Till innehåll på sidan

med anledning av prop. 1994/95:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1995/96, m.m. (kompletteringsproposition)

Motion 1994/95:Fi48 av Dan Ericsson och Rose-Marie Frebran (kds)

Ärendet är avslutat

Motionskategori
-
Motionsgrund
Proposition 1994/95:150
Tilldelat
Finansutskottet

Händelser

Inlämning
1995-05-10
Bordläggning
1995-05-12
Hänvisning
1995-05-15

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

Vi kristdemokrater anser att det är mycket viktigt att det
skapas goda förutsättningar för vuxenstuderande att
komplettera grundskole- och gymnasieutbildning. Det
övergripande syftet för vuxenutbildningen är att överbrygga
utbildningsklyftor och att medverka till ökad jämlikhet och
jämställdhet i samhället. Syftet är också att ge kunskaper och
färdigheter som behövs i de studerandes yrkesverksamhet
eller som kan vidga deras möjligheter att söka sig till nya
yrken. Det är främst de som fått minst utbildning som skall
ges möjlighet att stärka sin ställning i arbetslivet och i det
kulturella och politiska livet.
Det är vid all utbildning viktigt ur såväl individens som
samhällets perspektiv att förutsättningar ges för att
verksamheten ska kunna bedrivas så effektivt som möjligt.
Här spelar studiestödets utformning en betydelsefull roll.
Studiestöd till deltidsstuderande
Den som studerar på minst halvtid har rätt till
deltidsstudiestöd, det vill säga i princip hälften av ett helt
studiestöd. Detta fungerar ganska väl för de utbildningar som
är upplagda på hel- eller halvfart. I komvux däremot där
utbildningen bygger på kurssystem har dessa regler
kritiserats länge. Många elever fyller på med kurser som de
egentligen inte behöver bara för att bli berättigade till fullt
studiestöd. Detta leder naturligtvis inte till ett effektivt
resursutnyttjande vare sig ur den enskildes eller ur statens
synvinkel.
Möjligheterna att mer flexibelt än tidigare utforma
folkhögskolekurserna ökade 1991, vilket bland annat har fått
till följd att antalet deltidsstuderande ökat. Riksdagen har
beslutat att 30 miljoner kronor av 1995/96 års anslag för
extra utbildningsplatser på folkhögskolan ska reserveras till
försöksverksamhet vad gäller distansutbildningar. En stor
del av dessa studier kommer förmodligen att bedrivas på
deltid, varför det är viktigt att studiestöd kan beviljas i
relation till studiernas omfattning.
Redan 1991 föreslogs en övergång till flexiblare regler när
det gäller deltidsstudiestöd för komvux-elever av den så
kallade finvux-utredningen. Riksdagen tog våren 1994 ett
beslut i den riktningen som skulle innebära att studiestöd
skulle beviljas i relation till studiernas omfattning och som
skulle träda i kraft 1 juli 1995. Tyvärr föreslog den
socialdemokratiska regeringen i november 1994 att detta
beslut skulle rivas upp. Något som vi kristdemokrater
motsatte oss. Nu föreslår regeringen än en gång att reglerna
ska ändras och föreslår att studiestödet skall avpassas till
studiernas omfattning för elever i komvux och vid statens
skolor för vuxna. Regeringens agerande är anmärkningsvärt
och skapar en stor osäkerhet bland dessa elevgrupper.
Vi stödjer ändå regeringens förslag och föreslår att dessa
nya regler även bör omfatta dem som läser på folkhögskola
och är berättigade till studiestöd.
Resursutnyttjandet kommer att förbättras och de
ekonomiska förutsättningarna vid deltidsstudier blir bättre
genom att de elever som läser på komvux eller på
folkhögskola får studiestöd i förhållande till studiernas
omfattning och inte bara hälften av ett helt studiestöd. Detta
kommer förhoppningsvis att i sin tur innebära att
studieavbrotten minskar.
Sänkt ersättning för vuxenstuderande
Under senare år har bland annat folkhögskolorna erhållit
särskilda medel för att utöka antalet platser. Tydliga signaler
har dock kommit under våren på att de målgrupper som
avsågs omfattas av den särskilda satsningen inte har råd att
utnyttja den resurs som statsmakterna ställt till förfogande.
Vidare har de åtgärder som riksdagen redan beslutat när det
gäller förändringar i studiestödet, bland annat slopat
barntillägg, medfört en mycket stor oro inom gruppen
vuxenstuderande.
Den grupp vuxenstuderande som drabbats hårdast av
regeringens politik när det gäller vuxenstudiestöd är de som
har försörjningsansvar för barn, ofta lågutbildade kvinnor.
Detta kan vi kristdemokrater inte acceptera och motsatte oss
riksdagens beslut att avskaffa barntillägget.
Vi kristdemokrater motsätter oss de ändringar i
vuxenstudiestödet som blir följden av regeringens förslag att
sänka ersättningsnivån i arbetslöshetsförsäkringen från 80
till 75 % och miniminivån i det kontanta
arbetsmarknadsstödet från 245 till 230.
Sammanläggning av svux och svuxa
Studiestödsutredningen har föreslagit att en samordning av
reglerna mellan det särskilda vuxenstudiestödet, svux och
det särskilda vuxenstudiestödet för vuxna, svuxa, ska
komma till stånd snarast. Svux och studiemedel kan beviljas
för gymnasiala studier under tre år och för ytterligare tid om
det finns särskilda skäl, medan svuxa kan lämnas under högst
två terminer för studier på gymnasienivå. Utredningen
föreslår att reglerna för svuxa bör ändras så att stöd kan utgå
för studier på grundskolenivå samt för studier på gymnasial
nivå enligt de bestämmelser som gäller för svux och
studiemedel. Detta skall gälla studerande i kommunal och
statlig vuxenutbildning och för folkhögskolestuderande.
Sannolikheten är liten för att personer som uppbär
arbetslöshetsersättning ska påbörja en utbildning på
gymnasienivå om man enbart får svuxa-bidrag för halva
utbildningstiden vilket nuvarande regler medför. Alla måste
ges rimliga förutsättningar att kunna planera och ta ansvar
för sin ekonomi. Risken är nu stor att många studerande
avbryter sina studier innan avsett studiemål uppnåtts.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att de regler om vuxenstudiestöd
i förhållande till studiernas omfattning som föreslås gälla för
studerande i kommunal och statlig vuxenutbildning även bör
omfatta studerande på folkhögskola,
2. att riksdagen avslår regeringens förslag att sänka
ersättningen i vuxenstudiestödet,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att reglerna för svuxa ändras så
att stöd får beviljas för studier på gymnasienivå under tre år
i enlighet med vad som i dag gäller för svux och studiemedel.

Stockholm den 10 maj 1995

Dan Ericsson (kds)

Rose-Marie Frebran (kds)


Yrkanden (6)

  • 1
    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att de regler om vuxenstudiestöd i förhållande till studiernas omfattning som föreslås gälla för studerande i kommunal och statlig vuxenutbildning även bör omfatta studerande på folkhögskola
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    avslag
    Kammarens beslut
    = utskottet
  • 1
    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att de regler om vuxenstudiestöd i förhållande till studiernas omfattning som föreslås gälla för studerande i kommunal och statlig vuxenutbildning även bör omfatta studerande på folkhögskola
    Behandlas i
  • 2
    att riksdagen avslår regeringens förslag att sänka ersättningen i vuxenstudiestödet
    Behandlas i
  • 2
    att riksdagen avslår regeringens förslag att sänka ersättningen i vuxenstudiestödet
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    avslag
    Kammarens beslut
    = utskottet
  • 3
    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att reglerna för svuxa ändras så att stöd får beviljas för studier på gymnasienivå under tre år i enlighet med vad som i dag gäller för svux och studiemedel.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    avslag
    Kammarens beslut
    = utskottet
  • 3
    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att reglerna för svuxa ändras så att stöd får beviljas för studier på gymnasienivå under tre år i enlighet med vad som i dag gäller för svux och studiemedel.
    Behandlas i

Intressenter

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.