med anledning av prop. 1990/91:88 Energipolitiken

Motion 1990/91:N67 av Kaj Nilsson (mp)

av Kaj Nilsson (mp)
Det framgår av energipropositionen att
elenergiproduktion med våra nuvarande konventionella
metoder kommer att hämmas av brist på fossila bränslen,
av problem med luftföroreningar och av problem rörande
kärnkraftssäkerheten.
Tvärtemot den allmänna uppfattningen står förnybara
energikällor, i första hand biomassa och vattenkraft, redan
nu för omkring 20 procent av världens energi.
Solens strålar är en gratisresurs som kan utnyttjas med
enkla förändringar i byggnadskonstruktion, design och
orientering.
Med solen som den förnybara och i princip outtömliga
energikälla den är och som inte smutsar ner vår miljö,
kommer denna att spela roll i vår framtida
energiförsörjning.
Den vetenskapliga och tekniska utvecklingen visar på ett
förestående genombrott för solen som energikälla, vilken
direkt omvandlar solljus till elektricitet. Framstegen inom
solcellsteknologin har det senaste årtiondet skett genom
stegvisa förbättringar av utbytet från solcellerna. Solfångare
kan också omvandla solstrålar till elektricitet.
Mängden producerad elektrisk energi i förhållande till
mängden infallande solljusenergi har kunnat ökas och
genom övergång till tunnfilmsteknik har
tillverkningskostnaderna drastiskt kunnat sänkas. Mot
bakgrund av de tekniska framstegen kommer priset på
solcellsproducerad elektricitet att sjunka kraftigt de
närmaste fem åren. Över de senaste två decennierna har
kostnaden för el från solceller i USA sjunkit från 30 dollar
per kilowattimme till endast 30 cent. Solceller tycks till sist
bli det dominerande sättet att utvinna solkraft. Solceller har
ytterligare en fördel. Eftersom de kan decentraliseras mer
krävs mindre investeringar i transport och
distributionssystem.
Sveriges möjligheter till elenergiproduktion med
solceller är emellertid långt ifrån ideala. Många
uppfinningar, maskiner och processer som skulle få fram
energi i en solbaserad ekonomi kan nu konkurrera
ekonomiskt med fossila bränslen. Storskalig
elenergiproduktion i Sverige skulle därför behöva kopplas
till lagring av energi.
Den som idag vill förse sitt hus med solceller av
traditionell kiseltyp kan få räkna med ett kvadratmeterpris
runt 7 000 kr. Men läget blir ett helt annat om priset per
kvadratmeter kommer ned till 140 kr, i prisnivå med vanligt
taktegel. En sådan solcell har utvecklats av professor
Mikael Grötzel vid tekniska högskolan i Lausanne.
Mycket enkelt uttryckt så består den nya typen av solcell
av två vanliga glasskivor, där man bl.a. har klorofyll från
naturens växter mellan skivorna. Dessa solceller fungerar
även under molniga dagar. Priset kan bli 95 % lägre än för
de traditionella kiselcellerna, och man får en garanterad
elproduktion på tolv timmar per dag eller över 4 000 timmar
per år.
1989 inlämnade tekniska högskolan i Lausanne genom
uppfinnaren sitt världspatent på de nya fotocellerna. Denna
typ av solceller skulle kunna anbringas på hus som del av
fasad eller tak. 130 kvadratmeter solceller skulle kunna ge
15 000 kWh. Solcellerna producerar el för direktverkan
under dagen och vätgas under natten.
Den solproducerade elenergin kan lagras i form av
vätgas. Genom elektrolys av vanligt vatten ger varje ström
från solcellerna en viss mängd vätgas. När vätgasen sedan
används i spis, tvättmaskin eller bil bildas endast rent vatten
i form av vattenånga.
Vårt land ligger efter i teknisk utveckling på detta
område. Försök måste startas med produktion av el via
solceller och av vätgas.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen hos regeringen begär att styrelsen för
teknisk utveckling eller motsvarande får i uppdrag att starta
försöksverksamhet med uppvärmning av bostadshus
medelst solceller.

Stockholm den 12 mars 1991

Kaj Nilsson (mp)
Ärendet är avslutat Motionskategori: - Tilldelat: Näringsutskottet

Händelser

Inlämning: 1991-03-12 Bordläggning: 1991-03-14 Hänvisning: 1991-03-15

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

Yrkanden (2)