med anledning av prop. 1990/91:181 Sjuklön, m.m.

Motion 1990/91:Sf51 av Gösta Lyngå m.fl. (mp)

av Gösta Lyngå m.fl. (mp)
Lagförslaget
Förslaget innebär att arbetstagare under de första 14
dagarna av en sjukperiod får behålla en viss del av lönen
från arbetsgivaren i stället för att som för närvarande
erhålla ersättning från försäkringskassan. Andelen skall
vara 75% under de tre första dagarna och 90% under
återstoden av sjuklöneperioden.
Sjukanmälan skall göras hos arbetsgivaren. Fr.o.m. den
sjunde dagen skall läkarintyg inlämnas. Om särskilda skäl
föreligger kan försäkringskassan ålägga arbetstagaren att
inlämna läkarintyg från en tidigare dag. Tystnadsplikt skall
gälla i arbetsgivarens personaladministrativa verksamhet.
Efter sjuklöneperiodens slut skall arbetsgivaren anmäla
sjukfall som fortsätter efter de 14 dagarna för att fortsatt
ersättning skall utgå från försäkringskassan. Arbetsgivaren
skall också för bl a statistikändamål månadsvis till
försäkringskassan rapportera sjukdomsfall som varat
mindre än 14 dagar.
För arbetstagare som på grund av sjukdom kan antas
komma att vara borta från arbetet i särskilt stor omfattning
kan försäkringskassan besluta om särskilda bestämmelser.
Dessa innebär att ersättning utgår med 90% redan från den
första sjukdagen och att arbetsgivaren av försäkringskassan
skall kunna få ersättning för utgiven sjuklön inkl.
arbetsgivaravgifter.
Företag med få anställda ges möjlighet att försäkra sig
hos försäkringskassan mot de sjuklönekostnader som
företaget kan drabbas av.
Som kompensation för företagens ökade kostnader för
sjuklönen sänks arbetsgivaravgiften till sjukförsäkringen
från 10,1 till 8,2 procent.
Miljöpartiets synpunkter
Införandet av sjuklön har vissa betydande fördelar
samtidigt som det innebär risker.
En viktig fördel är att kostnaden för
korttidssjukfrånvaro kommer att drabba företagen i
förhållande till omfattningen av frånvaron på arbetsplatsen.
Det skapas då ett incitament för företag med hög frånvaro
att förbättra arbetsmiljön och andra förhållanden på
arbetsplatsen för att därigenom minska sina kostnader för
korttidsfrånvaron. Detta stämmer med miljöpartiets krav
på att verksamheter som orsakar hälso- eller miljöproblem
också skall vara med att betala för att komma till rätta med
problemen.
En annan viktig fördel är den betydande administrativa
besparing som kan göras genom att den nuvarande
dubbelregistreringen och det särskilda
utbetalningsförfarandet vid korta sjukfall försvinner.
Närmare 90 % av sjukfallen avslutas inom 14 dagar. Totalt
beräknas den administrativa besparingen motsvara 2 400
tjänster på försäkringskassorna, varav en del avses
överföras till arbete med rehabilitering av
långtidssjukskrivna.
I detta sammanhang är det viktigt att betona att den
uppgiftslämning för statistikändamål över korta sjukfall
som skall ske från arbetsgivaren till försäkringskassan görs
så enkel och smidig som möjligt för att inte orsaka
administrativt extraarbete. Rapportering kvartalsvis i
stället för månadsvis bör övervägas, speciellt för mindre
företag, om det leder till administrativa förenklingar.
Den största risken med sjuklönesystemet kan ligga i att
arbetsgivarna blir mer selektiva och undviker att anställa
personer som ofta måste vara borta från arbetet av olika
skäl. Det är här viktigt att utvärdera hur möjligheten att
efter ansökan få ersättning efter särskilda bestämmelser
kommer att fungera i praktiken. Alla sjukdomstillstånd är
inte så lättdefinierade att de kan åsättas en enkel
läkardiagnos som berättigar till sådan särskild behandling.
Miljöpartiet kräver därför att regelbundna utvärderingar
görs de närmaste åren efter införandet av sjuklönesystemet
för att bedöma behovet av eventuella anpassningar av
bestämmelserna.
En annan risk med förslaget till sjuklönesystem är att det
kan komma att tillämpas olika på olika delar av
arbetsmarknaden. Vi instämmer i propositionens
bedömning att det är av mycket stor vikt att de avsedda
kompensationsnivåerna slår igenom på ett likartat sätt på
hela arbetsmarknaden. I första hand måste det vara ett
ansvar för arbetsmarknadens parter att tillse att så blir
fallet. Om så inte skulle bli fallet måste, som framhålls i
propositionen, andra åtgärder övervägas för att uppnå
åsyftat resultat.

Hemställan

Med hänvisning till vad ovan anförts hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad som i motionen anförts om enkel administrativ
hantering av korta sjukdomsfall mellan arbetsgivare och
försäkringskassan,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om fortlöpande utvärdering av
reformen,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om vikten av likabehandling på
arbetsmarknaden.

Stockholm den 8 maj 1991

Gösta Lyngå (mp)

Claes Roxbergh (mp)

Anna Horn af Rantzien (mp)

Carl Frick (mp)
Ärendet är avslutat Motionskategori: - Tilldelat: Socialförsäkringsutskottet

Händelser

Inlämning: 1991-05-10 Bordläggning: 1991-05-13 Hänvisning: 1991-05-14

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

Yrkanden (6)