med anledning av prop. 1997/98:43 Tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens tillämpningsområden - barnpornografifrågan m.m.

Motion 1997/98:K23 av Bo Könberg m.fl. (fp)

av Bo Könberg m.fl. (fp)

Denna motion från Folkpartiet behandlar frågorna i propositionen om:

  • jury i tryckfrihets- och yttrandefrihetsmål (”fallet Holm”)

  • teknikoberoende grundlag

  • preskriptionstid för yttrandefrihetsbrottet hets mot folkgrupp

  • frivilligt grundlagsskydd för bl.a. databaser

Motionen behandlar också frågan om tryckfrihetsförordningens tillämning på indirekt tobaksreklam.

Folkpartiet liberalernas uppfattning i barnpornografifrågan framgår av vår partimotion av Lars Leijonborg m fl.

Jury i tryckfrihets- och yttrandefrihetsmål

Genom Europadomstolens dom i det s.k. Holm-målet fälldes Sverige då Europadomstolen ansåg att jurymännens politiska tillhörighet i det aktuella tryckfrihetsmålet med dess politiska bakgrund innebar att domstolens objektiva opartiskhet kunde ifrågasättas. Bakgrunden var den att Carl G. Holm hade väckt åtal om förtal mot en författare som tidigare hade varit ideologisk rådgivare åt Socialdemokraterna och som hade givit ut en bok som kritiskt granskade bl.a. Holm. Fem av de nio jurymännen var aktiva medlemmar i Socialdemokraterna och hade eller hade haft olika uppdrag för det socialdemokratiska partiet. Författaren friades av juryn. Europadomstolen fann alltså att det hade skett en kränkning i fråga om Holms rätt till prövning av en oavhängig och opartisk domstol (artikel 6.1 i Europakonventionen).

Europarådets ministerkommitté, som övervakar att Europadomstolens domar verkställs, har ännu inte avskrivit Holm-målet. Enligt uppgift avvaktar nämligen ministerkommittén lagstiftningsåtgärder från svensk sida innan Holm-målet kommer att avskrivas.

Regeringen föreslår emellertid i propositionen inga förändringar utan menar att de problem som aktualiseras genom Europadomstolens dom i Holm-målet bör kunna lösas inom ramen för existerande lagstiftning.

Vi delar i och för sig regeringens – som vinner stöd av den bedömning som 1993 års domarutredning gjorde – uppfattning att Europadomstolens dom inte skall läsas som ett fördömande av det svenska jurysystemet som sådant eller generellt riktat mot det sätt på vilket juryns ledamöter väljs. Men vi delar inte regeringens bedömning att någon särskild lagstiftningsåtgärd inte erfordras för att svensk rätt skall överensstämma med Europa­kon­ventionens krav.

Först förtjänar att påpekas att vare sig uppdraget som nämndeman eller juryman är ett politiskt uppdrag även om de utses av politiska församlingar och det i praktiken oftast är politiker som utses. Till jury- och nämnde­männens uppdrag är inte knutet några uppgifter av politisk natur och det är inte förenat med något politiskt ansvar.

I likhet med Riksdagens ombudsmän (JO) och många andra tunga juridiska instanser menar vi ändå att en särskild lagreglering är nödvändig. Vi menar att jävsreglerna i 4 kap. 13 § rättegångsbalken måste ändras så att det klart framgår att jäv av politisk natur faller under lagen. Det räcker inte att – som regeringen gör – hänvisa till att Europakonventionen har inkorporerats i svensk rätt. Samtidigt bör klagoförbudet i 54 kap. 8 § rättegångs­balken, dvs. rätten att överklaga hovrättens beslut över jäv mot domare i tingsrätten, upphävas. Högsta domstolen skulle, som Domar­utredningen också konstaterar, därmed kunna leda rättstillämpningen i denna principiellt viktiga och känsliga fråga.

Vidare biträder vi förslaget i Domarutredningen om att utöka antalet jurymän som skall utses i varje län och att öka antalet jurymän som parterna får utesluta. Idag utses jurymän i varje län. De är indelade i två grupper. I den första gruppen (skall vara eller ha varit nämndemän) ingår 16 jurymän och i den andra 8 (i Stockholms län 24 respektive 12). Den jury av nio medlemmar som skall tjänstgöra i ett mål utses genom ett förfarande där först de jurymän som eventuellt är jäviga utesluts från listan. Därefter får parterna utesluta tre jurymän ur den första gruppen och en ur den andra (i Stockholms län fem resp. två). Slutligen lottas av de kvarvarande sex ur den första gruppen och tre ur den andra att utgöra jury i målet. Enligt vår uppfattning skulle en ökning av antalet jurymän som skall utses i varje län och antalet jurymän som parterna får utesluta minska jävsproblemet. Förslagsvis kunde antalet fördubblas.

Det får ankomma på utskottet att utforma erforderlig lagtext så att jävs­regeln i 4 kap. 13 § rättegångsbalken förtydligas i ovan nämnt avseende.

Teknikberoende grundlagar

Mediekommittén diskuterade i sitt betänkande den grundläggande frågan om teknikoberoende eller teknikberoende grundlag, eller med andra ord om skyddet av tryck- och yttrandefriheten skall samlas i en grundlag eller om det skall vara som nu två grundlagar: tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen. Mediekommittén, som konstaterade att det kan te sig tilltalande med en generell grundlag för yttrandefriheten som är teknikoberoende, redovisade flera förhållanden som talar emot en sammanhållen teknikoberoende grundlagsreglering men ansåg att frågan föll utanför kommitténs uppdrag. Regeringen – som uppenbarligen inser att frågan har en mycket stor principiell betydelse – synes ha uppfattningen att det i längden inte går att behålla den teknikberoende grundlagsregleringen på grund av den tekniska utvecklingen men att det inom ramen för detta lagstiftningsärende inte finns möjlighet att överväga dessa frågor.

Folkpartiet liberalernas uppfattning är klar. Eftersom det tryckta ordet har en speciell ställning i den fria opinionsbildningen och samhällsdebatten är det viktigt att slå vakt om tryckfrihetsförordningens särställning och inte låta nya mediers behov av särreglering tunna ut tryckfriheten. Grundlags­regleringen av yttrandefriheten bör således även fortsättningsvis vara teknik­beroende. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen tillkänna.

Förlängd preskriptionstid för yttrandefrihetsbrottet hets mot folkgrupp

Efter initiativ från Ombudsmannen mot etnisk diskriminering fick Mediekommittén i uppdrag att överväga frågan om ändringar av preskriptionsreglerna när det gäller yttrandefrihetsbrottet hets mot folkgrupp. Kommittén konstaterade att ett stort antal fall av misstankar om hets mot folkgrupp har skrivits av hos Justitiekanslern därför att åtalspreskription inträdde innan ärendet ens anhängiggjordes hos JK. Mediekommittén fann dock att frågan om en särskild preskriptionstid för yttrandefrihetsbrottet hets mot folkgrupp gav anledning till omfattande överväganden av principiell art och att frågan måste belysas i ett brett perspektiv som kommittén inte hade möjlighet att anlägga. I propositionen förklarar regeringen att den delar bedömningen att en ändring inte bör föreslås utan en föregående allsidig och bred belysning.

Folkpartiet liberalerna ifrågasätter i och för sig inte vare sig Medie­kommitténs eller regeringens bedömning om de problem som är förknippade med frågan om förlängd preskriptionstid för yttrandefrihetsbrottet hets mot folkgrupp. Vi vill dock understryka att det är mycket angeläget att en parlamentarisk kommitté snarast tillsätts med uppdrag att göra den samlade bedömning av frågan som Mediekommittén inte hade möjlighet att göra. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen tillkänna.

Frivilligt grundlagsskydd för databaser

Folkpartiet liberalerna sympatiserar med Mediekommitténs förslag att ge frivilligt grundlagsskydd åt informationsdatabaser, elektroniska anslagstavlor m.fl. nya kommunikationsformer. Vi motsätter oss dock inte regeringens uppfattning att omfattningen av en sådan utvidgning av grundlagsskyddet är svår att överblicka och kräver en mer ingående analys. En sådan analys kan med fördel göras av den parlamentariska kommitté vi föreslår ovan. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen tillkänna.

Tryckfrihetsförordningens tillämpning på indirekt tobaksreklam

Nuvarande lagstiftning medger ej att vi i Sverige fattar beslut om förbud av eller inskränkningar i indirekt tobaksreklam utan att ändring sker i yttrandefrihetsgrundlagen och tryckfrihetsförordningen, d v s beslut måste ske i den särskilda ordning som gäller för grundlagarna.

Dock kan sådana beslut enligt en år 1994 införd undantagsregel fattas på EU-nivå och tillåtas få tillämpning i vårt land om det rör sig om direktiv till skydd för hälsa och miljö (1 kap. 9 § 2 TF). Under hösten 1997 har ministerrådet med svenskt stöd beslutat om ett sådant direktiv. Det är enligt vår mening inte tillfredsställande att beslut, som om de fattades av Sveriges riksdag skulle kräva grundlagsändringar, kan fattas av ministerrådet för hälsofrågor. Regeringen borde ha föreslagit riksdagen sådana grundlags­ändringar att de inskränkningar som nu kommer att gälla i Sverige också direkt möjliggörs i de svenska grundlagarna. Det är inte någon tillfreds­ställande ordning att det som ser ut att vara tillåtet enligt svensk grundlag i själva verket är förbjudet enligt ett EU-direktiv på hälsoområdet. Vi menar således att regeringen bör lägga fram förslag i denna del.

Vi har i riksdagens EU-nämnd hävdat att frågor som rör icke-gräns­överskridande reklam borde hanteras av de enskilda länderna och inte avgöras på EU-nivå. I sak är vi för att indirekt tobaksreklam motverkas.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

  1. att riksdagen beslutar om en sådan ändring av jävsregeln i 4 kap. 13 § rättegångsbalken att det klart framgår att jäv av politisk natur faller under lagen,

  2. att riksdagen beslutar upphäva förbudet i 54 kap. 8 § rättegångsbalken att överklaga hovrättens beslut angående jäv mot domare i tingsrätt,

  3. att riksdagen beslutar om en sådan ändring av 12 kap. 3 § tryckfrihetsförordningen att det för varje län skall utses dubbelt så många jurymän som för närvarande,

  4. att riksdagen beslutar om en sådan ändring av 12 kap. 10 § tryckfrihetsförordningen att vardera parten i tryck- och yttrandefrihetsmål får utesluta sex respektive två jurymän från jurylistan innan tingsrätten genom lottning utser juryn,

  5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om teknikberoende grundlagar,

  6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en snabb utredning av frågan om förlängd preskriptionstid för yttrandefrihetsbrottet hets mot folkgrupp,

  7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ytterligare utredning av frivilligt grundlagsskydd för bl.a. databaser.

Stockholm den 5 februari 1998

Bo Könberg (fp)

Margitta Edgren (fp)

Ann-Kristin Føsker (fp)

Anders Johnson (fp)

Elanders Gotab, Stockholm 1998

Ärendet är avslutat Motionskategori: - Tilldelat: Konstitutionsutskottet

Händelser

Inlämning: 1998-02-05 Bordläggning: 1998-02-10 Hänvisning: 1998-02-11

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

Yrkanden (14)