med anledning av prop. 1997/98:177 Ny lag om åtgärder mot etnisk diskriminering i arbetslivet

Motion 1997/98:A68 av Elver Jonsson m.fl. (fp)

av Elver Jonsson m.fl. (fp)

1 Inledning

I propositionen föreslår regeringen att en ny lag om åtgärder mot etnisk diskriminering i arbetslivet införs. Lagen skall omfatta både direkt och indirekt diskriminering.

Det finns i mänsklighetens historia en mörk underström, en tendens att bedöma och fördöma människor, inte på grund av deras egna förtjänster eller brister, utan på grund av till exempel deras kön, etniska tillhörighet, sexuella lägg­ning eller handikapp. Men enligt Folkpartiet liberalernas och libera­lismens uppfattning är en självklar utgångspunkt att var och en har rätt att bli bemött med respekt för den hon är. Alla former av fördomar och diskriminering måste därför bekämpas och Folkpartiet har också genom åren varit pådrivande i kampen mot diskriminering. Exempelvis infördes jäm­ställdhets­lagen efter liberalt initiativ 1980. Det är därför viktigt att något nu görs för att komma till rätta med problemen när det gäller etnisk diskriminering på arbetsmarknaden.

Alltför många exempel finns på att en arbetssökande sorteras bort på grund av att han/hon har ett namn som klingar ”icke-svenskt” eller har ett utseende som avviker från det ”svenska”. Till sist måste man kunna få jobbet, när det finns och man har kompetensen. Tyvärr är bevisen över­väldigande för att etnisk diskriminering i arbetslivet, vid anställningar och även senare, är vanligt förekommande. De långtidsarbetslösa invan­drarna som stängdes ute redan under högkonjunkturen på 1980-talet. De vilkas yrkes- eller utbildningskompetens inte ledde till ett motsvarande kvalificerat jobb. Den diskriminering som ständigt pågår då personalchefer och anställare mer eller mindre automatiskt sållar bort ansökningshandlingar med annor­lunda namn. Man väljer det man känner igen, man väljer bort det okända. Så pågår denna process närmast automatiskt.

Utbildning ska alltid löna sig – även för människor med utländsk bakgrund och examen. Dessvärre är det inte så idag. Invandrare med långa utbildningar får ofta problem när deras utbildningar ska översättas till svenska. Idag finns det inte några tydliga regler för översättning av utländsk utbildning. Det innebär inte enbart en tragedi för den enskilde eftersom dennes utbildning inte värdesätts, det innebär också att mycket kompetens i Sverige går förlorad på grund av bristande rutiner. Eftersom utbildning och kompetens är den bästa inträdesbiljetten till arbetsmarknaden anser Folkpartiet att det är av oerhörd vikt att det finns enkla rutiner som översätter utländsk utbildning och utländska betyg. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Vi är därför positiva till att ett förslag till ny lag om etnisk diskriminering i arbetslivet nu läggs fram. Det är dock värt att påpeka att det bästa sättet att få fler invandrare i arbete är att politiken läggs om i en riktning mot fler jobb genom företag, med den inriktning som Folkpartiet föreslagit i tidigare riksdagsmotioner, senast med anledning av regeringens vårproposition. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

2 Samla all diskrimineringslagstiftning i en lag

Förutom propositionen om etnisk diskriminering i arbetslivet planerar regeringen att lägga fram propositioner om lagstiftning mot diskriminering av handikappade i arbetslivet samt om lagstiftning mot diskriminering av sexuell läggning i arbetslivet. Lägg därtill att vi redan har jämställdhetslagstiftningen som berör diskriminering av ett visst kön i arbetslivet så kan man lätt inse att lagstiftningen blir alltmer komplex och svåröverskådlig när antalet lagar ökar. Risk finns också att lagarna förlorar i tyngd när de blir många. Vi ansluter oss därför till de remissinstanser, bl a Riksåklagaren, Arbetsgivarverket och Stockholms tingsrätt som anser att man bör överväga att samla alla bestämmelser om diskriminering i en lag.

2.1 Information som komplement till lagar

Det är olyckligt att regeringen tror att problemen med etnisk diskriminering på arbetsmarknaden löses enbart med lagstiftning. I många fall kan delar av ett problem lösas genom information. Lagen borde kompletteras med en informationskampanj för att på denna väg minska problemet med etnisk diskriminering. Det är inte minst viktigt med tanke på att den offentliga sektorn är en mycket stor arbetsgivare, en arbetsgivare som måste vara ett föredöme.

3 Lagstiftningen får inte hindra uppkomsten av nya jobb

En av Folkpartiets huvudfrågor är att skapa fler jobb genom företag. För att detta skall kunna bli möjligt så måste det bli lättare att starta och vidareutveckla företag. Det är svårt att balansera detta med föreliggande lagförslag. Ett i och för sig mycket lovvärt lagförslag kan även få den konsekvensen att man slår undan benen för företagare genom att lägga orimliga krav på dem, t ex när det gäller skadestånd m m. Det finns därför skäl att uppmärksamt följa tillämpningen av vissa delar i det nu liggande lagförslaget.

3.1 Förbud mot direkt och indirekt diskriminering

Regeringen föreslår att förbudet mot etnisk diskriminering skall gälla både direkt och indirekt diskriminering. Detta stämmer, som Svea hovrätt påpekat i sitt remissvar, överens med gällande EG-rätt att ha ett förbud mot indirekt diskriminering i lagen. Vi ser dock, precis som några remissinstanser påpekat, en fara i att en arbetsgivare skall kunna dömas för diskriminering om han eller hon saknat insikt om den etniska tillhörigheten eller om diskrimineringen genomförts oavsiktligt. Det är oacceptabelt speciellt för småföretagare att man skall kunna råka ut för detta. En sådan bestämmelse kan innebära att många mindre företag drar sig för att överhuvudtaget anställa. Riksdagen bör därför uttala att det är orimligt att bestraffa oavsiktlig indirekt diskriminering.

3.2 Trakasserier

Även frågor rörande trakasserier mellan arbetstagare eller mellan arbetstagare och arbetsgivare är svårhanterliga. Förslagen i propositionen inskjuter sig mycket på att arbetsgivaren skall utreda påstådda trakasserier och vidta åtgärder mot desamma. Det är bra men det borde läggas ett ansvar också på den arbetstagare som trakasserar så att inte han/hon går utan ansvar för det som inträffat. Vi delar även Diskrimineringsombudsmannens (DO) påpekande om att det kan vara svårt att skilja etniska trakasserier från sådana som beror på personliga motsättningar.

3.3 Aktiva åtgärder

Regeringen föreslår i propositionen att arbetsgivaren skall vara skyldig att bedriva ett målinriktat arbete för att aktivt främja etnisk mångfald i arbetslivet. Folkpartiet anser att etnisk mångfald i arbetslivet är bra och att det är bra om arbetsgivarna kan främja detta. Det vore dock bra om regeringen preciserade vilka aktiva åtgärder som arbetsgivaren skall vara skyldig att vidta för att motverka etnisk diskriminering på arbetsplatserna. Åtgärder av denna art ryms dessutom under de gemensamma åtaganden som arbetsmarknadens parter vidtagit i frågan. Riksdagen bör därför som sin mening ge regeringen till känna att en precisering görs av de aktiva åtgärderna mot diskriminering.

4 Ombudsmannen mot etnisk diskriminering

Folkpartiet anser att ombudsmannen mot etnisk diskriminering skall ha en fristående ställning. Precis som vi, och för övrigt riksdagen, ansåg när inte­grationspropositionen behandlades i riksdagen under hösten 1997 (prop. 1997/98:16) är det viktigt att ombudsmannen har en fristående ställning gentemot alla aktörer så att lojalitetskonflikter aldrig kan misstänkas.

5 Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

  1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av enkla rutiner för att översätta utländska utbildningar och betyg,

  2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att politiken bör läggas om i en riktning som skapar förutsättningar för fler jobb genom företag,

  3. att riksdagen begär att regeringen utarbetar en samlad lag där all diskrimineringslagstiftning ingår,

  4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en informationskampanj mot etnisk diskriminering i arbetslivet,

  5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att den offentliga sektorn måste vara ett föredöme i kampen mot etnisk diskriminering i arbetslivet,

  6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om oavsiktlig indirekt diskriminering,

  7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att ett större ansvar bör läggas på den arbetstagare som trakasserar en annan arbetstagare,

  8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en precisering av vilka aktiva åtgärder arbetsgivarna skall vidta för att motverka etnisk diskriminering,

  9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att ombudsmannen mot etnisk diskriminering skall ha en fristående roll.

Stockholm den 9 juni 1998

Elver Jonsson (fp)

Siri Dannaeus (fp)

Lennart Rohdin (fp)

Ärendet är avslutat Motionskategori: - Tilldelat: Arbetsmarknadsutskottet

Händelser

Inlämning: 1998-06-09 Hänvisning: 1998-06-10 Bordläggning: 1998-06-10

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

Yrkanden (27)