med anledning av prop. 1990/91:85 Växa med kunskaper - om gymnasieskolan och vuxenutbildningen

Motion 1990/91:Ub150 av Rune Rydén (m)

Regeringens förslag till ''reformering'' av
gymnasieskolan innebär dramatiska nedskärningar av
undervisningstiden. Inte minst drabbar detta ämnena
filosofi och psykologi.

Filosofi är ett tvärvetenskapligt ämne som i hög
grad ger eleverna träning i att tänka och resonera
självständigt, kritiskt och konstruktivt. Sådan träning ges
även i andra ämnen, men studier i filosofi kan beskrivas som
just kritisk träning.

Eleverna får språklig och logisk övning i att bedöma
egen och andras argumentering. De får inblick i hur man
bygger upp och utvecklar kunskap om sig själv och
omvärlden och de får inblick i olika sätt att se. De får
kunskap om vetenskapliga metodproblem och källkritiska
överväganden. Ämnet ger eleverna möjlighet att diskutera
de etiska frågor som vi alla numera ställs inför mer än
tidigare generationer, t.ex. på grund av miljöförstöringen
eller den snabba utvecklingen inom datateknik och
bioteknik.

Psykologiämnet ger praktisk och teoretisk
människokunskap. Eleven får möjlighet både att förstå sig
själv och att förstå medmänniskan som individ, medlem i
grupp och samhällsmedlem. Detta är nödvändigt i en
demokrati med höga krav på förståelse och tolerans mellan
individer och mellan olika grupper.

Studium av psykologiska teorier öppnar vägar till en
djupare förståelse av konst, musik och litteratur. Så
förbinds vårt kulturarv med strömningar från andra
kulturer. Skönlitteratur är även en viktig utgångspunkt i
psykologiundervisningen, där den ofta utnyttjas för
fördjupad människokunskap.

På motsvarande sätt ger filosofin en viktig del av det
kulturella arv som vi vill att skolan skall föra vidare till nya
generationer. Många filosofer har också varit framstående
författare och vetenskapsmän. Filosofin kan som inget
annat ämne i skolan ge det perspektiv som den klassiska
definitionen syftar på; filosofin som kärlek till vishet,
sökande efter sanningen.

Jämförelser med ett antal länder visar att de aktuella
planerna på nedskärning av undervisningen i filosofi och
psykologi, som nu föreslås av regeringen, är helt ur fas med
den internationella utvecklingen.

Sammantaget innebär regeringens förslag sådana
försämringar att det inte bör läggas till grund för beslut.
Förslaget bör, i sin helhet, avvisas. Regeringen bör
återkomma till riksdagen med ett nytt förslag. Därvid bör
regeringen tillse att ämnena filosofi och psykologi får en
omfattning som minst motsvaras av de studietider som
gäller i dag.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om ämnena filosofi och psykologi i
den framtida gymnasieskolan.

Stockholm den 14 mars 1991

Rune Rydén (m)