med anledning av prop. 1989/90:90 om forskning

Motion 1989/90:Ub107 av Lars Werner m.fl. (vpk)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1989/90:Ub 107

av Lars Werner m.fl. (vpk)

med anledning av prop. 1989/90:90 om forskning

Vård- och behandlingsforskning
Missbruk

Under ett tiotal år har forskningen kring vård och behandling varit eftersatt.
Det beräknas att 10 procent av de medel som staten avsätter till forskning
och utveckling inom drogområdet går till missbruksforskningen. För de
grava och mest störda finns för närvarande bara enstaka projekt. Det sista
större projektet avslutades i mitten av 70-talet (Krukisprojektet). I kommunerna
har utvecklingen av olika vårdprojekt helt avstannat, och det finns
rapporter om att antalet hemlösa uteliggare skulle öka kraftigt.

Samhället kan inte ge sig tillåtelse att överge denna gruppmissbrukare,
men vi kan bara konstatera att så är fallet. Detta har konstaterats i flera utredningar
under de senaste åren. Så t.ex. i Missbrukarna-SocialtjänstenTvånget
i rapporten Uteliggarna i välfärdssamhället och nu senast i socialstyrelsens
rapport om Åtgärder mot missbruk av tekniska alkoholprodukter.

Vi vill med ett citat ur Uteliggarna belysa bristerna när det gäller forskningen:

Studierna kring problemens omfattning görs fortfarande, ofta av socialarbetare
och socialmedicinare som är aktiva vid omhändertaganden. Epidemiologiska
studier görs också fortfarande även om det sker med ojämna intervaller.
I fråga om analytiska studier är det tunnsått i Sverige. Detta kontrasterar
mot framför allt den anglosachsiska litteraturen, som innehåller mer
analytiska ansatser, möjligen beroende på bättre långsiktiga möjligheter att
utveckla forskningskompetens och behålla forskningsteam.

De goda forskningsansatserna i slutet av 1960-talet blev det av någon anledningen
ingenting av med. Vpk anser att vården för missbrukarna måste få en
större prioriteringsgrad i forskningen, särskilt gruppen med svåra problem.
Det gäller kartläggning, analys och värdering av behandlingsresultaten. Vi
anser också att detta bör vara en prioriterad och fast del av den socialmedicinska
forskningen.

Delegationen för social forskning har i en rapport om missbrukare och deras
vård gjort en utförlig skiss av hur forskningen kan utföras och även beräknat
kostnaderna för sådan forskning till initialt sju miljoner kronor.

Vård av unga

Vi har i dag en bättre situation än på mycket länge när det gäller brott som
begås av ungdomar. Det är troligt att deras skötsamhet i dag kommer att ge
oss lägre brottslighet inom några år. Trots detta finns det en liten grupp som
behöver omfattande vård och behandling. De beräkningar som gjorts av
SCB har uppskattat gruppens storlek till ca 100 per årskull, alltså mellan 1
000 och 1 500 i hela landet. Gruppen utmärker sig genom att vara mycket
våldsbenägen och genom en hög kriminalitet, och trots att de är få kan skadorna
de ger upphov till vara stora, inte minst genom att de skapar ett sämre
samhällsklimat.

Deras beteende kan kort förklaras med att de har svårt att tolka och förstå
andras känslor, smärta, ängslan etc. Det som existerar för dem är ”här och
nu”. De har mycket litet av inre drömmar och upplevelser och den tomhet
de känner gör att de ständigt jagar efter starka intryck.

Vi tror att mycket av gatuvåldet skulle försvinna om man kunde finna en
adekvat behandling för denna grupp ungdomar. Vad de behöver är en tidig
och enveten påverkan för att i möjligaste mån ersätta deras avsaknad av empatisk
förmåga. Trots många gemensamma erfarenheter av droger, kriminalitet
och ingen eller dålig vuxenkontakt är detta inte en homogen grupp, och
det behövs därför en individuell och differentierad vårdinsats. Men gruppen
är genom sin destruktivitet, riktad mot sig själv och sin omgivning, lätt att
urskilja.

De vägar som finns för att hjälpa dem är förebyggande insatser i förskolan
och skolan och tvärbehandlingsmässiga insatser i ett senare skede. På detta
sätt anser vi att många kan räddas från att i myndig ålder återfinnas i fängelser,
på psykiatriska kliniker och i socialtjänstens institutioner.

Forskningen måste få resurser för att finna goda vård- och behandlingsmodeller.
Det kan vara bra med kampanjer och regeringssamlingar på Rosenbad
för att visa en vilja att göra något, men det måste även till samhällsförändring
och forskning eftersom vi i dag saknar verktyg att arbeta med.
Mycket av de sociala insatser som görs blir nu enligt försök-misstagsmodellen.
Ett sådant exempel är syfteslösa seglatser i Medelhavet.

Tyvärr är många åtgärder av kosmetisk art, inte minst den nya lagen om
vård av unga, som i ett slag har återinfört den gamla barnavårdslagen. Det
är helt andra medel som måste till för att ge denna grupp ungdomar ett
mänskligare liv.

Vpk anser att det måste göras en tvärforskningsinsats på detta område eftersom
det i dag arbetas enskilt med dessa problem inom olika forskningsområden.
Då problemen är komplexa behövs också en sammansättning av
psykologiska, psykiatriska, pedagogiska, sociologiska, fysioterapeutiska och
medicinska insatser för att utveckla vården och behandlingsarbetet.

Vpk har tidigare framfört tanken på att till ett statligt eller överregionalt
huvudmannaskap återföra någon eller några av behandlingshemmen, § 12hem,
för att där med en behandlande expertis utveckla vården och behandlingen
för denna ungdomsgrupp - en institution nära behandlingsforskningen.

Mot. 1989/90
Ubl07

6

Kriminalvård

Vpk anser inte att det går att bemästra utslagningen eller minska brottsligheten
med längre och hårdare fängelsestraff. Det behövs alternativa behandlingsformer
som är anpassade till olika människors förutsättningar. I årets
forskningsproposition har en satsning skett på kriminologisk forskning i
brottsförebyggande rådets regi. Vi har tillstyrkt detta men anser att det även
bör göras insatser inom kriminalvårdsstyrelsens ansvarsområde. Det behövs
utveckling av alternativen till fängelse. Det borde inrättas fler pedagogiska
behandlingshem och för detta behövs forskning och utvärdering.

Kontraktsvården behöver på liknande sätt pengar för att utveckla och utvärderas.

På liknande sätt behövs forskningspengar till frivården för utveckling av
alternativa behandlingsformer, och inte minst behövs forskning inom den
nya påföljden samhällstjänst huvuvida den kan utgöra ett alternativ till fängelse.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen till E 15, Humanistiska samhällsforskningsrådet för
budgetåret 1990/91 anslår 7 000 000 kr. utöver vad regeringen föreslagit
att användas i enlighet med vad som anförts i motionen,

2. att riksdagen till E 15, Humanistiska samhällsforskningsrådet för
budgetåret 1990/91 anslår 3 500 000 kr. utöver vad regeringen föreslagit
att användas i enlighet med vad som anförts i motionen,

3. att riksdagen till E 15, Humanistiska samhällsforskningsrådet för
budgetåret 1990/91 anslår 3 000 000 kr. utöver vad regeringen föreslagit
att användas till forskning om alternativ till fängelse,

4. att riksdagen till E 15, Humanistiska samhällsforskningsrådet för
budgetåret 1990/91 anslår 2 500 000 kr. för forskning inom frivårdens
samhällstjänst m.m.

Stockholm den 19 mars 1990

Lars Werner (vpk)

Berith Eriksson (vpk) Lars-Ove Hagberg (vpk)

Bo Hammar (vpk) Margo Ingvardsson (vpk)

Ylva Johansson (vpk) Bertil Måbrink (vpk)

Gudrun Schyman (vpk) Björn Samuelson (vpk)

Mot. 1989/90
Ubl07

7