med anledning av prop. 1990/91:90 En god livsmiljö

Motion 1990/91:Jo94 av Lennart Brunander och Karin Starrin (c)

Åtgärdsprogram mot vägtrafikbuller

Buller från vägtrafik sänker i väsentlig grad livskvalitén
för åtskilliga människor.

Antalet ''exponerade'' definierat som personer vars
permanentbostäder utomhus har en bullernivå överstigande
55 dB(A) är för närvarande i Sverige drygt tre miljoner
(Enligt Kommunikationsdep Dsk 1987:5 Trafik,
luftföroreningar och buller). Av dessa antas drygt en miljon
betrakta sig som störda av trafikbuller.

I den allmänna debatten om trafikbuller har man
koncentrerat sig på förhållandena vid bostäderna. Det vore
en fördel om även allmänna ytor, skolor, arbetsplatser och
speciellt rekreationsområden även beaktades. Den
beräknade kostnaden och därmed intresset för att ta itu
med problemet skulle i så fall öka.

Ett förhållande som är viktigt i sammanhanget och som
kan påverka värderingen av vägtrafikbuller är att
människan har olika acceptans i olika miljöer. Således är 55
dB(A) normalt acceptabelt i tätorter medan nivån bör ligga
på högst 45--50 dB(A) på landsbygden och max 40 dB(A) i
områden typ större friluftsområden.

Målsättning

Statens Naturvårdsverk har tagit fram riktvärden som
förefaller rimliga med hänsyn till ovanstående. Dessa är
därför en god målsättning för det framtida
bullersaneringsarbetet.

Buller från vägtrafik skall i största möjliga utsträckning
understiga nedanstående riktvärden enligt förslag från
Statens Naturvårdsverk (Buller från vägtrafik -- allmänna
råd, ''BRÅD'').

Riktvärden för miljökvalitet

Lokaltyp eller områdestyp
Ekvivalent
Maximal ljud-

ljudnivå i dB(A)
nivå i dB(A),

för dygn
kl 19-07

Utomhus (frifältsvärden)
Vid permanentbostäder, vårdlokaler och
undervisningslokaler
551,2
--

Vid arbetslokaler
651
--
Rekreationsytor i tätbebyggelse
55
--
Friluftsområden
40
--
Inomhus
Permanentbostäder, fritidsbostäder och vårdlokaler
30
45
Undervisningslokaler
30
--
Arbetslokaler
40
--

1

Riktvärden avser frifältsvärden (= värden utan reflex
från husfasad) utanför fönster. De avser även uteplatser,
lekplatser och balkonger etc invid permanentbostäder och
undervisningslokaler.

2

I bostadsområden med låg bakgrundsnivå (t ex områden
med gles småhusbebyggelse eller med fritidsbostäder) är
riktvärdet 45--50 dB(A).

Handlingsplan

Riksdagen har begärt ett program för åtgärder mot
buller (Jo 1990/91:17). Trafikbullret är inget omedelbart hot
mot mänsklighetens överlevnad, men miljökostnaderna är
så stora att det motiverar en handlingsplan, som bör
innehålla följande konkreta åtgärder.

Sänkt tempo i trafiken ca 20%

Tempot i trafiken är i dag högre än vad som är optimalt
med hänsyn till tidsvinst kontra fordonskostnad,
drivmedelsförbrukning och olyckskostnad.

Sänkt tempo minskar bullret endast i farter över 50
km/tim. Under denna hastighet dominerar som regel
motorljudet. Kostnaderna för ovanstående åtgärder är
överkomliga.

Tystare däck

Genom övergång till tystare däck kan bullret från dessa
sänkas med 4-7 dB(A).

a.

Välj de tystaste däcken bland befintliga däckstyper,
vilket sänker däcksbullret med 1--2 dB(A).

b.

Viss nykonstruktion av däcken sänker bullret ytterligare
1--2 dB(A).

c.

Höj minsta mönsterdjupet från 1 mm till 3 mm.
Åtgärden höjer trafiksäkerheten och minskar bullret
närmare 1 dB(A).

Om man tar bort dubbdäcken får man dessutom effekten
att bilisterna väljer mjukare däck med mera naturgummi
och större mönsterdjup för att behålla väggreppet, vilket
minskar bullret ytterligare.

Punkt a och b kan knappast genomföras utan något slags
incitament. En möjlighet är att däcken delas in i olika
bullerklasser och att bilägare som kör på däck av bästa
bullerklass får en premie i storleksordningen 2 000 kronor
per år för en personbil och 15 000 kronor per år för en tung
lastbil. Premien finansieras lämpligen med ett höjt
drivmedelspris. Eventuellt kan man vända på det och ta ut
en miljöavgift i samma storleksordning för de bullrigaste
fordonen.

Tystare vägbana

Däck-vägbaneljudet kan även minskas med tysta
vägbeläggningar typ dränasfalt. Dränasfalten används
redan i dag med positiva effekter emedan bullersänkning
genom val av tystare däck av olika skäl inte har genomförts.

Gummibeläggning har prövats och befunnits ha goda
bullerdämpande egenskaper. Potentialen är 8--12 dB(A)
beträffande däcksbullret jämfört med normal beläggning.
Dessutom dämpar gummibeläggningen i viss mån även
motorbullret. Utprovningen av gummibeläggning är inte
klar och man vet därför inte om den håller. Eftersom
gummibeläggning är avsevärt dyrare än vanlig beläggning
kan den endast bli aktuell på hårt trafikerade leder.

Tystare motorer

Om förutnämnda åtgärder blir genomförda kommer
motorljuden att vara dominerande vid alla förekommande
hastigheter, speciellt för lastbilar och i ännu större grad för
motorcyklar. Därför måste motorbullret sänkas för att
ytterligare effekt skall erhållas.

Den tekniska och ekonomiska
bullersänkningspotentialen för motorljud är för närvarande
5--10 dB(A). Utvecklingen styrs av gradvis skärpta
myndighetskrav, men skulle kunna påskyndas med hjälp av
premier till tysta fordon.

Befintlig fordonspark har ofta defekta ljuddämpare.
Dessutom är avgassystem som bytts ut ofta sämre än
originalsystemet.

Bullerskärmar

I de fall åtgärder vid källan inte är tillfyllest krävs någon
form av bullerskärmar. Den erhållna dämpningen blir
mellan 5--10 dB(A) beroende på förhållandena. I vissa fall
kan dubbla skärmar ge dubbel effekt dvs 10--20 dB(A).

Fönsterbyten

I de fall bullerskärmar är olämpliga eller inte tillräckliga
är fönsterbyten ett sätt att sänka bullernivån inomhus. En
sänkning med 5--10 dB(A) är möjligt att erhålla jämfört
med vanliga tvåglasfönster.

Kringfarter

Ett sätt att minska bullerproblemen i städer och
samhällen är att bygga kringfarter. Härvid bör observeras
de bullerproblem och barriäreffekter som uppstår med den
nya trafikleden.

Ekonomi

Samhällets nytta av att minska vägtrafikbullret är som
tidigare nämnts svårt att kvantifiera. Med hänsyn till de
beräkningar som är gjorda på kostnaden för
bullerstörningar enbart utanför bostaden och man därtill
fogar kostnaden för bullerstörningar på allmänna platser
och under fritidssysselsättning utanför hemmet samt under
vistelse på arbetsplatsen hamnade vi i intervallet 3--30
miljarder per år.

Vägtrafikbullret behöver minska med mellan 10 och 20
dB(A) för att merparten av befolkningen skall få en god
miljö med avseende på vägtrafikbuller.

Antag att bullret behöver sänkas med 15 dB(A) och att
nyttan av detta kan värderas till 15 miljarder per år. Nyttan
av sänkt buller 1 dB(A) kan då mycket grovt beräknas till 1
miljard per år.

Sänkt hastighet och tystare däck förefaller således vara
mycket lönsamma åtgärder för samhället under
förutsättning att de administrativa problemen inte blir för
stora.

Tystare motorer innebär givetvis en kostnad, men torde
vara lönsamt upp till det s k 80 dB(A)-målet, d v s inget
fordon (inkl tunga lastbilar) får bullra mer än denna nivå.

Tystare vägbana, bullerskärmar, fönsterbyten och
kringfarter är åtgärder vars kostnadseffektivitet får
bedömas från fall till fall.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om inriktningen av ett
åtgärdsprogram mot bullerskador från vägtrafiken.

Stockholm den 11 mars 1991

Lennart Brunander (c)

Karin Starrin (c)