med anledning av prop. 1989/90:90 om forskning

Motion 1989/90:Ub83 av Margareta Gard och Göran Engström (m, c)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1989/90:Ub83

av Margareta Gard och Göran Engström (m, c)
med anledning av prop. 1989/90:90 om forskning

Idrottsforskning - en sektorsinriktad forskning

Förutom att regeringen anser att ”från såväl rent idrottslig synpunkt som
folkhälsosynpunkt är det angeläget att stärka forsknings- och utvecklingsarbetet
inom denna sektor”, (sid 65), så konstaterar den också att ”det sektorsfinansierade
forsknings- och utvecklingsarbetet utgår i första hand från problem
som är identifierade av och relevanta för den berörda samhällssektorn.
Sektorsforskningen innebär därför inte sällan satsningar på nya områden av
tvärvetenskaplig karaktär, där högskolans indelning i discipliner kan vara ett
hinder för att denna forskning av egen kraft skall kunna etablera sig inom
högskolan.” (sid 50f)

För att förbättra insatserna vad avser forskningen inom idrott krävs ett
brett kunskapsunderlag från forskning och utvecklingsarbete bl.a. inom medicin,
beteendevetenskap, humaniora, samhällsvetenskap och teknik.

Inom ramen för den verksamhet som bedrivs av två av LIVI:s stiftare,
nämligen högskolan i Falun/Borlänge och Kopparbergs läns landsting, samt
Akademiska sjukhuset i Uppsala, finns förutsättningar för att det nödvändiga
kunskapsunderlaget för en forskning inriktad mot idrott skall kunna tillskapas.

Lugnets UC och LIVI - ett kraftcentra för idrotten

Riksidrottsstyrelsens Utvecklingscentra på Lugnet (Falun) och Boson
(Lidingö) samt Stiftelsen LIVI (Lugnets idrottsvetenskapliga institut)

Riksidrottsstyrelsen (RS) beslutade den 21 april 1989 att utse två s.k. Utvecklingscentra
(UC). De två UC:na är placerade på Bosöns idrottsfolkhögskola
respektive Lugnet i Falun. RS har även beslutat att tillsätta en projektgrupp
med representanter för RS styrelse samt SOK (Sveriges Olympiska
Kommitté) att leda arbetet med de två UC.

Då syftet med RS utvecklingscentra är att utveckla svensk idrott, har verksamheten
vid UC:et i Falun kunnat inrymmas inom ramen för stiftelsen LIVI
(Lugnets idrottsvetenskapliga institut).

LIVI:s stiftare är Kopparbergs läns landsting, Falu kommun samt högskolan
i Falun/Borlänge. Till styrelsen adjungeras representanter från Dalarnas
idrottsförbund respektive Dalarnas forskningsråd.

Verksamhetsinriktning vid LIVI

Stiftelsen LIVI, som bildades 1988, har följande uppgifter:

- Att erbjuda kvalificerad service med tester samt medicinsk rådgivning/
hjälp, och den verksamheten är organiserad som ett kontinuerligt utvecklingsarbete.

- Att etablera forskning inom idrott/friskvård.

- Att utveckla och genomföra veckoslutskurser - konferenser (inklusive
nationella och internationella forskningskonferenser), veckokurser samt
vara basen för högskoleutbildning.

För att de två senare arbetsuppgifterna skall få ett värde kommer verksamheten
att profileras mot ”kondition” (energigivande processer) och mot sådana
aktiviteter där sådan kapacitet är viktig för bra prestation. Även en
lagsport och eventuellt en racketsport kommer att utväljas för utvecklingsoch
forskningsprojekt. Det görs för att bl.a. ge en viss bredd i utbildningen
av tränare. En tvärfacklig analys skall eftersträvas i forskningsarbetet.

Arbete pågår också med att finna ytterligare fält som kan profilera verksamheten
vid LIVI och samtidigt ge en bredare bas för den akademiska utbildningslinje
som startar vårterminen 1991. Följande områden kommer att
undersökas som möjliga:

1. Inriktning mot ergonomi, förebyggande hälsovård, företagshälsovård.
Den kompetensuppbyggnad som nu planeras och den metodik som etableras
är i väsentliga delar identisk med den som är aktuell inom ergonomi och
förebyggande hälsovård. Genom en associering med institutionen för skogsteknik
vid skogshögskolan i Garpenberg och professor Sven-Åke Axelssons
avdelning kan koppling mot skogsbruk/skogsindustri erhållas.

2. Materiallära, medicinsk teknik och ADB med koppling till högskolan i
Falun/Borlänge och Daltek. Även samarbete med det nyinrättade institutet
för utvecklande av handikapphjälpmedel i Borlänge, Handitek, förbereds.

Aktuella idrotter

Det utvecklings- och forskningsarbete som igångsätts vid LIVI måste koncentreras
till några idrotter. Längdskidåkning (skidskytte), orientering
(skidorientering), friidrott är redan idrottsgrenar som på olika sätt finns etablerade
i Falun/Borlänge genom att det finns aktiva på idrottsgymnasium,
idrottspluton och/eller den för elitidrottare anpassade studiegången vid högskolan.
Det vore önskvärt med en ytterligare koncentrering av idrottsaktiva
i de nämnda grenarna så att flera av dessa grenar blev representerade inom
alla av de angivna tre utbildningsnivåerna. För friidrott vore det dessutom
önskvärt med en större andel medel- och långdistanslöpare på bekostnad av
hoppare och kastare.

Andra idrottsgrenar som är intressanta är triathlon och på sikt också simning,
ishockey och tennis.

Medicinsk personal och kompetensbehov vid LIVI

På Falu lasarett är läkare vid medicin-, barn- och reumatologklinikerna engagerade
i forsknings- och utvecklingsarbete inom ramen för LIVI. I den

Mot. 1989/90

Ub83

11

första fasen har deras insatser kunnat inrymmas inom ramen för deras ordinarie
arbetstid och på fritid. Diskussion har dock påbörjats mellan huvudmannen
och respektive klinikchef vad gäller organisationen för nämnda arbete.
För utvecklingsarbetet behövs nu fasta resurser i form av klinisk lärare,
klinisk assistent, laboratorieassistenter och en dietist på deltid.

En genomgång av resurspersoner för den högskoleutbildning för idrottsinstruktörer/tränare
som startar våren 1990 visar att på teorisidan behövs en
humanbiolog med profil mot idrottsfysiologi/biomekanik och en klinisk
medicinare (läkare) med idrottsmedicinskt intresse/kunnande.

Forskningsprojekt vid LIVI

Följande forskningsprojekt planeras eller har påbörjats inom ramen för
LIVI:

1. Effekten av tidig elitträning på ungdomars hälsa och
prestationsutveckling

Aktuella idrottsgrenar för undersökningen är sådana där elitträning startar
i tidig ålder som simning och gymnastik. Inom varje gren väljs ungdomar
inom åldersintervallet 11-13 år, vilka senare följs upp under en 2-4-årsperiod.
Varje individ följs upp ur medicinsk, fysiologisk (näringstillförsel
m.m.), psykologisk och social aspekt.

Resultaten skall användas till att belysa hur en elitsatsning påverkar ungdomars
fysiska och psykiska status samt vilken social situation ungdomarna
hamnar i på grund av sin elitsatsning. Därmed kan värderas om den tidiga
satsningen gav effekt och var försvarlig. Projektet kan i alla delar genomföras
av med.dr Lars Fohlin, barnkliniken vid Falu lasarett, i samarbete med
docent Leif Isberg, högskolan i Falun/Borlänge.

2. Rehabilitering av barn, baserad bl.a. på en koppling mellan
sjukgymnastik och idrottsmedicin

I Sverige saknas en barnrehabiliteringsklinik. Tyvärr är det inte ovanligt att
barn får en negativ självbild på grund av en begränsad fysisk ork. Risken
finns också att den fysiska förmågan begränsas mycket mer än nödvändigt
på grund av att förutsättningar saknas för att stimulera, intressera och träna
barn med en målsättning att optimera resultaten för varje enskilt barn. En
rehabilitering av barn byggd på dels samarbete mellan sjukgymnastik och
idrottsmedicin, dels en psykosomatisk grundsyn och resurser för ett psykosomatiskt
inriktat arbetssätt skulle komma att fylla ett stort behov för barn ur
olika sjukdomsgrupper, som exempelvis:

a. Astma (se f.ö. punkt 5), uttalade rinokonjunktivitbesvär med astma.

b. Cystisk fibrös, och andra lungsjukdomar.

c. Olika former av hjärtfel.

d. Artritförändringar, typ kronisk juvenil artrit (se nedan punkt 3).

e. Därutöver finns hela spektrat av barn med fysiska handikapp, beroende
av sjukdom i CNS och/eller muskulaturen.

Mot. 1989/90

Ub83

12

En barnrehabiliteringsklinik vid Falu lasarett (kontaktperson är läkare
Göran Brandberg) avser att i samarbete med LIVI initiera utvecklings-forskningsarbete
inom detta område.

3. Hjärtfunktion hos motions- och elitaktiva i konditionsgrenar

Olika skador eller rubbningar i hjärtfunktionen ses vid elitidrott. En deskriptiv
jämförande studie av hjärtfunktionen hos motionerande före detta
elitidrottare och hos nu aktiva elitidrottare skall genomföras. Fyra grupper
om 20 personer representerande olika former av idrott har valts ut. Grupperna
representerar tyngdlyftning, ishockey, f.d. längdskidåkare (elit) samt
nu aktiva längdskidåkare. Personerna skall studeras med modern kardiologisk
mätteknik, vilket även inkluderar 24-timmars bandspelar-EKG, arbetsEKG,
röntgen av hjärta-lungor, eko-kardiografi samt laboratorieprover såsom
blodfetter, blodsocker samt rutinlab.

Arbetshypotesen är att t.ex. ishockeyspelare drabbas av upprepade trauman
mot hjärtat, vilket kan ge bestående skador, tyngdlyftarna utför ett
tryckarbete på hjärtat, medan skidåkare har ett utpräglat volymarbete som
kan ge bestående förändringar i hjärtfunktionen. Beroende på resultatet av
denna första undersökning kommer framtida projekt att planeras.

Arbetet sker i samråd med Karolinska sjukhuset, professor Lars Rydén,
och med docent Bo Berglund, den senare aktiv idrottsmedicinsk forskare.

4. Kemiska förändringar i muskulaturen vid inaktivitet respektive träning

a. I några år har med.dr Karin Piehl-Aulin på reumatologkliniken vid Falu
lasarett arbetat med ett projekt kring led-muskelsjukdom och hyaluronsyra.
Detta har efter hand utvidgats och omfattar nu även unga friska individer
och effekter av träning på dessa.

b. Reumatologkliniken har även intresse (och kompetens) för ett projekt
kring betydelsen av fysisk träning vid behandling av olika ledmuskelsjukdomar
inklusive benskörhet (osteoporos) hos äldre.

5. Ansträngningsastma hos idrottsutövare

Vissa undersökningar tyder på att andningsbesvär i samband med ansträngning
inte är helt ovanligt hos idrottsutövare. I de flesta fall torde detta vara
uttryck för ansträngningsastma, ett tillstånd där goda möjligheter till behandling
föreligger. Underdiagnostik av tillståndet leder å andra sidan till en
i onödan nedsatt prestationsförmåga och sänkt välbefinnande för den drabbade
idrottsmannen/-kvinnan.

Ett av forskningsprojekten avser att kartlägga förekomst av ansträngningsastma
hos idrottsutövare. Undersökningens första del avser bl.a. att
jämföra förekomsten och graden av besvär dels hos utövare av inomhusidrotter
som simning och gymnastik, dels utomhusidrotter som skidåkning,
orientering och bandy (eventuellt även ishockey). Kartläggningen skall ske
genom frågeformulär och fysiologiska tester.

Forskningsprojekt kommer att organiseras i samråd med Lungmedicin,
Akademiska sjukhuset, prof. Gunnar Boman och med.dr Christer Jansson.

Mot. 1989/90

Ub83

13

6. Olika träningsmodellers effekt på prestation

När verksamheten vid LIVI har stabiliserats under 1990 har institutet speciella
förutsättningar att initiera lämpliga projekt där effekten av olika träningsmodeller
kommer att utvärderas.

a. På sikt bör intresse skapas för att ta upp forskning för att förebygga
skador i uthållighetssporter.

b. Med den organisation som LIVI har, finns det unika möjligheter att utvärdera
medicinska behandlingar, vilket i sig kan bli ett viktigt forskningsprojekt.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att två tjänster
som klinisk lärare alternativt klinisk assistent bör inrättas vid Akademiska
sjukhuset i Uppsala, men med tjänstgöring inom ramen för
verksamheten vid Stiftelsen LIVI (Lugnets idrottsvetenskapliga institut).

Stockholm den 20 mars 1990

Margareta Gard (m) Göran Engström (c)

Mot. 1989/90

Ub83

14

'