med anledning av prop. 1996/97:4 Totalförsvar i förnyelse - etapp 2

Motion 1996/97:Fö8 av Roland Larsson (c)

av Roland Larsson (c)
Helhetssyn, anpassning och återtagning är bärande begrepp i
regeringens förslag till förnyelse av totalförsvaret. I ett
kortare tidsperspektiv är det strategiska överfallet den hotbild
som försvarsorganisationen måste vara uppbyggd för. Jag
delar helt den grundsyn som ligger bakom detta.
Det strategiska överfallet
Ett av de krav som måste kunna ställas på den framtida
militära organisationen är att ett strategiskt överfall riktat
mot Sveriges vitala försörjningssystem och administrativa
centra, snabbt, beslutsamt och effektivt skall kunna slås
tillbaka.
Det ligger i det strategiska överfallets natur att det sker överraskande och
med mycket kort förvarning. Ett av syftena med detta är att förlama det civila
samhället och skapa panik och kaos bland befolkningen.
Tidsfaktorn är därför av yttersta vikt. Ju mer det går att korta ner tiden
mellan mobilisering och operativ insats, desto större blir förutsättningarna att
förhindra att oumbärliga samhällsfunktioner kollapsar.
Strategisk placering av fredsförband och avståndet mellan den plats där
arméförbanden mobiliserar och där de skall göra sin insats är därför av
största betydelse.
Helhetssyn
I helhetssynen på försvarsorganisationen ligger bl a att kunna
samordna den militära fredsorganisationen med det civila
samhället. Hur militära resurser kan utnyttjas för insatser vid
olika typer av olyckor och katastrofer belyses i
propositionen.
Behovet av denna typ av insatser är av naturliga skäl störst i befolknings-
täta regioner och i områden med många riskfaktorer.
En annan viktig sida av helhetssynen är den militära verksamhetens
möjligheter att för utbildning och utveckling kunna utnyttja det civila
samhällets resurser.
Anpassning - återtagning
Osäkerheten i vår omvärld bl a beträffande den politiska
utvecklingen i Ryssland och de baltiska staterna, motiverar
en försvarsorganisation som vid en förändrad hotbild så
snabbt och ekonomiskt effektivt som möjligt kan återta
avvecklad kapacitet. Detta är ett av de bärande momenten i
den försvarspolitik som regeringen nu föreslår.
För att detta inte bara skall stanna vid en uttryckt ambition utan också
kunna genomföras  krävs att det redan nu klargörs hur detta både praktiskt
och ekonomiskt skall gå till.
Även i fråga om återtagning  är tidsfaktorn av vital betydelse. Historiska
erfarenheter ger vid handen att de politiska beslut som krävs för en
upprustning är både svåra och tar lång tid . Det är därför angeläget att en
återtagningen kan verkställas på så kort tid som möjligt och till kostnader
som samhället i en sådan situation kan bära. I annat fall finns det risk för att
resultatet av de åtgärder som vidtas för att möta en förändrad hotbild
kommer för sent.
Nedläggning  i Sveriges
fjärde region
I propositionen föreslås att Sveriges näst största garnison,
Fostaben Fo 41,T1, A1, I4 samt mellersta arméfördelningen i
Linköping skall läggas ned. Av propositionen framgår ej hur
skjut-/övningsfältet i Kvarn (Motala kommun) skall
utnyttjas. Skolans framtida verksamhet är osäker, intill dess
att skolutredningen inom försvarsmakten har genomförts.
Förslaget strider mot de målsättningar med den nya försvarsorganisation
som anges i propositionen.
Garnisonen i Linköping med IB 4 och skjutfältet i Kvarn utgör
tillsammans en av landets effektivaste enheter som i alla avseenden uppfyller
de högt ställda kraven på den nya försvarsorganisationen. Både samhälls-
ekonomiska och militära skäl talar entydigt för att garnisonen med vissa
förändringar skall ingå i den nya försvarsorganisationen.
- för att möta det
strategiska överfallet
Inför hotet av ett strategiskt anfall har Östgötaregionen
mycket speciella förutsättningar.
I de flesta scenarier har det strategiska överfallet sin udd riktad mot
Stockholmsregionen och Mälardalen. En armébrigad som mobiliserar i
Östergötland har unika möjligheter att mycket snabbt kunna sättas in för att
slå tillbaka ett sådant angrepp.
Östgötaregionen erbjuder dessutom med sina luftlandsättningsytor, djup-
hamnar och flygfält speciellt goda förutsättningar som uppmarschområde för
en fiende som vill anfalla Stockholm. Att snabbt kunna sätta in förband för
att förhindra detta måste vara av vital betydelse.
Detta är bara möjligt om IB 4 finns kvar.
Östergötland är dessutom landets i storlek fjärde region med bl a strategisk
försvarsindustri och för nationen vitala kommunikationssytem. Det kan
därför inte helt uteslutas att även delar av denna region kan bli föremål för
ett strategiskt angrepp.
- för helhetssynen
Förväntningarna på Sverige att ta ett betydande ansvar för
säkerheten i Östersjöområdet är stora. Det bekräftades
nyligen när statsminister Göran Persson träffade president
Bill Clinton.
Vid en avveckling av arméförbanden närmast Östersjön torde det bli svårt
att uppvisa  trovärdighet för ett sådant ansvar.
Risken för framtida miljökatastrofer i Östersjön är stor.
I den roll som den nya försvarsorganisationen förväntas spela för den
civila säkerheten är även av det skälet närheten till Östersjön av stor
betydelse.
Den politiska situationen i Ryssland och de gamla sovjetstaterna är labil
och kan mycket snabbt utvecklas till ökade motsättningar och kaos. Sverige
skulle i ett sådant läge komma att utsättas för ett mycket stort tryck av
flyktingströmmar över Östersjön. Även i sådana situationer förväntas
försvarsorganisationen utgöra en viktig resurs. Östergötlands läge vid Öster-
sjön talar för att resurserna måste finnas där.
Garnisonen i Linköping ligger i en från totalförsvarssynpunkt gynnsam
region med korta etablerade kontaktvägar såväl till kommuner och statliga
myndigheter som till universitetet, landsting/regionsjukhus och näringsliv.
Vid Linköpings universitet finns landets enda professur i katastrofmedicin.
Garnisonen har sedan många år ett mycket djupt och utvecklat samarbete
med universitet och universitetssjukhus inom området krigskirurgi och
katastrofmedicin. Verksamheten är i väsentliga delar uppbyggd kring detta
samarbete. En nedläggning av garnisonen skulle därför få allvarliga
konsekvenser för den forskning som bedrivs inom ramen för detta.
Möjligheterna att ta emot krigsskadade i Linköping liksom att sända ut
fältsjukhus till olika krigs- och katastrofplatser i världen reduceras avsevärt.
- för återtagning
Med de resurser som finns i Linköping/Kvarn finns en unik
möjlighet att, vid behov, med mycket begränsade tillskott
producera ytterligare en brigad. Ingen annan garnison torde
kunna åstadkomma detta utan större resurstillskott.
I få andra regioner i Sverige finns så goda förutsättningar som i Öster-
götland att snabbt kunna bygga upp en ökad försvarskapacitet. Här finns av
tradition ett positivt försvarsklimat och en stark försvarsvilja.
Underlaget för rekrytering av militär och civil personal är mycket gott.
Över 90 % av garnisonens värnpliktiga kommer från länet. Tillgången till ett
universitet ger goda möjligheter till officersrekrytering och nivåhöjande
utbildning för dessa.
Det finns en bra arbetsmarknad och goda utbildningsmöjligheter för
anhöriga, vilket torde vara en förutsättning för återtagningsstrategin.
Regionen erbjuder också goda möjligheter för den som efter några
yrkesverksamma år vill skifta från eller till officersyrket. Något som i
framtiden kan få allt större betydelse för att tillgodose försvarets personal-
behov.
- för ekonomi och
flexibilitet
Den nuvarande mångsidigt sammansatta garnisonen utgör en
kostnadseffektiv försvarsplattform där overheadkostnaderna
för administration för de olika komponenterna har
minimerats.
Förutsättningarna för anpassning till de säkerhetspolitiska bedömningarna
såväl inom propositionens tidshorisont som på längre sikt är utomordentligt
goda med en bibehållen plattform i Östergötland. Det ger också ökad
flexibilitet inför eventuellt framtida förändringar och en annan organisations-
struktur.
- för folkförsvaret
I propositionen föreslås en kraftig förstärkning av hemvärnet.
Östergötland har en struktur, som med nu, och i framtiden, gällande
säkerhets- och försvarspolitiska bedömningar har ett stort behov av god
rekrytering till frivilligorganisationer och hemvärnet.
Rekryteringsbasen i Östergötland måste bedömas som mycket god.
Frivilligrekryteringen bygger dock i stor omfattning på den lokala förank-
ringen. Ett bibehållande av huvuddelen av den nuvarande garnisonen är
därför en förutsättning för att trygga denna rekrytering.
- för miljön
En försvarsorganisation med spridning över hela landet
innebär mindre påfrestningar på miljön.
Ett bibehållande av Linköpings garnison med bl a dess närhet till Kvarns
skjutfält innebär att det totala transportbehovet blir mindre både för övnings-
och utbildningsverksamheten och för de värnpliktigas och personalens resor.
Fo-stab 5
Det finns flera skäl som talar för att blivande Fo-stab nr 5 bör
lokaliseras till Östergötland. För att lokalisera Fo-staben till
Linköpingsområdet alternativt Kvarn krävs ringa eller inga
investeringar. I Strängnäs föreslås Milostab M 4.
Fördelningsstaben, Fo 5, MekB 10 och
underhållsregementsstaben fredslokaliseras. Detta leder till
stor sårbarhet vid ett snabbt krigsförlopp.
Rekryteringsgrunden för officerare bör vara bättre i
Östergötland bl a med hänsyn till sociala faktorer,
utbildningsmöjligheter och karriärväxlingar. Om Fo 5-staben
lokaliseras till Linköping underlättas rekryteringen av
stabsofficerare mot övriga enheter.
Östergötlands län har 420 000 invånare medan Södermanlands län har
220 000 invånare. Hemvärnsorganisationen är i Östergötland 5 400 man
medan Södermanlands län har 3 200 man. Det förefaller naturligt att en Fo-
stab lokaliseras till den del av Fo 5 där befolkningstyngdpunkten ligger. Den
folkliga förankringen ökas genom en spridning över ytan av tillgängliga
staber, vilket också understrykes i propositionen. En lokalisering av Fo 5-
staben till Östergötland innebär en central gruppering med hänsyn till övriga,
främst civila, samverkanspartners.
Även om den neddragning som föreslås i Östergötland genomförs, finns
det fortfarande en garnison kvar i länet, AF 2 (Östgöta arméflygbataljon), F
16M (detachement till F 16 i Uppsala) samt stridsskolan i Kvarn. Denna
garnison kräver samordning och stöd i minst samma omfattning som
garnisonen i Strängnäs.
Kvarns skjutfält
Övningsfältet i Kvarn är södra och mellersta Sveriges till
ytan största utbildningsplattform. Denna plattform utnyttjas
för närvarande både för utbildning av officerselever och
krigsförband. Om förbanden i Linköpings garnison utgår ur
organisationen riskerar utbildningsplattformen i Kvarn att
underutnyttjas.
Det torde i nuläget vara väsentligt att behålla och utnyttja effektiva,
flexibla och utvecklingsbara utbildningsplattformar med Kvarns kvaliteer i
en minskad försvarsorganisation och med en säkerhetspolitik som bygger på
anpassning och återtagning.
Arméns taktiska centrum
Övningsfältet i Kvarn är också, tack vare storlek och
topografi, mycket lämpligt för utveckling av taktik och
stridsteknik, utbildning av mekaniserade enheter och
lokalisering av stridsträningsanläggning.
Rationaliseringsvinster torde därför vara att hämta vid en
etablering av Arméns taktiska centrum i
Linköping/Kvarn/Stridsskola Mitt.
IB 4 kvar
I ÖB:s förslag till regeringen föreslogs att garnisonen i
Östergötland skulle kvarstå i organisationen.
Vid garnisonen i Linköping har under den senaste 10 årsperioden
investerats ca 170 milj kr i moderna utbildningsanordningar.
Ett intressegränsavtal mellan kommunen och garnisonen tryggar också
utnyttjandet av närövningsfältet fram till år 2005 med en preliminär
uppgörelse om förlängning med till att börja med 10 år.
En garnison lokaliserad till Linköping innebär dessutom mindre kostnader
för de värnpliktigas resor.
Plattform i Östergötland
Jag menar att det är en strategiskt felaktig signal att endast
två av föreslagna 13 brigader skall mobilisera i före detta
Milo Östs område, dvs i det område där risken för ett
strategiskt anfall kan anses vara störst.
I framtiden kommer arméns vapen att innehålla alltmer elektronik och
högspecialiserad teknik. Denna tekniska utveckling talar ensidigt för att
närhet till tänkt stridsområde blir allt viktigare. Mobilisering måste således i
ökad utsträckning ske i anslutning till garnison med tillgång till milo-
verkstäder. I Östergötland finns idag en väl utbyggd miloverkstad.
Det är strategiskt mycket viktigt med en tydlig militär närvaro i
Östergötland, Sveriges i storlek fjärde region. Dels med hänsyn till den
mycket snabba förändring av hotbilden som kan följa av den politiska
osäkerheten i vårt närområde. Dels för att visa den vikt som Sverige tillmäter
Östersjöfrågan.
För att åstadkomma detta och samtidigt möjliggöra en eventuellt framtida
övergång till en organisation med karderuppbyggda utbildningsplattformar,
bör inom givna ekonomiska ramar, en fjortonde armébrigad med plattform i
Östergötland bibehållas.

Hemställan

Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att IB 4 skall
utgöra en av de kvarvarande armébrigaderna,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att  Svea trängkår
skall kvarstå i organisationen,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att en Fo-stab
skall lokaliseras till Linköping,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att med ändring
av regeringens förslag Arméns taktiska centrum inrättas i Linköping
alternativt Kvarn.

Stockholm den 3 oktober 1996
Roland Larsson (c)
Ärendet är avslutat Motionskategori: - Tilldelat: Försvarsutskottet

Händelser

statustext: Ärendet är avslutat Inlämning: 1996-10-04 Bordläggning: 1996-10-08 Hänvisning: 1996-10-09

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

Yrkanden (8)