med anledning av prop. 1996/97:100 Ett nytt system för skattebetalningar, m.m.

Motion 1996/97:Sk52 av Per Rosengren m.fl. (v)

av Per Rosengren m.fl. (v)
Propositionens innehåll
I propositionen föreslår regeringen bl.a. en ny lag om
betalning av skatter och avgifter; skattebetalningslagen.
Lagen innehåller ett nytt system för redovisning och
betalning av skatter och avgifter. Vidare så föreslås regler för
hur deklarationsförfarandet skall gå till samt vilka sanktioner
som skall vidtas om dessa regler inte följs. Ett flertal förslag
lämnas också för att förbättra överensstämmelsen mellan den
preliminära och slutliga skatten.
Betalningsskyldigheten avseende skatter och avgifter för den som
företräder ett rättssubjekt som är juridisk person görs generell och enhetlig i
regeringens förslag. Den utvidgas till att omfatta alla skatter och avgifter som
ingår i skattekontosystemet. I propositionen lämnas också förslag som syftar
till att reglerna för skattekontroll, främst revisionsreglerna, skall bli
effektivare. Skattekontosystemet, liksom merparten av övriga förslag,
föreslås sättas i kraft vid årsskiftet 1997/98.
Inledning
Vänsterpartiet välkomnar förslaget om ett enhetligt
skattekonto. På det hela taget är förslaget gediget och väl
genomarbetat. Det innebär emellertid inte att vi helt sluter
upp bakom det liggande förslaget. På vissa punkter behöver
förslaget revideras. Dessa ändringsförslag är emellertid inte
av grundläggande karaktär, utan avser snarare tillämpningen
av det nya skattekontosystemet.
Vänsterpartiet har avvikande åsikter på följande punkter:
  90 dagars betalningsfrist för kvarskatt,
  Borttagandet av arbetsgivarens medverkan i uppbörden av kvarskatt,
  Kravet på synnerliga skäl för anstånd med betalning av skatter och
avgifter,
  Förslaget om ändring av förfallodagens innebörd,
  Slopandet av de subjektiva rekvisiten vid ställföreträdaransvar,
  Reglerna för skatteavdrag på sidoinkomster.
Vänsterpartiet konstaterar att all förändring av ett gammalt
inarbetat system stöter på viss kritik. Det gäller också
skattebetalningutredningens förslag till system för
skattekonto. Den vanligaste kritiken gäller det faktum att
varje skatt inte kan följas, så att t.ex. ett företag inte kan veta
vilken skatt ett underskott på kontot är hänförligt till. Utifrån
skattedeklarationen debiteras den skattskyldiges skattekonto.
Den skattskyldige krediteras sedan i samband med att
inbetalning sker. Det torde inte vara några större problem för
den skattskyldige att, utifrån sin egen bokföring och sina
verifikationer, analysera eventuella differenser på kontot.
90 dagars betalningsfrist för
kvarstående skatt och
borttagandet av
arbetsgivarens medverkan i
uppbörden av kvarstående
skatt
Regeringen föreslår att den skattskyldige själv skall betala in
obetald slutlig skatt. Den tidigare medverkan av
arbetsgivaren vid inbetalning av kvarstående skatt tas
därmed bort. Den obetalda slutliga skatten skall enligt
förslaget betalas efter en betalningsfrist på minst 90 dagar.
Förändringen av betalningsfristen innebär att en skattskyldig med förenklad
deklaration, och som får sitt slutskattebesked i slutet av augusti, skall betala
in den kvarstående skatten senast den sista november samma år. Det synes
oss inte vara den mest lämpliga tidpunkten för inbetalning av kvarstående
skatt och kan komma att leda till stora problem för många, speciellt för
barnfamiljer. Vänsterpartiet föreslår därför att nuvarande betalningstid för
kvarskatt skall vara kvar tills man analyserat vilka konsekvenser, inte minst
av social karaktär, den föreslagna förändringen får. Borttagandet av
arbetsgivarens medverkan vid inbetalning av kvarstående skatt kommer också
att skapa problem. Dagens system med ett arbetsgivaransvar för
kvarskatteinbetalningar är effektivt och ger bl.a. en större garanti för att
kvarskatten betalas in inom lagstadgad tid. Vi anser därför att arbetsgivarens
medverkan i betalningen av kvarstående skatt skall bestå. Vad som ovan
anförts bör riksdagen besluta om.
Kravet på synnerliga skäl
för anstånd med betalning
av skatter och avgifter
I propositionen föreslår regeringen att anstånd med betalning
av skatter och avgifter vid betalningssvårigheter på grund av
sociala skäl och liknande förhållanden, endast skall kunna
medges om det finns synnerliga skäl.
Det kan för enskilda skattskyldiga vara oerhört viktigt att kunna få anstånd
med betalning av skatter och avgifter. Kravet på att det skall finnas synner-
liga skäl kan komma att försvåra ekonomiska och sociala rekonstruktioner.
Vänsterpartiet anser därför att det borde räcka med särskilda skäl. Vad som
ovan anförts bör riksdagen besluta om.
Förfallodagens innebörd
Regeringen föreslår att förfallodagens innebörd ändras för
skatter och avgifter som ingår i skattekontosystemet. Senast
på förfallodagen skall enligt det nya förslaget inbetalningen
ha bokförts på skattemyndighetens konto.
Eftersom betalningssystemet i Sverige inte fungerar helt friktionsfritt
verkar regeringens förslag inte särskilt välbetänkt. Tidsåtgången vid
betalningstransaktioner varierar i stor utsträckning. Det kan därför komma att
uppstå svårigheter för den inbetalningsskyldige att beräkna vid vilken
tidpunkt en inbetalning senast måste ske, för att den skall vara bokförd på
förfallodagen. Vänsterpartiet anser därför att förfallodagen även i
fortsättningen skall vara den skattskyldiges inbetalningstillfälle. Vad som
ovan anförts bör riksdagen besluta om.
Ställföreträdaransvaret
Regeringen föreslår att betalningsskyldighet avseende skatter
och avgifter för den som företräder en juridisk person skall
kunna komma i fråga för alla skatter och avgifter som ingår i
skattekontosystemet. Dessutom omarbetas de nuvarande
subjektiva rekvisiten i reglerna om företrädaransvar till
objektiva rekvisit med, säger regeringen, i sak samma
innebörd.
Vänsterpartiet tycker det är bra att betalningsskyldigheten föreslås gälla för
alla skatter som ingår i skattekontosystemet. Däremot är vi tveksamma till
borttagandet av de subjektiva rekvisiten. Vänsterpartiet anser att det även i
fortsättningen klart skall framgå att ställföreträdaransvar endast skall kunna
utkrävas när företrädaren agerat avsiktligt eller med grov oaktsamhet. Vad
som ovan anförts bör riksdagen besluta.
Skatteavdrag för
sidoinkomster
Inga förändringar föreslås i propositionen vad gäller
skatteavdrag för sidoinkomster. Skatteavdrag skall även i
fortsättningen göras med 30 % oavsett vilken inkomst den
skattskyldige har.
Riksskatteverket har föreslagit att avdrag skall göras med 55 % för de som
har inkomster över brytpunkten, d.v.s. över 231 700 kr. Detta motiveras med
att ett trettioprocentigt avdrag kan bli för lågt för vissa skattskyldiga och
därmed leda till kvarstående skatt. Vänsterpartiet delar Riksskatteverkets
uppfattning att avdrag skall göras med 55 % på inkomster som ligger över
brytpunkten. Vad som ovan anförts bör riksdagen besluta om.
Till sist kan nämnas att regeringen i propositionen blandar ihop begreppet
brytpunkt med den senare termen skiktgräns. Skiktgränsen är det belopp som
erhålls efter avdrag för egenavgifter och grundavdrag d.v.s. 209 100 kr för
1997. Brytpunkten är emellertid det belopp som den skattskyldige får tjäna
innan statlig skatt tas ut, d.v.s. 231 700 kr.

Hemställan

Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen beslutar att nuvarande betalningstid för kvarskatt skall vara
kvar i avvaktan på konsekvensanalyser i enlighet med vad som anförts i
motionen,
2. att riksdagen beslutar att arbetsgivarens medverkan i betalning av
kvarstående skatt skall bestå i enlighet med vad som anförts i motionen,
3. att riksdagen beslutar att anstånd med betalning av skatter och avgifter
skall kunna medges vid särskilda skäl i enlighet med vad som anförts i
motionen,
4. att riksdagen beslutar att förfallodagen även i fortsättningen skall vara
den skattskyldiges inbetalningstillfälle i enlighet med vad som anförts i
motionen,
5. att riksdagen beslutar att ställföreträdaransvar endast skall kunna
utkrävas när företrädaren agerat avsiktligt eller med grov oaktsamhet i
enlighet med vad som anförts i motionen,
6. att riksdagen beslutar att avdrag skall göras med 55 % på inkomster som
ligger över brytpunkten i enlighet med vad som anförts i motionen.

Stockholm den 12 maj 1997
Per Rosengren (v)
Hans Andersson (v)

Lennart Beijer (v)

Ingrid Burman (v)

Owe Hellberg (v)

Maggi Mikaelsson (v)

Karl-Erik Persson (v)

Hanna Zetterberg (v)
Ärendet är avslutat Motionskategori: - Tilldelat: Skatteutskottet

Händelser

statustext: Ärendet är avslutat Inlämning: 1997-05-12 Bordläggning: 1997-05-13 Hänvisning: 1997-05-14

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

Yrkanden (12)