med anledning av prop. 1990/91:149 Radio- och TV-frågor

Motion 1990/91:K73 av Per Stenmarck och Margit Gennser (m)

av Per Stenmarck och Margit Gennser (m)
Fria medier är en förutsättning för ett fritt och öppet
samhälle. Det är en princip som samtliga anhängare av ett
demokratiskt styrelseskick bekänner sig till. Denna princips
motsats är censur, etableringsfrihet och därmed
inskränkning av informations- och yttrandefriheterna. I
Sverige omfattas det tryckta ordet av dessa friheter, medan
det etersända ordet undantagits.
Det största motståndet till yttrande- och
informationsfrihet för det etersända ordet har funnits inom
det socialdemokratiska partiet. Socialdemokraterna har
anfört två skäl till denna ofrihet och för det monopol som
statsmakterna givit Sveriges Radio. För det första har det
sagts att tekniska förutsättningar, brist på frekvenser,
hindrar fri etableringsrätt. För det andra har
monopolivrarna hävdat att endast ett licensfinansierat,
statligt kontrollerat monopol kan erbjuda ett allsidigt och
objektivt programutbud.
Inget av detta överensstämmer med dagens verklighet.
Det finns ingen brist på frekvenser, snarare är det
frekvensplaneringens krav på hörbarhet och
mottagarmöjlighet -- som baserar sig på mycket
ålderdomliga mottagare -- som tar ett alldeles för stort
frekvensspektrum i anspråk. Samma frekvensmässiga
förutsättningar finns i Sverige som i exempelvis Finland, där
fri etableringsrätt finns sedan mitten av 1980-talet.
Hänvisningen till att endast Sveriges Radio kan erbjuda ett
allsidigt och objektivt programutbud har obarmhärtigt
avslöjats som felaktig när satellit- och kabeldistribuerade
radio- och TV-program började sändas till svenska
mottagare.
Socialdemokraterna har dock tagit intryck av
verkligheten även på detta område och tvingats till en total
omsvängning. I proposition nummer 1990/91:149 skriver
föredragande statsrådet Göransson ang. radiomediet:
Enligt min mening finns det anledning att se positivt på
önskemål att etablera nya former av sändningar till
allmänheten, i första hand inom ljudradions område.
Sådana sändningar skulle kunna ge ett tillskott till
yttrandemöjligheterna och fylla behov som varken
tillgodoses av Sveriges Radio-koncernens lokalradio eller
närradion.
Ännu längre går SSU-distriktet i Stockholms län som vid
sin distriktskongress i mars 1991 gjorde följande uttalande:
-- -- --Stockholms läns SSU-distrikt kräver att
radiomonopolet i Sverige avskaffas. Det nuvarande
monopolet har överlevt sig självt och är otidsenligt.
-- -- --
I grunden handlar det om yttrandefrihet. En fri
etableringsrätt för radio ligger helt i linje med FN-
deklarationen från 1948. I den står det bland annat:
'Everyone has the right to freedom of opinion and
expression; this right includes freedom to hold opinions
without interference and to seek, receive, and impart
information and ideas through any media regardless of
frontiers.'
-- -- --
Det finns varken några tekniska hinder eller andra
argument för ett bevarande av radiomonopolet. Ett
avskaffande av monopolet innebär att många små, lokala
radiostationer kommer etableras och börja sända. Vi tror
inte att det kommer att leda till enfald och ett likriktat
programutbud.
Så långt de nya frihetskämparna inom det
socialdemokratiska ungdomsförbundet.
I regeringens proposition nummer 1990/91:149 föreslås
att Sveriges Lokalradio skall slås samman med Sveriges
Riksradio. I propositionen sägs att det nya sammanslagna
radiobolaget skall ha fyra rikstäckande nät. Detta skulle,
om det vinner riksdagens bifall, innebära att
monopolföretaget Sveriges Radio skulle stärka sin ställning
inom radiomediet. Inom ramen för de fyra nät som finns i
dag bör tre vara rikstäckande medan ett används för en
mångfald av lokalradiostationer.
Ekonomiska skäl sägs vara skälet för sammanslagningen
av de två radioproducerande dotterbolagen. Vi kan dock
varken ställa upp på förslaget eller dess bakomliggande
argumentering. För moderata samlingspartiet är det viktigt
att etableringsfriheten och mångfalden inom medier är så
stor som möjligt. Dessa grundläggande kriterier uppnås inte
genom förslaget om sammanslagning. Vi vill även
ifrågasätta om det är ett statligt företags uppgift att driva
företag som producerar lokalradio.
Sveriges Lokalradio bör enligt vårt förmenande inte slås
samman med Sveriges Riksradio, utan säljas. En försäljning
skulle innebära en årlig besparing om drygt 400 miljoner
kronor. Dessutom tillkommer stora intäkter vid försäljning
av teknisk utrustning. Varje lokalradiostation med
frekvenser och teknisk utrustning och en rättighet till
koncession på minst fem år och högst tio år bör i första hand
erbjudas till de nuvarande anställda. De poster som inte
tecknas av de anställda bör erbjudas den fria marknaden.
För att finansiera sändningarna skall de 25 nya bolagen ges
rätt till fri finansiering, det vill säga såväl sponsoring som
reklam.
I propositionen nummer 1990/91:149 skriver statsrådet
Göransson att det är väsentligt att ta ställning till en rad
olika frågor för radiomediet, däribland rätten att bedriva
sändningsverksamhet, den geografiska omfattningen och
vilka regler som skall gälla för innehållet. Det framgår av
propositionen att statsrådet Göransson först avser att
tillsätta en utredning om de frekvensmässiga
förutsättningarna. Vi delar statsrådets uppfattning om att
det är viktigt att radiofrågorna ges en djuplodande analys.
Vi anser att de frågor som måste belysas är
frekvensplaneringen,
täckningsområden/koncessionsområden,
ägarförutsättningar samt koncessionsvillkor. De
frågeställningar som väcks när täckningsområden
diskuteras kan inte ske separat från de frekvenstekniska
förutsättningarna. Därför måste radiofrågorna utredas
samtidigt. En parlamentarisk beredning med uppgift att se
över samtliga frågor i syfte att avreglera radiomediet och
tillåta frihet för etablering, programinnehåll och
finansiering bör därför snarast tillsättas. Beredningen bör
presentera sitt förslag senast våren 1992. Målet är att den
nya radioordningen skall träda i kraft den 1 juli 1992.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en sammanslagning av Sveriges
Lokalradio och Sveriges Riksradio,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om rikstäckande nät,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en utförsäljning av
lokalradiostationer,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om finansiering av lokalradions
verksamhet,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en parlamentarisk beredning i
syfte att avreglera radiomediet och tillåta frihet för
etablering, programinnehåll och finansiering.

Stockholm den 16 april 1991

Per Stenmarck (m)

Margit Gennser (m)
Ärendet är avslutat Motionskategori: - Tilldelat: Konstitutionsutskottet

Händelser

Inlämning: 1991-04-16 Bordläggning: 1991-04-17 Hänvisning: 1991-04-18

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

Yrkanden (10)