med anledning av prop. 1997/98:109 Yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område

Motion 1997/98:So38 av Barbro Westerholm m.fl. (fp)

av Barbro Westerholm m.fl. (fp)

Folkpartiet liberalerna ställer sig i huvudsak bakom de förslag som framförs i propositionen. Vi ser med tillfredsställelse på att propositionen föreslår viss reglering av en del utbildningar.

Propositionen definierar vad som skall utgöra legitimationens huvud­funktion och vilka yrkesgrupper som skall ha rätt till legitimation och understryker att ett titelskydd för rätten till legitimation ger ett skydd åt patienterna – det stärker patientsäkerheten.

Kvacksalverilagen

Kvacksalverilagen är en lag som är till åren kommen (1960:409) och som regeringen konstaterar är den enda ändringen, eller snarare tillägget, som har gjorts i lagen ett tillägg angående utprovning eller tillhandahållande av kontaktlinser. Detta trots den snabba medicinska utvecklingen och de stora förändringar som skett i synen på alternativ medicin och den frammarsch som alternativa behandlingsmetoder har gjort. Folkpartiet liberalernas uppfattning är att kvacksalverilagen behöver reformeras. Med anledning av regeringens föreliggande proposition är det flera omständigheter som motiverar detta.

Den första omständigheten är ersättning eller inte för behandling. Lag­stift­ningen bör vara tydlig på denna punkt. Regeringen skriver själv att det i och för sig kan ifrågasättas om en sådan koppling till ersättning är befogad, för att därefter föra ett resonemang om att när betalning inte är aktuell så är det nog inte så allvarliga tillstånd det handlar om. Men det har man ingen garanti för. Folkpartiets uppfattning är att det är patienten som skall skyddas i första hand – inte yrkesutövaren.

Det andra är att regeringen avstår från att införa förbud i kvacksalverilagen för personer som saknar reglerad kompetens att utöva psykologisk eller psykoterapeutisk verksamhet när det gäller människor med allvarlig psykisk störning. Detta har både Socialstyrelsen och Sveriges Psykologförbund krävt i sina remissvar till utredningen Ny behörighetsreglering på hälso- och sjukvårdens område m.m. (SOU 1996:138).

Regeringen avvisar detta utan egentlig argumentation. Det enda som anförs mot en sådan utvidgning av kvacksalverilagen är att det endast är en för­änd­ring av lagen som skett sedan 1961, den ovan nämnda om kontakt­linser, och att lagstiftaren skall följa den medicinska utvecklingen för att i efterhand göra en bedömning av de nya metoderna. Det är inget argument i sak utan endast ett tyckande från regeringens sida.

Den tredje omständigheten är att regeringen avstår från att införa en ny högre åldersgräns för icke hälso- och sjukvårdspersonal att behandla barn. Flera remissinstanser har såväl som utredningen föreslagit en höjning av åldersgränsen. Regeringen avvisar detta och står fast vid att nuvarande gräns på åtta år skall gälla. Skälet till detta är att regeringen anser att det från denna ålder finns regelbundna hälsoundersökningar av skolbarnen och att skol­hälso­vården därmed kan upptäcka kvacksalveri. Med tanke på de ned­skär­ningar som skolhälsovården har utsatts för genom regeringens besparingar föreligger det en stor risk att skolhälsovården inte kan uppfylla de åligganden som den är skyldig till enligt skollagen. Det finns i dag också ett stort behov av skolpsykologer, en yrkeskategori som varit föremål för besparingar ute i kommunerna. Folkpartiet anser att gränsen bör höjas till den nivå som utredningen föreslog, nämligen 15 år.

Ett till detta relaterat problem är personlighetspåverkande kurser. Här bör det finnas möjlighet att göra något åt lärare eller andra personer som arbetar med sådana metoder som leder till att elever får psykiska problem.

Folkpartiet anser med hänvisning till ovanstående att riksdagen skall ge regeringen till känna att kvacksalverilagen skall bli föremål för en utredning i syfte att reformera den med hänsyn tagen till de omfattande förändringar som skett inom medicinsk och alternativmedicinsk utveckling och den alternativ­medicinska behandlingens spridning sedan kvacksalverilagen tillkom för snart fyrtio år sedan.

Frågan om legitimation och skyddade yrkestitlar

Regeringen föreslår att sjukhusfysiker skall få legitimation. Folkpartiet anser att denna legitimationsrätt även skall omfatta sjukhusingenjörer. De bedömningskriterier som ligger till grund för legitimationsrätten för sjukhusfysiker är, vad avser utbildning och ansvarsförhållanden, lika de kriterier som föreligger för sjukhusingenjörer och därför bör även sjukhusingenjörer omfattas av legitimationsrätten.

Yrkesmedicinska analytiker finns inom laboratoriemedicinens olika ämnesområden. De har det gemensamt att deras bedömningar utgör viktiga grundstenar i det diagnostiska arbetet som underlag för åtgärd. Som exempel kan nämnas cytologassistenterna som har ett eget, självständigt, icke delegerat diagnostiskt ansvar. En missbedömning i deras arbete kan fördröja upptäckten av patientens sjukdom, och risken för att cancern sprids ökar. Inom klinisk kemi svarar biomedicinska analytiker ofta för provtagningar i såväl öppen som sluten vård. Inom den kliniska fysiologin har arbetet alltid bedrivits i direkt samverkan med patienterna.

Vi anser att kretsen av hälso- och sjukvårdspersonal bör utökas så att de biomedicinska analytikerna kommer att omfattas av Socialstyrelsens individtillsyn även när de är verksamma vid privata laboratorier och att de skall tillhöra gruppen med legitimation.

Interimistisk återkallelse av legitimation

Regeringen föreslår att en legitimation i vissa undantagsfall skall kunna återkallas för tiden till dess att frågan om återkallelse har prövats slutligt (interimistisk återkallelse). Ett interimistiskt beslut skall gälla i högst sex månader. Om det finns särskilda skäl får tiden förlängas med ytterligare högst sex månader.

Folkpartiet liberalerna ställer sig positivt till förslaget om interimistisk återkallelse av legitimation för de ytterlighetsfall det är fråga om. Vi vill dock understryka att huvudprincipen i ärenden om återkallelse av legitimation måste vara att handläggningen bedrivs så skyndsamt att någon förlängning av ett eventuellt interimistiskt beslut inte skall vara aktuell. Emellanåt kan naturligtvis utredningsarbetet dra ut på tiden – inte minst på grund av den legitimerades eget agerande, men också på grund av att beslut från annan myndighet (exempelvis domstol) måste inväntas.

Enligt vår uppfattning är det dock viktigt att slå fast att utdragen hand­läggning av den legitimerades motpart eller för den delen av HSAN inte kan anses utgöra ”särskilda skäl” för att förlänga ett interimistiskt beslut om återkallelse av legitimation. Enligt vår uppfattning bör riksdagen till ledning för rättstillämpningen avseende 5 kap 8 § andra stycket lagen om yrkes­verksamhet på hälso- och sjukvårdens område godkänna vad som nu har sagts om innebörden av ”särskilda skäl”.

Strikt skadeståndsansvar

Som ovan konstaterats föreslår regeringen att en legitimation i vissa undantagsfall skall kunna återkallas för tiden till dess att frågan om återkallelse har prövats slutligt (interimistisk återkallelse). Någon bestämmelse om s.k. strikt skadeståndsansvar (dvs. skadeståndsskyldighet oberoende av fel eller försummelse) för det allmänna föreslår regeringen inte i de fall en interimistisk åtgärd inte leder till slutlig återkallese av legitimationen. Regeringen avstår således från att föreslå ett genomförande av Utredningens om förbättrad tillsyn förslag.

Utredningens förslag att den legitimerade skulle ha rätt till ersättning för s.k. ren förmögenhetsskada (dvs. förmögenhetsskada som uppstår utan samband med person- eller sakskada), som tillfogats denne på grund av ett interimistiskt beslut om återkallelse av legitimationen som sedan inte återkallats slutligt, fick positivt bemötande av ett stort antal remissinstanser. Enligt vår uppfattning bör utredningens förslag genomföras.

Strikt ansvar finns idag för det allmänna i lagen (1974:515) om ersättning vid frihetsinskränkning och i lagen (1978:880) om betalningssäkring för skatter, tullar och avgifter. Enligt Folkpartiet liberalernas uppfattning är det viktigt att slå fast att ett interimistiskt återkallande är en för den enskilde yrkesutövaren mycket ingripande åtgärd och som regeringen konstaterar är de skadeståndsbelopp som kan bli aktuella på skatteområdet i allmänhet lägre och mindre svårbedömda än vad som blir fallet vid en interimistisk återkallelse av legitimationen för en yrkesutövare inom hälso- och sjukvården. Som Sveriges advokatsamfund påpekar är det inte osannolikt att ett beslut om interimistiskt återkallande i praktiken medför att det blir svårt för den berörde att återuppta sin yrkesverksamhet även om legitimationen inte återkallas slutligt. Liksom för myndighetsbesluten om frihetsberövande och betalningssäkring är ett interimistiskt återkallande en så ingripande åtgärd för den enskilde att den enligt vår uppfattning måste motsvaras av en strikt skadeståndsskyldighet för det allmänna i de fall det i efterhand visar sig att beslutet var felaktigt. Ersättningen skall naturligtvis kunna vägras eller sättas ned om den legitimerade har försvårat sakens utredning eller eljest medverkat till skadan. Detsamma skall gälla i den mån det annars skulle vara oskäligt att ersättning lämnas.

Det får ankomma på utskottet att utforma erforderlig lagtext.

Övergångsbestämmelser m m

Folkpartiet tillstyrker regeringens förslag vad avser skyddad yrkestitel med legitimation och skyddad yrkestitel för andra än legitimerade, förutom vad ovan anförts om sjukhusingenjörer. Det är dock viktigt att i sammanhanget understryka vikten av att det utformas rimliga övergångsbestämmelser för alla de yrkesföreträdare som genomgått motsvarande yrkesutbildning enligt tidigare gällande studieordning. Det måste finnas rimliga övergångsbestämmelser som omfattar dem som genomgått en högskoleutbildning eller yrkesverksamhet enligt tidigare studieordning. Det gäller i synnerhet alla dem som genomgått sjuksköterskeutbildningen före 1993. Dessa måste omfattas av flexibla vidareutbildnings- och/eller andra motsvarande utbildningar inom området genom lämpliga kurser.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

  1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om ett förbud för personer med icke-utbildning i hälso- och sjukvården att behandla barn under 15 år,

  2. att riksdagen i enlighet med vad i motionen anförts beslutar att kretsen av hälso- och sjukvårdspersonal bör utökas så att sjukhusingenjörerna kommer att tillhöra gruppen med legitimation,

  3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att kretsen av hälso- och sjukvårdspersonal bör utökas så att de biomedicinska analytikerna kommer att omfattas av Socialstyrelsens individtillsyn även när de är verksamma vid privata laboratorier,

  4. att riksdagen i enlighet med vad i motionen anförts beslutar att kretsen av hälso- och sjukvårdspersonal bör utökas så att de biomedicinska analytikerna kommer att tillhöra gruppen med legitimation,

  5. att riksdagen godkänner vad i motionen anförts om innebörden av ”särskilda skäl” enligt 5 kap. 8 § andra stycket lagen om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område,

  6. att riksdagen beslutar i enlighet med vad i motionen anförts om en sådan ändring av lagförslaget att den legitimerade ges rätt till ersättning för ren förmögenhetsskada som tillfogats denne på grund av ett interimistiskt beslut om återkallelse av legitimationen om legitimationen senare inte återkallas slutligt,

  7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om flexibla och generösa övergångsbestämmelser för dem som genomgått högskoleutbildning enligt tidigare gällande studieordning som är likställd med nu gällande utbildning.

Stockholm den 14 april 1998

Barbro Westerholm (fp)

Kerstin Heinemann (fp)

Sigge Godin (fp)

Bo Könberg (fp)

Ann-Kristin Føsker (fp)

Ärendet är avslutat Motionskategori: - Tilldelat: Socialutskottet

Händelser

Inlämning: 1998-04-14 Bordläggning: 1998-04-15 Hänvisning: 1998-04-16

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

Yrkanden (14)