med anledning av prop. 1994/95:85 Betyg i det obligatoriska skolväsendet

Motion 1994/95:Ub9 av Kia Andreasson m.fl. (mp)

av Kia Andreasson m.fl. (mp)
Enligt förslaget i proposition 1994/95:85 skall betyg i
grundskolan även i fortsättningen vara mål- och
kunskapsrelaterade. Betyg skall, till skillnad från vad som nu
gäller, ges först i årskurs 8. I förslaget betonas betydelsen
av regelbundna utvecklingssamtal mellan elev, föräldrar och
lärare under hela skoltiden. Förslaget är i sina grunddrag bra
men behöver kompletteras på några punkter.
Skälen för ändring av betygssystemet
Ur miljöpartiets synvinkel är det ett pedagogiskt framsteg
att betygen inte används i grundskolans lägre årskurser. För
lärarna friläggs därmed väsentliga pedagogiska hjälpmedel
som en betygssättning annars hindrar. För barnen innebär
betyg felaktiga signaler som i många fall kan få negativa
konsekvenser för deras motivation, naturliga nyfikenhet,
trygghet och självkänsla.
I regeringens förslag anförs flera goda skäl för en ändring
av betygssystemet. I sammanhanget betonas också
betydelsen av att ''föräldrar informeras om målen för skolans
verksamhet, om lokala arbetsplaner och om hur arbetet i
skolan är upplagt. Skolan måste visa stor öppenhet bl.a.
genom att lärare kontinuerligt redovisar verksamheten i
klassen för föräldrarna.'' Däremot har man glömt den andra
delen av samverkan mellan skola och hem; att föräldrarna
skall ges tillfälle att påverka skolans verksamhet,
arbetsplaner och uppläggningen av skolans arbete. Det är
speciellt viktigt att framhålla i detta sammanhang då en av
grundtankarna med skolans decentralisering är just att man
på det lokala planet skall få utökade möjligheter att påverka
skolverksamhetens utformning. Även de mål till vilket
betygen skall relateras skall kunna påverkas av föräldrarna.
Betygskriterier
Betyg skall enligt propositionen ges i årskurs 8 och i
årskurs 9. Betygen i årskurs 8 skall vara en bedömning av
elevens resultat i relation till de mål och kriterier som anges
i lokala bestämmelser, t.ex. kommunens skolplan och en
enskild skolas egna mål och kriterier. Betygen i årskurs 9
skall däremot relateras till för nationen gemensamma mål
och kriterier. Till hjälp för en sådan nationellt jämförbar
betygssättning skall användas för riket gemensamma prov i
svenska, engelska och matematik. Detta får inte tolkas som
att kommunernas och skolornas möjlighet till lokal
profilering endast gäller till och med årskurs 8. För säkerhets
skull bör betonas att tolkningen snarast skall vara att det
lokalt relaterade betygssystemet i årskurs 8 just poängterar
betydelsen av lokala variationer i inriktning och pedagogisk
metod. De nationella kriterierna i årskurs 9 är en anpassning
till kraven på en jämförbar och rättvis betygssättning lämpad
för antagning till högre utbildning, anställning etc.
För att slutbetygen i årskurs 9 skall bli nationellt
jämförbara behövs tydliga riktlinjer för vad som krävs för de
tre betygsnivåer som skall användas. Det är därför
otillfredsställande att anvisningarna i regeringens förslag för
vilka kriterier som skall gälla är oklara. Å ena sidan
framhålls att ''betygen skall relateras till de kvalitativa nivåer
eleverna når i förhållande till kursplanernas mål för det
nionde skolåret'' och att Skolverket är i färd med att utarbeta
betygskriterier som stöd för tre betygssteg. Å andra sidan
anges i propositionen att den kravnivå som finns i
kursplanerna är tillräcklig för att läraren skall kunna bedöma
om eleven är godkänd eller icke. Däremot föreslås i
propositionen att betygskriterier skall utvecklas för betyget
Väl godkänd. Vad gäller den tredje betygsnivån, Mycket väl
godkänd, så föreslår regeringen att för detta betyg kan
läraren själv definiera kvalitetsnivån. Vi föreslår att kriterier
fastställs även för denna betygsnivå och att anvisningarna för
betygssättning görs tydligare.
Komplettering av betyg
Betyg skall ges i tre nivåer: Godkänd, Väl godkänd och
Mycket väl godkänd. Den elev som inte presterat tillräckligt
för att uppfylla kriterierna för Godkänd får inget betyg alls.
Vad gäller komplettering så föreslår regeringen att den som
senare önskar komplettera sina kunskaper och få betyg har
rätt att göra det. Det framgår emellertid inte att det
kompletterade betyget skall betraktas som slutbetyg. Det bör
också klart utsägas att rätten att komplettera i syfte att
förbättra ett erhållet slutbetyg skall gälla även om betyget är
Godkänd eller Väl godkänd.
De kompletterade betygens värde vid antagning till högre
utbildning skall tydligt redovisas. Möjligheten att likställa
kompletterade betyg med de på vanligt sätt erhållna
slutbetygen vid antagning till t.ex. gymnnasieskolan bör
därvid noga övervägas (t.ex. för en eventuell ändring i
gymnasieförordningen, 6 kap. 4--6 §§). Frågan att rätt
värdera kompletteringar har bland annat betydelse för det
stora problemet med den sociala snedrekryteringen till högre
utbildning.
Nationella prov i årskurs 5
Tanken att tillhandahålla nationella prov även för årskurs
5 är god. Behovet av nationella prov är speciellt stort under
en period när skolan genomgår stora förändringar. Enskilda
skolor såväl som hela kommuner kommer att ha stor nytta
av ett sådant prov för att i tid kunna utvärdera (och vidtaga
åtgärder i) olika skolors arbetsplaner och arbetssätt. I
regeringens förslag behandlas proven för årskurs 5 mycket
knapphändigt. Förslaget att proven skall omfatta svenska och
matematik förefaller naturligt. Mer tveksamt är förslaget att
proven skall gälla också engelska. Vi delar uppfattningen att
nationella prov i årskurs 5 ej skall vara obligatoriska. I
propositionen nämns också allmänt att diagnostiska prov för
olika årskurser liksom tillgång till en provbank bör kunna
vara ett stöd i lärarens arbete.
För att tillgång till nationella prov i årskurs 5 och
diagnostiska prov i andra årskurser skall bli verklighet måste
förslaget preciseras och tydliga direktiv ges för ansvaret att
konstruera proven, handha distributionen etc., till exempel i
form av uppdrag till Skolverket.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om föräldrarnas möjligheter att
påverka skolans verksamhet och inriktning,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av tydliga betygskriterier,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om elevers rätt att komplettera betyg
samt att tillgodoräkna sig kompletteringar vid ansökan till
högre utbildning.

Stockholm den 16 november 1994

Kia Andreasson (mp)

Gunnar Goude (mp)

Ewa Larsson (mp)
Ärendet är avslutat Motionskategori: - Tilldelat: Utbildningsutskottet

Händelser

Inlämning: 1994-11-17 Bordläggning: 1994-11-18 Hänvisning: 1994-11-21

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

Yrkanden (6)