med anledning av prop. 1994/95:85 Betyg i det obligatoriska skolväsendet

Motion 1994/95:Ub11 av Andreas Carlgren m.fl. (c)

av Andreas Carlgren m.fl. (c)
Vi delar den uppfattning, som framförs i en fyrpartimotion
från partierna i den föregående regeringen, att det är
olyckligt att nu fatta beslut om långtgående förändringar i
betygssystemet, utan att tillräckliga ansträngningar gjorts att
åstadkomma en bred politisk förankring av besluten. Elever
och lärare har rätt att kräva ett betygssystem som ligger fast,
oberoende av skiftande politiska majoriteter. Vi beklagade
mycket att det, trots ett enigt utredningsförslag och trots
försök att nå en kompromiss, inte blev möjligt att få ett brett
stöd för betygsbeslutet hösten 1990.
I första hand bör förevarande proposition alltså avslås i
avvaktan på ett nytt förslag, som har förutsättningar att få ett
bredare stöd.
Om majoriteten ändå anser att ett nytt riksdagsbeslut på
betygsområdet skall fattas nu, vill vi i denna motion redogöra
för centerpartiets ståndpunkter i betygsfrågan. Vår
förhoppning är, i så fall, att vissa förbättringar skall kunna
åstadkommas under utskottsarbetet.
Betygssystemet har under lång tid debatterats. Det har rått
enighet om att det nuvarande betygssystemet tjänat ut sin roll
och att det bör ersättas med ett nytt betygssystem. För
centern har det varit en viktig princip att ersätta det relativa
betygssystemet, där eleverna jämförs med varandra, med ett
mål- eller kunskapsrelaterat betygssystem där eleverna
jämförs utifrån fastställda mål.
Betyg inom skolsystemet har flera olika funktioner. Betyg
är bl.a. ett sätt att ge information till eleven och föräldrarna
om elevens prestation. Betyg har haft, och kommer troligen
att ha, en funktion som ett urvalsinstrument till
gymnasiestudier. Det är troligen så att även inom den
kursutformade gymnasieskolan kommer inte alla elever att
komma in på sitt förstahandsval, varför betygen även
framgent kommer att ha en viss roll som urvalsinstrument.
Denna funktion gör även att betygen får en rättsverkan.
Betygen är även i mål- och kunskapsrelaterad grundskola en
kvittens om att eleven nått de krav som finns i kursplanerna.
Rätt använda kommer betygen att vara ett pedagogiskt
hjälpmedel och en del i en kontinuerlig process av
utvärdering och information till eleven. Betygen kommer här
att komplettera skolans övriga information och
utvecklingssamtal till eleven och föräldern.
Betyg i den obligatoriska skolan
Det måste anses som principiellt betänkligt att ha ett betyg
som anger att en elev lämnar den allmänna obligatoriska
skolan med betyget otillräckliga kunskaper. Det är
skolhuvudmannens skyldighet att tillgodose alla elevers
behov och att då det är påkallat ge elever med behov av extra
stöd sådan hjälp att de når minst kravnivån. Det betygssteg
som anger otillräckliga kunskaper bör utmönstras ur
slutbetyget från grundskolan. Med denna förändring får vi
ett betygssystem med en femgradig skala. Några ytterligare
förändringar kan vi inte anse vara motiverade. Detta bör ges
regeringen till känna.
De elever som av olika omständigheter inte nått kravnivån
skall ha rätt att få ett skriftligt omdöme där det framgår hur
långt eleven nått, anledning till uteblivet betyg etc. I
propositionen framgår ej på ett klargörande sätt vilken
juridisk status detta dokument skall ha. En skriftlig
information om elevens studieresultat som upprättas av
skolan blir i likhet med betyg en allmän handling och som
sådan i regel offentlig. Med de i propositionen angivna
exemplen på innehåll i ett studieomdöme, bl.a. anledning till
uteblivet betyg, bör detta betraktas som uppgifter om
enskildas personliga förhållanden och om skolans
elevvårdande verksamhet. Dessa uppgifter bör kunna bli
föremål för sekretess. Detta bör ges regeringen till känna.
Tidpunkt för betyg
Centerns uppfattning är att betyg skall ges endast i
grundskolans senare del.
Betyg som sätts före slutbetyget ger ett skriftligt besked
om elevens aktuella skolsituation och en signal om elevens
möjligheter att vid grundskolans slut nå kravnivån. Vi anser
att det är av värde att skolan vid flera betygstillfällen ger en
mer preciserad information om elevens skolsituation ju
högre upp i grundskolan som eleven kommer. Betyg bör
därför ges från och med årskurs sju.
Skriftlig information
I det föregående riksdagsbeslutet angavs en skyldighet att
ge skriftlig information från och med årskurs fem. I
propositionen föreslås denna skyldighet upphöra.
I kursplanerna framgår klart vilka kunskapskrav eleverna
förväntas ha förvärvat efter det femte årets slut. Efter det
femte året skall en nationell avstämning göras. Vi finner det
naturligt att information om elevens kunskaper och
utveckling utifrån kursplanens kravnivå antar formen av ett
obligatoriskt skriftligt omdöme. Detta omdöme skall inte
ersätta utan vara ett komplement till utvecklingssamtalen.
Regeringen bör ges detta till känna.
Skriftliga omdömen skall inte ha karaktären av betyg.

Hemställan

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om studieomdöme,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en femgradig betygsskala,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om obligatoriska skriftliga omdömen.

Stockholm den 17 november 1994

Andreas Carlgren (c)

Marie Wilén (c)

Erik Arthur Egervärn (c)

Marianne Andersson (c)
Ärendet är avslutat Motionskategori: - Tilldelat: Utbildningsutskottet

Händelser

Inlämning: 1994-11-17 Bordläggning: 1994-11-18 Hänvisning: 1994-11-21

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

Yrkanden (6)