Till innehåll på sidan

med anledning av prop. 1994/95:218 En effektivare arbetsmarknadspolitik m.m.

Motion 1994/95:A56 av Birger Schlaug m.fl. (mp)

Ärendet är avslutat

Motionskategori
-
Motionsgrund
Proposition 1994/95:218
Tilldelat
Arbetsmarknadsutskottet

Händelser

Inlämning
1995-05-05
Bordläggning
1995-05-09
Hänvisning
1995-05-10

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

Miljöpartiet de gröna anser att den arbetsmarknadspolitik
som regeringen bedriver på många sätt är synnerligen
otillfredsställande. För att lösa arbetsmarknadsproblemen
krävs tre grundläggande åtgärder:sänkt arbetstid
skatteväxlingmiljöinvesteringar
När det gäller miljöinvesteringar har miljöpartiet och
regeringen kommit överens om en statlig satsning på
allergisanering av såväl skolor, dagis och andra offentliga
lokaler som bostäder. Detta innefattar ett
investeringsprogram på närmare 2 miljarder kronor och
kombinerar behoven av nya jobb och bättre miljö. I
uppgörelsen ingår även stöd till solfångare och
ackumulatortankar för vedeldade pannor som är positiva ur
både miljö- och sysselsättningssynpunkt.
I övrigt kännetecknas regeringens proposition av
håglöshet. Det största hoppet om fler jobb verkar regeringen
sätta till ett lågt värde på kronan som kan generera jobb inom
exportindustrin. Den ökning av antalet arbetstillfällen som vi
hittills sett under förvåren är till stor del en följd av
regeringens misslyckande när det gäller att höja värdet på
kronan. Regeringen envisas med att hålla fast vid den gamla,
och numera tämligen förlegade, synen att tillväxt i sig leder
till sysselsättning och att näringslivet måste expandera. Detta
är emellertid en felsyn. Tillväxtkurvor och kurvor över
sysselsättning hänger inte längre ihop på samma sätt som
tidigare. När samhället nått en materiellt mogen nivå, som
det svenska, gäller det att hitta andra lösningar på problem
med hög arbetslöshet.
Räntabelt att anställa
Den viktigaste åtgärden är att, med hjälp av ekonomiska
styrmedel, se till att det blir räntabelt för näringslivet att
investera på ett sätt som gynnar både miljö och
sysselsättning. Detta kan ske genom skatteväxling dvs.
sänkta arbetsgivaravgifter som kombineras med höjda
miljörelaterade skatter (främst energiskatter). På detta sätt
gynnas återvinning och industriella kretslopp eftersom dessa
kräver mer arbete och mindre energi än produktion som
baseras på jungfruliga råvaror.
Skatteväxlingen innebär inte att statens inkomster
försvinner. En halvering av arbetsgivaravgifterna på en
tioårsperiod innebär t.ex. att ca 100 miljarder (dvs. bara ca en
fjärdedel av inkomsterna på arbete) dras undan statskassan
samtidigt som de ersätts med motsvarande skatteinkomster
på energi, utsläpp och råvaror. Når man ett mycket bra
miljöresultat skulle dessa miljöskatter under en tjugo till
trettioårsperiod kunna halveras genom att
energieffektiviteten ökat och utsläppen minskat. Samtidigt
minskar kostnaderna för ohälsa och miljöåtgärder -- förutom
att kostnaderna för arbetslösheten kraftigt minskas.
Miljöpartiet anser således att en skatteväxling är en absolut
nödvändighet för att återigen nå full sysselsättning och
uppnå de nödvändiga miljömålen. Vi har framfört dessa krav
tidigare under riksdagsåret och återkommer nu och menar att
regeringen bör få i uppdrag att, som en del av en kraftfull
arbetsmarknadspolitik, återkomma till riksdagen med en
tioårsplan som bygger på att arbetsgivaravgifterna bör
halveras inom en tioårsperiod.
Anpassad arbetstid
Genom att Sverige har tagit steget över från
uppbyggnadsfasen av det materiellt mogna samhället till
nästa fas i samhällsutvecklingen finns skäl att anpassa
normalarbetstiden till den rådande verkligheten. Miljöpartiet
har tidigare under riksdagsåret krävt sänkt arbetstid. Vi
återkommer nu och menar att regeringen bör få i uppdrag att,
som en del i en kraftfull arbetsmarknadspolitik, återkomma
till riksdagen med förslag om tidplan så att högst 35 timmars
arbetsvecka har införts före 1/1 1998.
Införandet av förkortad arbetstid ser Miljöpartiet som en
viktig åtgärd för att komma till rätta med arbetslösheten.
Övertidsuttaget är mycket högt i Sverige. På många
arbetsplatser ökar arbetsuppgifterna, men nyanställningar
görs inte, utan den befintliga personalen arbetar istället
övertid. Övertiden bör begränsas och en arbetsdelning
införas.
Byggande
Miljöpartiet är naturligtvis positiva till de åtgärder som
regeringen och Miljöpartiet enats om vad gäller förbättringar
av inomhusmiljön. Detta bidrar kraftfullt till en minskning
av byggarbetslösheten, samtidigt som miljö- och hälsomål
kan uppnås. Anslaget på 2 miljarder för bidrag till
nybyggnation av bostäder är Miljöpartiet däremot kritiskt
till. Sverige har världens största bostadsyta per capita och vi
ser ingen anledning att stimulera byggande för byggandets
egen skull. Vi anser dessutom att det är en stor risk, att det
framförallt blir storstäderna, som får del av det bidrag som
regeringen och centerpartiet nu förhandlat fram. Tyvärr
innebär regeringens och centerpartiets förslag dessutom en
satsning på manliga jobb inom byggbranschen samtidigt som
främst kvinnor kommer att avskedas som en följd av
regeringens planer på att inte ersätta kommuner och
landsting för skattebortfall. Miljöpartiet avvisar således
regeringens föreslagna investeringsbidrag för öka
nyproduktion av permanentbostäder.
För att ge effekt måste en styrande målinriktning finnas,
såsom är fallet vid den ovan beskrivna miljöinvesteringen. Vi
kommer att som svar på kompletteringspropositionen lägga
förslag på hur energieffektivisering kan användas som ett bra
sätt att dra ner arbetslösheten. Vi kommer också att anvisa
medel för detta.
Förändringar i arbetslöshetsersättningen
I propositionen redogör regeringen för förslaget i
kompletteringspropositionen att ersättningsnivån i
arbetslöshetsersättningen skall sänkas till 75 procent oavsett
vilken inkomst den drabbade har. Miljöpartiet motsätter sig
detta. Förslaget är dåligt ur många aspekter:
a) Köpkraften dras in även för de låginkomsttagare som
använder sina pengar till att konsumera; därmed hämmas
samhällsekonomin.
b) För människor och familjer som lever på marginalen
ökar trycket ytterligare, vilket kommer att medföra ökande
social belastning, ökad otrygghet och ökande känsla av
utanförskap när andra delar av samhället lever i växande
välmåga.
Miljöpartiet föreslår att reduktionen av a-kassan
genomförs så att ersättningsnivån blir kvar vid 80 procent
för den del av inkomsten som ligger under 12.000 kronor i
månaden. För den del av inkomsten som ligger därutöver
utgår endast 40 procent. Totalt sett sparar staten mer på
Miljöpartiets förslag än på regeringens -- men alla med
inkomster under 13.900 kronor per månad tjänar på
Miljöpartiets förslag.
Kvinnor och arbetsmarknaden
Inom den offentliga sektorn beräknas en stor mängd
arbeten försvinna på grund av kommunernas minskade
intäkter. Detta drabbar främst kvinnor och deltidsarbetande.
Vi vet ju att deltidsarbetslösheten har fördubblats på ett par
år. Kvinnorna har även den största delen deltidsarbeten. I
propositionen får kvinnor och sysselsättning för lite
utrymme. Ändå är det hos kvinnorna som arbetslösheten
tycks ha permanentats. Vi redovisar i vårt svar på proposition
94/95:161 Regionalpolitik våra förslag och synpunkter.
Motverka långtidsarbetslöshet
Regeringen presenterar flera förslag för att minska
långtidsarbetslösheten. ALU med högre prioritet åt
långtidsarbetslösa och flyktingar som saknar erfarenhet av
svensk arbetsmarknad är bra förslag. Miljöpartiet vill
emellertid se att regeringen i sina riktlinjer anger att
miljöinriktning på platserna skall prioriteras; t.ex. i form av
traditionella miljöinformatörer och miljöupplysare men även
annat som gynnar övergången till ett hållbart
kretsloppssamhälle. Vi är tveksamma till den prioritering
regeringen gör när det gäller de som är över 60 år -- en sådan
prioritering går ut över andra åldersgrupper som av en rad
olika orsaker kan ha större behov av fortsatt kontakt med
arbetsmarknaden.
Regeringen föreslår att en ny åtgärd --
arbetsplatsintroduktion -- införs. Denna ersätter
invandrarpraktik, akademikerpraktik, vidgad arbetsprövning
inom Ami och praktikdelen inom ungdomsintroduktionen.
Praktiktiden kan vara upp till sex månader.
Det är positivt att arbetsmarknadsåtgärderna renodlas.
Men det är otillfredsställande att insatserna för ungdomar
ständigt förändras. Det omöjliggör planering för de
arbetslösa, för arbetsförmedlingen och för de berörda
arbetsgivarna. Riksdagen fattade nyligen beslut om
ungdomsintroduktion, som ersatte ungdomspraktikplatserna
som endast tillämpats något år. Nu föreslår regeringen
ytterligare förändringar. Det är också svårt att se
konsekvenserna av en sammanläggning av de olika
praktikmöjligheterna. Åtgärderna borde istället vara
anpassade till individens behov och möjligheter.
I arbetsplatsintroduktionen försvinner kravet på
anställning efter fullgjord praktik för kommuner och ideella
organisationer. Det är positivt att kommunerna på så sätt får
praktiska möjligheter att ta emot praktikanter.
Regeringen inför också ett finansieringsbidrag för
arbetsgivarna. Bidraget blir 1 000 kronor per månad.
Miljöpartiet anser att det är en rimlig kostnad. Men en ren
praktiktjänstgöring bör, liksom skolutbildning, inte kosta
anordnaren, dvs arbetsgivaren, något. Miljöpartiet tillstyrker
att finansieringsbidraget inte skall gälla äldre och
arbetshandikappade, men motsätter sig att
finansieringsbidraget inte skall gälla invandrare. Vi vill dock
att finansieringsbidraget inte skall gälla flyktingar.
Miljöpartiet motsätter sig förslaget om reglerna för
arbetsplatsintroduktion vad gäller ungdomar mellan 20 och
24 år. Istället vill vi att de skall kunna tillgå
arbetsplatsintroduktion utan krav på efterföljande
tillsvidareanställning. Vi vill att arbetsgivaravgiften skall
sänkas vid nyanställning av ungdomar mellan 18 och 24.
Rörlighet på arbetsmarknaden
Regeringen vill stimulera rörligheten på arbetsmarknaden
men diskuterar överhuvudtaget inte de negativa bieffekterna
av en påtvingad rörlighet; bl.a. vad gäller extremt långa
arbetsdagar, frånvaro från barn och ökande transportbehov
med ökande utsläpp av t ex koldioxid som följd. Miljöpartiet
menar att det inte är rimligt att subventionera långpendling.
Målet måste vara att istället öka den lokala och regionala
självtilliten genom att med olika medel -- bl.a. en stor
satsning på telekommunikationerna i glesbygden, vilket vi
tar upp i vår motion med anledning av proposition
Regionalpolitik 94/95:161.
Datortek
Den analys och den beskrivning som regeringen ger vad
gäller datortek finner vi otillfredsställande. Förslaget är vagt
och innebär att ytterligare ökade kostnader överförs till
kommunerna. Miljöpartiet menar att det är viktigt att det inte
uppstår en klassklyfta mellan de som har tillgång till och
kunskap om modern informationsteknik (IT). Vi anser att det
är viktigt att alla får tillgång till informationsteknik. Det är
önskvärt att kommunerna satsar på att ha modern
informationsteknik tillgängliga för allmänheten t.ex. på
skolor, ungdomsgårdar och bibliotek. Och det är viktigt att
alla skolor har god undervisning i detta.
Invandrare och flyktingar
Många flyktingar har varit illa förbredda vid sina första
kontakter med arbetsförmedlingen. Många har saknat
tillräckliga kunskaper i det svenska språket. Det är viktigt att
flyktingarna i ett tidigt skede får möjligheter till individuell
utbildning i språk eller andra färdigheter så att de lättare ska
kunna ta sig in på den svenska arbetsmarknaden. Miljöpartiet
föreslår att flyktingar ska ges möjlighet att utifrån sin egen
kompetens tillsammans med arbetsvägledare diskutera
lämplig språkutbildning och andra insatser såsom praktik
som kan leda till att personen ifråga kan arbeta med det som
hon/han kan.
Det är helt oacceptabelt med den höga arbetslöshet som
råder bland invandrare i Sverige. Vi får inte stillatigande stå
vid sidan av och se på när stora grupper slås ut från
arbetsmarknaden. Det är nödvändigt att ta nya grepp för att
komma till rätta med arbetslösheten i allmänhet och
arbetslösheten hos invandrarna i synnerhet. Därför föreslår
vi ett antal åtgärder som är till för att förbättra möjligheterna
till arbete för invandrare.
För att få invandrare i arbete ska socialbidrag kunna
omvandlas till lån för personer som vill starta egna företag
som bedöms vara realistiska. Det bör övervägas om lånen
kan byggas på liknande principer som s.k. kvinnolån. Vi
föreslår även en sänkt arbetsgivaravgift för invandrare vid
nyanställning under det första året.
Statusfyllda och internationella verksamheter kan med
fördel flytta ut till invandrartäta områden. Som exempel kan
ett internationellt utbildnings- och kulturcentrum knutet till
universiteten byggas upp i Rinkeby. Här kan kultur,
forskning och språkkunskaper knytas samman och utgöra ett
internationellt centrum. Dessutom bör regeringen uppmuntra
tillkomsten av lokala arbetsmarknadspolitiska
handlingsprogram på kommunal nivå i dessa områden.
För att kunna tillvarata invandrarnas utländska
utbildningar bör UHÄ respektive AMS prioritera en
vidareutveckling av instrumenten för att jämföra utländska
utbildningar av yrken med motsvarande svenska. Korta,
individuella, anpassade kompletteringsutbildningar är ett bra
sätt att tillvarata invandrarnas utbildning, yrkeserfarenhet
och språkkunskaper. Regeringen bör också jobba med att
underlätta högutbildades möjlighet till sysselsättning som
motsvarar deras utbildning och kompetens. Statsrådet
Blomberg och övriga statsråd bör föregå med gott exempel
och motverka den rådande diskrimineringen på
arbetsmarknaden idag genom att aktivt anställa invandrare
på sina departement.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om skatteväxling,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en tioårsplan för halverande av
arbetsgivaravgifter,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att anpassa normalarbetstiden till
den rådande verkligheten,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en tidsplan för införandet av 35
timmars arbetsvecka,
5. att riksdagen beslutar avslå förslaget om ett tidsbegränsat
investeringsbidrag för att öka nyproduktion av
permanentbostäder i enlighet med vad som anges i motionen,
6. att riksdagen beslutar avslå förslaget om att sänka
ersättningsnivån i arbetslöshetsförsäkringen till 75 %,
7. att riksdagen hos regeringen begär förslag till ändrade
ersättningsnivåer i arbetslöshetsförsäkringen i enlighet med
vad som föreslås i motionen,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om prioritering av miljöinriktad ALU,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att motverka den rådande
könsdiskrimineringen på arbetsmarknaden,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om prioritering av personer över 60
år,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om finansieringsbidrag för
arbetsgivarna,
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om arbetsplatsintroduktion för
ungdomar,
13. att riksdagen hos regeringen begär förslag om sänkt
arbetsgivaravgift för ungdomar i enlighet med vad som
anförts i motionen,
14. att riksdagen avslår förslaget om pendlingsbidrag och
flyttningsbidrag,
15. att riksdagen avslår förslaget till datortek,
16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om informationsteknikens
tillgänglighet för allmänheten,
17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om omvandling av socialbidrag till
lån för invandrare som vill starta egna företag,
18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om individuell utbildning för
flyktingar för att de lättare skall kunna etablera sig på
arbetsmarknaden,
19. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om sänkt arbetsgivaravgift vid
nyanställning av invandrare,
20. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att flytta statusfyllda och
internationella verksamheter till invandrartäta områden,
21. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att tillvarata utländska
utbildningar.

Stockholm den 4 maj 1995

Birger Schlaug (mp)

Marianne Samuelsson (mp)

Barbro Johansson (mp)

Per Lager (mp)

Yvonne Ruwaida (mp)

Roy Ottosson (mp)


Yrkanden (42)

  1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om skatteväxling
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    avslag
    Kammarens beslut
    = utskottet
  2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om skatteväxling
    Behandlas i
  3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en tioårsplan för halverande av arbetsgivaravgifter
    Behandlas i
  4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en tioårsplan för halverande av arbetsgivaravgifter
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    avslag
    Kammarens beslut
    = utskottet
  5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att anpassa normalarbetstiden till den rådande verkligheten
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    avslag
    Kammarens beslut
    = utskottet
  6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att anpassa normalarbetstiden till den rådande verkligheten
    Behandlas i
  7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en tidsplan för införandet av 35 timmars arbetsvecka
    Behandlas i
  8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en tidsplan för införandet av 35 timmars arbetsvecka
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    avslag
    Kammarens beslut
    = utskottet
  9. att riksdagen beslutar avslå förslaget om ett tidsbegränsat investeringsbidrag för att öka nyproduktionen av permanentbostäder i enlighet med vad som anges i motionen
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    avslag
    Kammarens beslut
    = utskottet
  10. att riksdagen beslutar avslå förslaget om ett tidsbegränsat investeringsbidrag för att öka nyproduktionen av permanentbostäder i enlighet med vad som anges i motionen
    Behandlas i
  11. att riksdagen beslutar avslå förslaget om att sänka ersättningsnivån i arbetslöshetsförsäkringen till 75 %
    Behandlas i
  12. att riksdagen beslutar avslå förslaget om att sänka ersättningsnivån i arbetslöshetsförsäkringen till 75 %
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    avslag
    Kammarens beslut
    = utskottet
  13. att riksdagen hos regeringen begär förslag till ändrade ersättningsnivåer i arbetslöshetsförsäkringen i enlighet med vad som föreslås i motionen
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    avslag
    Kammarens beslut
    = utskottet
  14. att riksdagen hos regeringen begär förslag till ändrade ersättningsnivåer i arbetslöshetsförsäkringen i enlighet med vad som föreslås i motionen
    Behandlas i
  15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om prioritering av miljöinriktad ALU
    Behandlas i
  16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om prioritering av miljöinriktad ALU
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    avslag
    Kammarens beslut
    = utskottet
  17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att motverka den rådande könsdiskrimineringen på arbetsmarknaden
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    delvis bifall
    Kammarens beslut
    = utskottet
  18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att motverka den rådande könsdiskrimineringen på arbetsmarknaden
    Behandlas i
  19. att riksdagen som sin mening ger regeringen till vad i motionen anförts om prioritering av personer över 60 år
    Behandlas i
  20. att riksdagen som sin mening ger regeringen till vad i motionen anförts om prioritering av personer över 60 år
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    avslag
    Kammarens beslut
    = utskottet
  21. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om finansieringsbidrag för arbetsgivarna
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    avslag
    Kammarens beslut
    = utskottet
  22. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om finansieringsbidrag för arbetsgivarna
    Behandlas i
  23. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om arbetsplatsintroduktion för ungdomar
    Behandlas i
  24. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om arbetsplatsintroduktion för ungdomar
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    avslag
    Kammarens beslut
    = utskottet
  25. att riksdagen hos regeringen begär förslag om sänkt arbetsgivaravgift för ungdomar i enlighet med vad som anförts i motionen
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    avslag
    Kammarens beslut
    = utskottet
  26. att riksdagen hos regeringen begär förslag om sänkt arbetsgivaravgift för ungdomar i enlighet med vad som anförts i motionen
    Behandlas i
  27. att riksdagen avslår förslaget om pendlingsbidrag och flyttningsbidrag
    Behandlas i
  28. att riksdagen avslår förslaget om pendlingsbidrag och flyttningsbidrag
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    avslag
    Kammarens beslut
    = utskottet
  29. att riksdagen avslår förslaget till datortek
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    avslag
    Kammarens beslut
    = utskottet
  30. att riksdagen avslår förslaget till datortek
    Behandlas i
  31. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om informationsteknologins tillgänglighet för allmänheten
    Behandlas i
  32. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om informationsteknologins tillgänglighet för allmänheten
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    avslag
    Kammarens beslut
    = utskottet
  33. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om omvandling av socialbidrag till lån för invandrare som vill starta egna företag
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    avslag
    Kammarens beslut
    = utskottet
  34. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om omvandling av socialbidrag till lån för invandrare som vill starta egna företag
    Behandlas i
  35. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om individuell utbildning för flyktingar för att de lättare skall etablera sig på arbetsmarknaden
    Behandlas i
  36. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om individuell utbildning för flyktingar för att de lättare skall etablera sig på arbetsmarknaden
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    avslag
    Kammarens beslut
    = utskottet
  37. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om sänkt arbetsgivaravgift vid nyanställning av invandrare
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    avslag
    Kammarens beslut
    = utskottet
  38. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om sänkt arbetsgivaravgift vid nyanställning av invandrare
    Behandlas i
  39. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att flytta statusfyllda och internationella verksamheter till invandrartäta områden
    Behandlas i
  40. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att flytta statusfyllda och internationella verksamheter till invandrartäta områden
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    avslag
    Kammarens beslut
    = utskottet
  41. att riksdagen som mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att tillvarata utländska utbildningar.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    avslag
    Kammarens beslut
    = utskottet
  42. att riksdagen som mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att tillvarata utländska utbildningar.
    Behandlas i

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.