,
försvar, internationella organisationer) i Norrlands inland minskade under
åren 1993-96 med 2,6 % medan den ökade i riket som helhet med 5,8 %. I
Stockholms län var ökningen  10,7 % och i Stockholms kommun 15,1 %.
I en statlig utredning, Regionalpolitik för hela Sverige, belyses att det är
främst de mindre kommunerna som har fått bära en stor del av statlig
besparing. Större orter och residensstäder har klarat sig bäst. Besparingar i
statliga verk och myndigheter har verkat koncentrerande. Verksamheter i
främst de mindre kommunerna har lagts ner medan verksamheterna på
regionkontoren har bibehållits eller till och med utökats. Därmed har mindre
kommuner tappat viktiga servicefunktioner och kompetens. Funktioner som
polis, åklagare, de mindre domstolarna, kronofogden, lantmäterifunktioner är
viktiga för den lokala servicen samtidigt som dessa funktioner, både direkt
och indirekt, svarar för värdefulla arbetstillfällen.
Under senare tid har flera centrala verk och myndigheter genomfört eller
planerar genomföra ytterligare omorganisationer som innebär att ytterligare
lokala funktioner riskeras. Detta görs trots beslut om utlokalisering och det
pågår en i det tysta genomförd återcentralisering av viktiga funktioner. Detta
strider mot de beslut som riksdagen fattat. Det är viktigt att regeringen snabbt
tillser att denna uppbyggnad av parallella organisationer inte fortsätter.
Människor upplever idag att verksamheter och service försvinner utan att
de har möjlighet att påverka. Förändringarna, framför allt inom den statliga
sektorn, görs utan folklig förankring. Därmed riskeras legitimiteten för
offentliga verksamheter. Det politiska systemet har alltför länge hävdat myn-
digheternas eget ansvar och egna autonomi. Då klyftan mellan människors
förväntningar och vad som faktiskt är möjligt att genomföra växer, riskeras
tilltron och legitimiteten till det politiska systemet. Många uppgifter och
beslut står till stor del utanför folkligt inflytande.
Det existerar m.a.o. ett reellt demokratiskt underskott. Sektorsmyndig-
heterna har en stor makt och lite politiskt ansvar. Det politiska inflytandet
över sektorsmyndigheterna måste öka. Då kan legitimiteten till det politiska
systemet öka och demokratin utvecklas. Det behövs en decentraliserings
reform i Sverige. Samhällets funktionsfördelning måste ses över. Center-
partiet anser att närhetsprincipen skall gälla och besluten ska fattas så nära
dem som berörs som möjligt.
Flera funktioner som idag hanteras i någon myndighet kan överföras till
kommunerna. Det bör fastställas decentraliseringsmål för statliga verk och
myndigheter som innebär att de skall eftersträva största möjliga decentrali-
sering av verksamheten. Krav på närhet och garanterad service måste
utformas. Även på den regionala nivån måste en sådan översyn ske. Center-
partiet anser att de funktioner som inte är direkt myndighetsutövning bör
kunna inordnas och tas av demokratiskt valda organ, regionfullmäktige.
Det har tyvärr visat sig att det funnits en övertro till att myndigheter och
verk tar det regionalpolitiska ansvar som det åvilar dem. Med avregleringar
har myndigheter och verk i större utsträckning ett ansvar för organisationen
av den egna verksamheten. Ett svåröverblickat lapptäcke av olika organisa-
tioner och geografisk indelning har blivit följden. Bristande överblick och
samordning mellan olika sektorer leder till förödande konsekvenser. Nästan
alltid har omorganisationer och regionaliseringar varit till nackdel för kom-
muner utanför residensstäderna.
Även när det gäller privatiseringar och bolagiseringar av statliga
verksamheter har det visat sig att dessa inte varit förenliga med en hög
ambition inom regionalpolitiken. Ambitionen om regional utveckling
riskerar att gå i stå om inte basservicen kan garanteras. Det är ingen framåt-
syftande politik att i ett sammanhang ge ut regionalpolitiska stöd samtidigt
som basservicen försvinner. Det finns exempel som visar att även om en
sektor sparar pengar så är det för samhällsekonomin helt förkastligt.
Statsmakten måste ta ett helhetsansvar för den regionala utvecklingen.
Trots direktiv om regionalpolitiskt ansvar har dessa ofta förbigåtts och
regeringen har tyvärr gett ett tyst godkännande till detta. Denna tystnadens
tyranni har för många orter inneburit att de fått se arbetstillfällen försvinna
och att människorna åter packat flyttlassen.
Centerpartiet anser att statliga myndigheter, verk och bolag tydligare måste
ta regionalpolitiska hänsyn. Av denna anledning föreslår vi att det
utlokaliseras verksamhet till mindre orter. Detta är inget nytt, det har
tidigare
i omgångar gjorts större utlokaliseringar och med stor framgång. Det finns
ett stort antal exempel på att då statliga verksamheter utlokaliserats har den
nya orten kunnat vända en negativ utveckling och verksamheten har ofta
både förbättrats och effektiviserats. Exempel på detta är Boverket i Karls-
krona, Jordbruksverket och Domstolsverket i Jönköping.
Omlokalisering av verk och myndigheter betyder inte bara att arbets-
tillfällen utlokaliseras. Än viktigare är att det också skapas förutsättningar
för
lokala verksamheter samt att de som flyttar ut ofta har en god utbildning. Det
finns tydliga synnergieffekter och Centerpartiet anser att dessa effekter är
viktigare. Utlokaliseringar skall inte primärt ses som ett sätt att flytta ut
arbetstillfällen. Istället är det en möjlighet att skapa en dynamisk miljö för
utveckling och tillväxt för lokaliseringsorten.
Offentliga arbetstillfällen betyder mer på de ställen som har en svag
tillväxt och en svag arbetsmarknad än vad de gör i tillväxtorter. Centerpartiet
anser att utlokalisering av statliga verksamheter från Stockholmsområdet är
bra även för Stockholm. Vår ambition är att mer av Stockholms innerstad
måste bli en levande stad. För detta krävs en avkontorisering och fler boende
i stadens centrum. Flera myndigheter och verk har sina kontor i Stockholm
inom tullarna och i innerstaden. Att flytta dessa funktioner skapar
möjligheter för en annan och mer levande stadskärna. En stor del av arbets-
livet i Stockholm är förvaltande arbetsuppgifter. Centerpartiet anser att
Stockholm måste gå från en förvaltningstradition till mer av kreativitet och
informationstjänster. Det är därför viktigt att vi ger förutsättningar för nya
kretativa arbetsplatser i Stockholms innerstad.
I verksamheter där staten har ett ägarinflytande måste regionalpolitiska
hänsyn sättas i första rummet. Om ytterligare bolagiseringar, ändrad
organisation i statliga myndigheter, utförsäljning eller annan överflyttning av
statliga uppgifter till bolag skall ske, måste en regionalpolitisk konsekvens-
analys ha föregått beslutet. Tydligare direktiv till myndigheter, verk och
bolag beträffande deras regionalpolitiska ansvar måste utformas. Målen
måste vara klara och uppföljningsbara och varje beslut ska föregås av en
konsekvensanalys. Beslut om större förändringar av statliga verksamheter i
prioriterade områden, stödområden, skall tas av regeringen.
Det finns ett genuint och legitimt samhällsintresse för ett starkare statligt
agerande när det gäller lokaliseringar av statliga verksamheter. Då det under
längre tid skett en  koncentration av offentliga verksamheter och då den
regionala utvecklingen går åt fel håll anser Centerpartiet att det nu är hög tid
att ta initiativ till en plan för utlokalisering av statliga verk, myndigheter
och
bolag. I denna motion ger vi förslag till vilka statliga verksamheter som med
förtjänst kan omlokaliseras. Centerpartiet anser att det krävs en starkare
regionalpolitik och vi tvekar inte att föreslå en sådan.
Decentraliserad struktur för
Sverige
Individen i centrum
All mänsklig verksamhet måste grundas på respekt för
individens frihet, och vi når en ökad livskvalitet genom
samspelet med andra människor. Detta kan till stor del
uppnås i små, frivilliga gemenskaper som hushållet,
föräldragruppen, föreningen eller småföretaget. Vi anser att
rättvisa skapas bäst om man ger människor likartade
möjligheter.
Lokal gemenskap
Människor vill delta i samhällslivet och ta ett större ansvar
för sin egen och andras välfärd. Förutsättningar för detta
måste skapas genom att demokratins och välfärdens
utveckling utgår från "nerifrån- och upp-perspektiv". Det går
inte att driva denna utveckling framåt genom centrala
direktiv och central planering. Centerpartiet har alltid arbetat
för decentralisering, ökad delaktighet i besluten och
möjligheter för den enskilde att påverka sin egen situation.
Under senare år har alltmer av makten flyttats från nationell
till lokal nivå. Detaljreglering och nationell styrning har
minskat gentemot den kommunala verksamheten. Det är
dags att gå vidare och öka det lokala inflytandet.
Landsbygdsrörelsen är ett exemplet på lokalt ansvarstagande och
entreprenörskap. Runt om i landet jobbar tusentals utvecklingsgrupper.
Grunden för grupperna är strävan att få ett bra samspel mellan kommun-
förvaltningen och byarna i syfte att stärka det lokala inflytandet över
planeringen och vända en negativ befolkningsutveckling. Arbetet består både
av utbildning och av att ta fram lokala utvecklingsprogram och formulera
kommunala strategier.
Kommunerna
Den kommunala självstyrelsen är djupt rotad i vårt land. Det
är på den kommunala nivån som man bäst känner behoven.
Centern vill decentralisera makten, öka demokratin och
medborgarinflytandet genom att föra besluten närmare de
människor som berörs av besluten. Detta ökar intresset för
kommunalpolitiken och ger demokratin större spelutrymme.
Det gör att möjligheterna att delegera beslut över
verksamheter till föreningar, kooperativ och brukarstyrelser
underlättas och människors naturliga engagemang i den
verksamhet som berör dem tas tillvara. Detta kommer att öka
kvaliteten i verksamheten.
Centerpartiet vill dela kommunerna. Där det finns intresse och folklig
förankring skall kommundelningar genomföras. Då ökar närheten mellan de
förtroendevalda och kommunens invånare. Detta måste dock ske frivilligt.
Det finns många exempel på att man i mindre kommuner kan driva verk-
samheten mer rationellt. Det går lättare att driva miljö- och kretsloppsarbete i
mindre kommuner. System- och organisationsförändringar med större
inflytande för människor via s.k. brukarstyrelser är också lättare att genom-
föra i mindre kommuner.
Den regionala nivån
Decentralisering av beslut förutsätter att den beslutande
nivån förfogar över resurser. Genom en förändring av den
regionala nivån kan den kommunala och regionala
demokratin stärkas.
Landstingen är folkligt förankrade men saknar helhetsansvar för de
regionala frågorna. Många regionala uppgifter står till stor del utanför
folkligt inflytande. Huvuddelen av länsstyrelsens ärenden avgörs av
tjänstemän utan offentlig debatt. På den regionala nivån föreligger ett tydligt
demokratiskt underskott, och till detta skall läggas de regionala funktioner
som finns inom statliga verk och myndigheter.
Systemet med ett regionalt dubbelkommando av både länsstyrelse och
landsting kan ifrågasättas. Legitimiteten hos den regionala nivån riskerar att
försvagas om medborgarna inte har möjlighet att ta del av en öppen och
offentlig debatt. En förändring av den regionala nivån måste först ta ställning
till funktionsfördelningen i samhället och vad som ska flyttas mellan olika
nivåer. Centerpartiet anser att närhetsprincipen skall gälla.
Länen/regionerna kommer framöver att ha det övergripande ansvaret för
frågor som rör regionen, till exempel näringslivsutveckling, kultur,
samhällsplanering, trafik, sjukvård, infrastruktur, kommunikationer, vissa
högskolefrågor, internationell samverkan, miljö- och energifrågor - frågor
som självklart är avgörande för regionens utvecklingen.
Regionparlamentet bör således koncentrera sig på följande
fem viktiga uppgifter:
1. Ökade insatser för regionens behov av utvecklad infrastruktur.
2.
3. Tydlig strategi för att aktivt bidra till regionens
kompetensutveckling.
4.
5. Stärkt regionalt inflytande över näringslivsutveckling, kultur-,
arbetsmarknads- och regionalpolitik.
6.
7. Tydligt ansvar för utveckling av miljökompetens och
tillvaratagande av länets naturliga energitillgångar.
8.
9. Gemensamt och övergripande ansvar för sjukvård och
folkhälsa.
10.
Renodlad statlig tillsynsfunktion och myndighetsutövning
skall läggas på ett speciellt organ som utgör en juridisk
regional rättsinstans. Denna skall utöva rättsvårdande,
granskande och övervakande uppgifter. Detta kan bland
annat ske genom tings- och länsrätter samt
skatteförvaltningen.
En ny regionalpolitik
Det övergripande målet för den ekonomiska politiken är att
skapa en uthållig ekonomisk tillväxt. Centerpartiet anser att
en kraftfull regionalpolitik bidrar till uthållig ekonomisk
tillväxt och som leder till ökad sysselsättning i hela landet.
Ovan har vi anfört varför det bör fastställas en plan för
utlokalisering av statliga verksamheter. Detta är naturligtvis
inte de enda åtgärderna som behövs för att vända
utvecklingen. En ny regionalpolitik måste kännetecknas av
bland annat följande övergripande utgångspunkter.
Den skall
- ha ett tydligt mål om utveckling i hela Sverige, överordnat alla
politikområden
-
- underlätta regionalt samarbete över nationsgränser
-
- samordna regional och fysisk planering samt stärka den lokala nivån
-
- öka regionernas inflytande över den regionala planeringen
-
- ge likvärdig service över hela landet
-
- bryta sektorspolitiken och öka samordningen på alla nivåer
-
- skapa lika förutsättningar för kvinnor och män att leva och bo på lands-
bygden
-
- ge möjligheter till kompetensutveckling i hela landet
-
- arbeta för en stark och levande landsbygd
-
- öka människors inflytande över lokalsamhället
-
- ge så goda grundförutsättningar i form av offentlig och kommersiell
service att det minskar behoven av olika stöd
-
- sprida ett levande kulturliv över landet
-
- stärka den kommunala nivåns inflytande över olika statliga utvecklings-
medel
-
- förenkla olika regelverk inom t.ex. närings-, arbetsmarknads- och
regionalpolitiken
-
- öka samverkan mellan privat, offentlig och ideell sektor
-
- stärka den lokala arbetsmarknaden genom samverkan i partnerskap
-
- stärka människors enskilda initiativ för att i samverkan med andra ta större
ansvar
-
- minska pressen på storstäderna genom att också en inomregional
decentralisering inom den offentliga verksamheten sker
-
Regeringen måste föra en politik som leder till utveckling i
Sveriges alla regioner. Om inget görs riskerar vi att få ett
land som går i två hastigheter. Det behövs snabba och
konkreta åtgärder för att bryta den negativa
befolkningsutvecklingen.
Ny modern struktur för regional
utveckling
Centerpartiet föreslår att statliga verk och myndigheter
omlokaliseras för att främja decentralisering,
kostnadseffektivitet, en sund förvaltning och en mer
balanserad regional utveckling. En omlokalisering av den
centrala enheten och huvuddelen av verksamheten skall ske
parallellt med en noggrann prövning av vilka enheter som
inom respektive myndighet kan decentraliseras ytterligare.
Detta innebär att även om en myndighet föreslås
utlokaliserad till en ort, bör man i samband med detta även
pröva möjligheterna att dela upp och utlokalisera delar av
verksamheten även till andra orter i närheten.
Centerpartiet menar att det nu finns nya möjligheter att förlägga verk-
samheter utanför de större städerna. Med hjälp av modern informationsteknik
är verksamheter avståndsoberoende. Utlokaliseringar måste självfallet följas
av massiva satsningar på att bygga upp strukturer för ökad användning av IT-
kommunikation.
Nedan följer en lista på statliga verksamheter som Centerpartiet anser bör
kunna utlokaliseras. Uppgifterna om antal anställda är hämtade från
Statskalendern och de visar antalet anställda totalt inom verksamheten men
säger inget om hur många som finns på huvudorten eller som redan är
"utlokaliserade".
Vi föreslår lokaliseringsorter utifrån vilka strategier som man har lokalt för
den regionala utvecklingen. Vi har ansett det vara viktigt att understödja och
förstärka den regionala och lokala profileringen genom att förlägga
verksamheter som ger synergieffekter. Exempel på detta är Kiruna med
satsning på rymden och polarforskning. Umeås profilering på hälsa
understöds med Medicinska forskningsrådet. För att stödja Falun som håller
på att etablerat sig som en kulturstad förläggs Statens kulturråd dit. Örebro är
en ny universitetsstad och därför bör Högskoleverket och Verket för hög-
skoleservice,VHS, lokaliseras dit. Halmstad har en stark högskoleutbildning
bland annat med inriktning på teknik och innovation varför NUTEK bör
lokaliseras dit.
Vissa orter kan komma att beröras särskilt hårt av att försvaret nu
omstruktureras. Staten har där ett särskilt ansvar att genomföra kompensa-
toriska åtgärder. Närings-, regional- och arbetsmarknadspolitiken kommer att
behöva samordnas för att medverka till att vända utvecklingen.
Omlokalisering av statliga verk, myndigheter och bolag bör utgöra en viktig
komponent i ett sådant kommande paket av stödjande åtgärder.
Försvarsöverenskommelsen mellan Centerpartiet och regeringen bygger på
denna insikt. Åtgärder kommer att vidtas för att stödja de orter som drabbas
särskilt hårt av försvarets omstrukturering. Centerpartiet samarbetar med
regeringen i beredningen av förslag till sådana åtgärder. Den decentralisering
som föreslås i denna motion har ingen koppling till försvarsöverenskom-
melsen. Förslaget till decentralisering innebär inte något ställningstagande
till vilka orter som kommer att beröras av det kommande försvarsbeslutet.
Centerpartiet föreslår avslutningsvis att ett antal myndigheter, verk och
bolag omlokaliseras utan att särskild ort utpekas. Ytterligare myndigheter bör
kunna komma i fråga, liksom en vidare decentralisering av enheter inom
myndigheter.
Verk    Anställda       Lokaliseras till
Generaltullstyrelse     347     Malmö
Malmö har en stor utrikestrafik och det faller ganska naturligt att förlägga
detta verk hit.
Konsumentverket 180     Visby
Allmäna reklamationsnämnden     25      Visby
Behov av breddad arbetsmarknad.
Datainspektionen        43      Hudiksvall
I kommunen finns både produktion och forskning med anknytning till
området. Kommunen har goda förbindelser både med tåg och flyg.
Medicinska forskningsrådet      15      Umeå
Närheten till Norrlands universitetssjukhus och utbildning tillsammans med
att vi anser att forskningsråden generellt bör utlokaliseras grundar för denna
utlokalisering.
Högskoleverket  15      Örebro
Verket för högskoleservice, VHS 60      Örebro
Både dessa myndigheter bör fortsättningsvis vara samlokaliserade. Örebro
med ett nytt universitet bör utgöra en intressant lokaliseringsort.
Polarforskningssekr.    12      Kiruna
Kiruna har redan etablerat verksamheter som är kopplat till forskning runt
polarfrågor.
Svenska EU-programkontoret      70      Tranås
Bör ligga i någon ort inom 5b-området.
Arkivet för ljud och bild       50      Hultsfred
Anslutning till det industriella utvecklingscentrat inom musikbranchen,
högskoleutbildningen i musik och det planerade Rock´n´rollmuseet gör
Hultsfred lämpligt.
Konstnärsnämnden        8       Tjörn
Här kommer att finnas såväl konstnärsutbildning som akvarellmuseum.
Statens biografbyrå     11      Trollhättan
Närheten till Film i Väst. Breddning av arbetsmarknaden.
Statens kulturråd       50      Falun
Falun håller på att etablera sig som en kultur- och "upplevelse"-ort, detta kan
stödjas med utlokalisering av kulturrådet.
Ungdomsstyrelsen        32      Härnösand
Residensstad och högskoleort gör Härnösand lämpligt.
LL-stiftelsen   18      Arvidsjaur
Här finns bred kunskap och flera verksamheter som arbetar på distans. Vi
bedömer att LL-stiftelsen bör kunna klara sin verksamhet med hjälp av
modern teknik.
Riksutställningar       51      Örnsköldsvik
Behov av breddad arbetsmarknad.
Svenska rikskonserter   70      Jönköping
I Jönköping finns Länsmusiken och en musikteater är under utveckling.
Exportkreditnämnden     103     Göteborg
Kommerskollegium        95      Mariestad
Sveriges exportråd      375     Göteborg
AB Svensk exportkredit  90      Göteborg
Västra Götaland är en regionen som är starkt exportorienterad. Här finns
klara fördelar av att förlägga verksamheter som kan understödja den
utveckling som nu pågår i regionen. Dessutom bedömer vi att det finns klara
samordningsfördelar som kan innebära rationaliseringar.
Sida    650     Borås
Närhet till stor internationell flygplats, och behov av breddad arbetsmarknad.
Försvarshögskola        250     Östersund
I Östersund finns redan Försvarshögskolans managementinstitution, Militär-
högskolan samt Arméns tekniska skola. Dit bör den Stockholmsbaserade
delen av verksamheten samt skolans säte flyttas.
Sprängämnesinspektionen 25      Eksjö
Totalförsvarets ammunitions- och minröjningscentrum finns i Eksjö.
Försvarets forskningsanstalt
(FOA) Stockholmsverksamheten    1010    Linköping
Delar finns redan i Linköping och närheten till den forskning och utveckling
som bedrivs av SAAB gör omlokaliseringen intressant.
Överklagandenämnden för totalförsvaret  8       Karlstad
Pliktverket finns redan här. Naturligt att lägga överklagande instansen på
samma ort.
Statens växtsortnämnd   2       Svalöv
Här finns Statens utsädeskontroll sedan tidigare.
Naturvårdsverket        485     Kalmar
Närheten till högskolan, som har tilldelats vetenskapsområde inom natur-
vetenskap och teknik, dess turistutbildning samt Baltic centrum, regionens
inriktning på miljön runt Östersjön och FN-organet för marin miljö.
Statens VA-nämnd        8       Ljungby
Domstolsort och närhet till Vattendomstolen i Växjö. Ljungby vill dessutom
utvecklas till "vattencentrum".
Statens strålskyddsinstitut     125     Nyköping
Statens kärnkraftinspektion     110     Nyköping
Närheten till Studsvik gör lokaliseringen naturlig.
Svenskt kärnbränsle AB          Oskarshamn
Närhet till kärnkraftsanläggning
Affärsverket Svenska Kraftnät   230     Gävle
Behov av breddad arbetsmarknad.
Elsäkerhetsverket       59      Eskilstuna
Naturligt att detta samlokaliseras med Energimyndigheten.
Vattenfall AB   1600*   Luleå
Naturligt att lokalisera Vattenfall till det län som producerar mest vattenkraft
av alla län.
? siffran gäller för Stockholm.
?
Arbetarskyddsstyrelsen  280     Sundsvall
Närheten till högskoleort och behoven av breddad arbetsmarknad. I
Härnösand finns ett yrkesinspektionsdistrikt.
Arbetslivsinstitutet    425     Umeå
Samordningsvinster kan göras med den befintliga verksamheten som
institutet redan har i Umeå. Av samma skäl bör även Rådet för arbets-
livsforskning lokaliseras till Umeå.
Rådet för arbetslivsforskning   38      Umeå
Arbetsmarknadsstyrelsen 824     Västerås
        Närhet till Stockholm samt att Västerås behöver en breddad
arbetsmarknad.
De fyra ombudsmännen för diskriminering - DO, JÄMO,
Homo och Handikappombudsmannen-
samlokaliseras till en ort      20      Vänersborg
Jämställdhetsnämnden            Vänersborg
        Kommun som tappat många offentliga arbeten, samt närhet till större
domstolsort och juridisk utbildning.
Handelsflottans kultur- och fritidsråd  32      Göteborg
Sveriges största hamnstad gör lokaliseringen naturlig.
Kommunikationsforsknings-
beredningen     28      Borlänge
Närheten till Vägverket och Banverket
Statens haverikommission        12      Hässleholm
En knytpunkt för kommunikationer i södra Sverige och behov av breddad
arbetsmarknad.
Konkurrensverket        125     Malmö
Närhet till universitet med juridisk fakultet och stor domstolsort.
NUTEK   280     Halmstad
Högskola med utbildning och forskning som ligger i linje med NUTEK:s
verksamhet.
Patentbesvärsrätten     18      Härnösand
Behov av breddad arbetsmarknad och närhet till Sundsvall där PRV finns.
Post- och telestyrelsen 160     Växjö
Nybliven universitetsort och domstolsort i en region med svag utveckling.
Revisorsnämnden 15      Skövde
Högskoleort som behöver breddad arbetsmarknad.
Industrifonden  25      Enköping
Behov av att stärka den lokala arbetsmarknaden samt närheten till den
företagsutveckling som sker i Uppsala.
Rymdstyrelsen   10      Kiruna
Svenska rymdaktiebolaget        358     Kiruna
I Kiruna finns idag institutionen för rymdfysik och rymdbasen Esrange,
vilket gör denna lokalisering motiverad även av verksamhetsskäl.
        Den del som idag finns i Solna flyttas till Kiruna.
Sveriges Geologiska undersökningar      290     Skellefteå
Det omfattande prospekterings- och utvecklingsarbete som pågår runt
Skellefteåfälten samt närheten till Boliden utgör grunden för lokaliseringen.
Turistdelegationen      6       Strömstad
Region och ort med stark turistnäring.
SBAB    241     Karlskrona
Närhet till Boverket i Karlskrona.
Kammarkollegiet 146     Norrköping
Närhet till universitet och annan myndighetsförvaltning samt breddad arbets-
marknad.
4:e Pensionsfonden tillsammans med      9
1:a, 2:a och 3:e pensionsfonden 242     Falkenberg/Varberg
Större företagsnedläggningar och orter med behov av breddad arbets-
marknad.
Posten Credit AB                Ånge
Posten PIC AB           Nässjö
Båda dessa orter har sedan tidigare stor postverksamhet.
Postfastigheter AB samt Telia Fastigheter AB    Uddevalla
Högskoleort med stark strukturförändring och behov av arbetstillfällen inom
tjänstesektorn. Båda bolagen bör kunna samlokaliseras och förläggas utanför
Stockholm.
Sveriges Radios förlags AB              Årjäng
Behov av breddad arbetsmarknad.
Riksförsäkringsverket   700     Regionaliseras, ledningen
                flyttas till Karlstad
Med modern teknik går det bra att omlokalisera handläggningen av
socialförsäkringssystemet. Nytt universitet och behoven av breddad arbets-
marknad gör Karlstad lämplig som ny ort.
Socialstyrelsen 450     Större regionalisering
Rättsmedicinalverket    11*     Huvudkontoret till
                Linköping
* huvudkontoret som har 11 anställda, totalt 360.
Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd     32      Umeå
Närheten till Norrlands universitetssjukhus är en tillgång.
Folkhälsoinstitutet     88      Kristianstad
I Skåne finns goda samlade erfarenheter i processinriktad förebyggande av
ohälsa. Den  allmänna profilering på livsmedel och hälsa samt närhet till
högskola och universitet gör orten intressant.
Statens beredning för utvärdering
av medicinsk metodik    21      Umeå
Umeå universitets starka profil inom utvärderingsforskning motiverar
omlokaliseringen.
Statens institutionsstyrelse    40*     Huvudkontoret till
                Vetlanda
Närhet till institutioner, region som förlorat många arbetstillfällen och i
behov av breddad arbetsmarknad.
* huvudkontoret har 40 anställda, totalt 2700.
Statens institut för särskilt
utbildningsstöd 15      Skövde
Närhet till högskoleort och behov av breddad arbetsmarknad.
Statens nämnd för internationella
adoptionsfrågor 9       Avesta
Svårt arbetsmarknadsläge och behov av att bredda arbetsmarknaden.
Alkoholinspektionen     22      Ludvika
        Denna kan samlokaliseras och eventuellt knytas till punktskattenheten i
Ludvika.
Ytterligare verksamheter som bör omlokaliseras
Brottsförebyggande rådet, BRÅ
Kemikalieinspektionen
Överstyrelsen för civilberedskap, ÖCB, Inspektionen för
strategiska produkter
Styrelsen för psykologiskt försvar
AssiDomän
Systembolaget
ALMI Företagspartner
AMU-Gruppen, huvudkontoret
Vasakronan, huvudkontoret
Inom vissa statliga bolag finns ett antal dotterbolag som med
fördel kan omlokaliseras.
Den regionala utvecklingen går åt fel håll. Om inget görs riskerar vi få ett
land som går i två hastigheter. Avfolkning gör att stora samhällsinvesteringar
inte kan användas fullt ut och inflyttningen på andra orter riskerar leda till
överhettning. Detta accentuerar den regionala obalansen och är i allra högsta
grad ett samhällsekonomiskt problem. Om inget görs riskerar vi återigen att
göra om misstagen från 80-talet och de ekonomiska problem som till del
berodde på en otillräcklig regionalpolitik.
Centerpartiet anser att det krävs en starkare regionalpoltik. Detta är
motiverat av flera olika skäl. Övergripande är det en viktig samhällsekono-
misk fråga att förmå ta tillvara  den utvecklingskraft som finns i hela landet.
Situationen är nu så prekär att det krävs mycket kraftfulla åtgärder. För att
motverka ytterligare koncentration och de överhettningsproblem som detta
medför, för att bredda den regionala arbetsmarknaden och för få en bättre
regional balans i Sverige föreslår Centerpartiet en plan för omlokalisering av
statlig verksamhet. Regeringen bör förbereda och utreda förutsättningarna för
detta med ovanstånde lista som grund. Regeringen bör snarast återkomma
med förslag. Offentliga verksamheter kan på ett förtjänstfullt sätt bidra till
att
utveckla den lokala och regionala servicen, bredda arbetsmarknaderna och
bidra till att andra verksamheter flyttar till orten eller att verksamheter
stannar kvar. Detta bör ges regeringen till känna.

Hemställan

Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om regionalpolitiska insatser för ekonomisk tillväxt i hela landet.

Stockholm den 29 april 1999
Lennart Daléus (c)
Agne Hansson (c)

Birgitta Carlsson (c)

Margareta Andersson (c)

Eskil Erlandsson (c)

Åke Sandström (c)
Ärendet är avslutat Motionskategori: - Tilldelat: Finansutskottet

Händelser

statustext: Ärendet är avslutat Inlämning: 1999-04-29 Bordläggning: 1999-04-30 Hänvisning: 1999-05-04

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

Yrkanden (2)