med anledning av prop. 1997/98:150 1998 års ekonomiska vårproposition

Motion 1997/98:Fi47 av Margareta Andersson (c)

I motion (1997/98:Kr28) konstaterade undertecknad och Marianne Andersson att folkbildningspropositionen, 1997/98:115, innehåller en glädjande positiv syn på folkbildningen och dess framtid.

Folkbildningen har spelat en stor roll för att bygga det samhälle vi idag lever i och kan, givet rätt förutsättningar, komma att spela en lika stor roll framöver. Folkbildningen behövs för att såväl hävda en levande demokrati som för det livslånga lärandet. Dessutom har folkbildningen och studiecirklarna en mycket stor betydelse för de sociala nätverken i vardagslivet. Folkbildningen bidrar till ett breddat kulturintresse i samhället, leder till ökad delaktighet i kulturlivet, utvecklar kulturarvet och stimulerar till kulturupplevelser och eget kulturskapande.

Regeringens proposition 1997/98:115 Folkbildning innebär att regeringen markerar en positiv syn på folkbildningens roll och uppgifter i det svenska samhället. Vidare uttrycks en förväntan om att folkbildningen skulle vidga sina insatser inom sex centrala områden nämligen:

• en komplettering av kunskapslyftet i form av ett lyft för kultur och bildning i bred bemärkelse,

• förverkligandet av kulturpolitiken,

• insatser för personer med funktionshinder,

• IT-området – bl.a. genom att folkbildningen ska arbeta för att hela Sveriges befolkning får en allmän IT-kompetens,

• integrationen mellan svenskar och invandrare,

• arbetet med att forma ett ekologiskt hållbart samhälle.

För att fullgöra folkbildningens viktiga arbetsuppgifter behöver, enligt propositionen, studieförbunden och folkhögskolorna adekvata resurser.

Den av regeringen nu föreslagna anslagshöjningen med 40 mkr kan inte anses svara upp mot de förväntningar som regeringen gett utttryck för i propositionen 1997/98:115. Det innebär jämfört med innevarande budgetår en anslagsökning på endast ca 2 %. En helt otillräcklig uppräkning.

Folkbildningsrådet har i sitt underlag för budgetåren 1999–2000 konstaterat att det allmänna folkbildningsanslaget sedan år 1991/92 fått vidkännas besparingar på sammanlagt 500 miljoner kr. Med hänsyn tagen till både de årliga pris- och löneomräkningarna samt utvecklingen av konsumentprisindex, handlar det om en reell bidragsminskning på drygt 18 %. Detta har, som rådet också redovisat i sitt budgetunderlag, fått allvarliga konsekvenser för såväl studieförbundens som folkhögskolornas ekonomiska situation, kvaliteten på delar av verksamheten samt möjligheten att nå de prioriterade grupper som exempelvis inte klarar av att betala de höjda studiecirkelavgifterna.

Studieförbundsavdelningarna hade år 1991/92 ett sammanlagt överskott på ca 62 miljoner kr vilket kan jämföras med ett samlat underskott på ca 148 miljoner kr år 1995/96. 55 % av de ca 900 studieförbundsavdelningarna redovisade ett underskott.

De nuvarande ekonomiska förutsättningarna för framtida vidgade folkbildningsinsatser från folkhögskolorna och studieförbunden är sammanfattningsvis sett inte särskilt goda.

Mot bakgrund av detta och de ökande förväntningar på den fria och frivilliga folkbildningens möjligheter, är det nödvändigt att det generella anslaget till folkbildningen ökas med ytterligare 200 Mkr utöver regeringens förslag i 1998 års ekonomiska vårproposition (1997/98:150) och att utgiftsramen för UO 17 således preliminärt fastställs till 7 699 Mkr.

Detta kan finansieras genom att föreslaget på slopande av reklamskatten för reklamtrycksaker uppskjuts.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utgiftsramen för utgiftsområde 17.

Stockholm den 29 april 1998

Margareta Andersson (c)