med anledning av prop. 1989/90:66 om särskilda regionalpolitiska insatser i Blekinge län m.m.

Motion 1989/90:A12 av Sven-Olof Petersson m.fl. (c)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1989/90: A12

av Sven-Olof Petersson m.fl. (c)

med anledning av prop. 1989/90:66 om särskilda
regionalpolitiska insatser i Blekinge län m.m.

Inledning

Den socialdemokratiska regeringspolitiken efter regeringsskiftet 1982 har
allvarligt försämrat den regionala och inomregionala balansen. Orsaken är
främst den ekonomiska politiken och näringspolitiken. Den har stimulerat
och prioriterat storföretagen och de mest expansiva regionerna. Bl.a. innebar
devalveringen 1982 en kraftig stimulans till de stora exportföretagen.
Regeringspolitiken har vidare huvudsakligen gynnat storföretagen på småföretagens
bekostnad och visat stor generositet mot företag såsom t.ex.
Volvo och SAAB.

Den förda politiken har drabbat regioner som Bergslagen, huvuddelen av
Norrland och sydöstra Sverige mycket hårt. Uttalanden från regeringsföreträdare
om vikten av att motverka de ökande obalanserna i samhället har
visat sig vara enbart ”uttalanden”. Regeringens konkreta politik har varit
starkt koncentrationsdrivande.

Regeringens konservativa och koncentrationsinriktade syn på regionalpolitikens
utformning har medfört att riksdagen vid upprepade tillfällen skarpt
kritiserat den förda politiken. Denna kritik har sin utgångspunkt i de ökande
skillnaderna i levnadstandard mellan landets olika delar, de allt större klyftorna
mellan och inom länen m.m. - en utveckling som framtvingat förslag
från regeringen i form av de s.k. paketen för Bergslagen, Västernorrland,
Västerbottens inland och Norrbotten.

Från centerpartiets sida har vi skarpt kritiserat denna ”paketpolitik”. Enligt
vår mening är propositioner med särskilda ”paket” att betrakta som
”brandkårsutryckningar”, betingade av nödvändigheten av att i efterhand
försöka ”reparera” de skador en felaktigt förd politik orsakat. Koncentrationsproblemen
kan aldrig varaktigt lösas med selektivt inriktade ”åtgärdspaket”
för en viss ort eller region.

Vi har med kraft understrukit att det i stället krävs en decentralistisk syn
och en annorlunda politik än den regeringen fört. Det behövs en politik för
social rättvisa och likvärdiga levnadsförhållanden över hela landet. Det
krävs omfattande förutsättningsskapande generella insatser på många olika
områden om de regionala obalansproblemen varaktigt skall kunna utjämnas.

Vi har även från centerpartiets sida, i anledning av budgetpropositionen,

lagt förslag om omfattande insatser för landsbygdens utveckling och begärt
förslag om ett omfattande åtgärdsprogram som syftar till att utveckla landsbygden
och dess tätorter. Bl.a. har vi föreslagit att ett särskilt landsbygdsutvecklingsanslag
om 750 milj kr skall införas, ett tioårigt program för förstärkning
och beläggning av allmänna grusvägar, förbättrad kommunal skatteutjämning,
införande av stimulansbidrag till byggande av smålägenheter, minskat
avgiftsuttag för småföretagare, ökat stöd till lantbruket, skattebefrielse
för biobränslen, satsning på kommersiell service m.m. I en motion om trafikpolitiska
frågor har vi även krävt kraftigt ökade satsningar på järnvägstrafik
och bl.a. begärt att medel skall anvisas för att säkerställa driften av vissa banor,
bl.a. Blekinge kustbana.

Vi har även understrukit att vi avser att återkomma med förslag till åtgärder
för småföretagsutveckling och förstärkta insatser för regional utveckling
m.m. när aviserade propositioner på dessa områden presenteras.

Propositionen

I prop 1989/90:66 om särskilda regionalpolitiska insatser i Blekinge län m.m.
föreslås åtgärder, vilka enligt föredraganden är avsedda att underlätta strukturförändringar
i näringslivet i Blekinge län - d. v.s. ytterligare en ”paketproposition”.

Propositionen inleds med en redovisning av insatser som tidigare vidtagits
för att förnya, utveckla och differentiera näringslivsstrukturen. Föredraganden
konstaterar att industristrukturen i länet med några få stora företag, sårbara
för både konjunktur- och strukturförändringar, medfört en ogynnsam
utveckling. Tillväxten i den privata tjänstesektorn har varit låg i jämförelse
med andra delar av landet. Den kortfattade propositionen består därutöver
mest i en redovisning av insatser och åtgärder som vidtagits i annat sammanhang
och oberoende av föreliggande förslag.

De konkreta åtgärder som föreslås i propositionen inskränker sig till visst
regionalpolitisk! stöd till storföretaget SAAB-Scania i traditionell socialdemokratisk
stil, särskilda medel till utvecklings- och investmentbolag samt en
begäran om att riksdagen medger försäljning av statens aktier i Utvecklings
AB Kranen i Malmö till PEAB AB till en överenskommen köpeskilling av
63 milj kr.

Staten och SAAB-Scania AB har undertecknat ett avtal om statlig medverkan
vid finansieringen av flygplansprojektet SAAB 2000. I avtalet ingår
utfästelser från SAAB-Scania att lokalisera en ny enhet för montering av
bensinmotorer eller annan industriell verksamhet i Karlskrona. I föreliggande
proposition föreslås att lokaliseringsstöd skall kunna ges för denna
etablering om högst 112,5 milj kr.

Vidare föreslås att sammanlagt 35 milj kr anvisas för särskilda utvecklingsinsatser.
Av dessa medel skall 25 milj kr utgöra ett medelstillskott till ett
nytt utvecklings- och investmentbolag. Denna insats skall motsvaras av en
insats från privata intressenter minst tre gånger den statliga insatsen. Resterande
10 milj kr tillförs som aktieägartillskott till ett befintligt investmentbolag.

Ovanstående redovisade åtgärder är i och för sig väl motiverade mot bak

Mot. 1989/90
A12

10

grund av den ogynnsamma utvecklingen i länet. De har dock en alltför be- Mot. 1989/90

gränsad och traditionell inriktning och stimulerar inte till en förnyelse och A12

mer framtidsinriktad utveckling av näringslivsstrukturen i länet. I realiteten
är heller inte de ekonomiska satsningarna, såsom uppges i propositionen,

147 milj kr eftersom den föreslagna avyttringen av statens aktier innebär att
staten kompenserar sina utgifter för de regionalpolitiska satsningarna i Blekinge
med en intäkt om 63 milj kr.

Det kan konstateras att regeringen - trots föredragandens uttalanden väljer
att låta en bieffekt av ett stort industriellt projekt och en investering
från ett större företag vara den åtgärd som är den dominerande insatsen för
att stödja den regionala utvecklingen i Blekinge. Regeringen försöker inte
ens initiera åtgärder som mera direkt utvecklar och förnyar industristrukturen
i Blekinge.

Centerns förslag

Utveckla förbindelserna med Östeuropa/Baltikum

Blekinge kan genom sitt geografiska läge bli en förbindelselänk i olika avseenden
till kontinenten och samtidigt en port mot öster. Mot denna bakgrund
är utvecklingen i Baltikum och de förändringar som nu sker i Östeuropa
mycket intressanta. Demokratisering och liberalisering av öststaternas
politiska och ekonomiska system innebär att förutsättningarna för kontakter
och samarbete förbättras.

Estland, Lettland och Litauen ligger geografiskt nära och förenas med
södra Sverige genom många historiska och kulturella band. Behov finns nu
av samtal och samråd om miljö, resor, kulturutbyte, turism, handel och näringsli
vssamarbete.

Blekinge kan med sitt geografiska läge positivt bidra till ett breddat handelssamarbete
med Östeuropa och Baltikum. Det är därför viktigt att initiativ
tas för att utveckla förbindelserna med Östeuropa och Baltikum och de
förändringar som nu sker bör ge goda möjligheter att utveckla handelsförbindelser
mellan de sydöstra delarna av Sverige och dessa områden. Riksdagen
bör hos regeringen begära att initiativ tas för att klarlägga förutsättningarna
för en sådan utveckling.

Kommunikationer

I regionalpolitiska utredningen föreslås vissa konkreta åtgärder för att förbättra
infrastrukturen i sydöstra Sverige. Enligt utredningen bör bl.a. medel
för upprustning av vägar med 300 milj kr respektive 400 milj kr för upprustning
av kustbanan Karlskrona-Kristianstad anvisas. Utredningen bedömer
att kustbanan har stort riksintresse och särskilda medel anvisas därför för
upprustning av banan.

Vi vill för vår del särskilt understryka vikten av satsning på upprustning
och utveckling av kommunikationerna och då framför allt kustbanan Karlskrona-Kristianstad.
Länsstyrelsen i Blekinge har krävt att ett årligt driftsbidrag
om 20 milj kr bör utgå under 15 år.

Vi vill dock betona att dessa satsningar måste ses i sitt rikspolitiska sam- 11

manhang. Vi anser att betydelsen av fungerande järnvägskommunikationer Mot. 1989/90

i den sydöstra delen av landet är så stor att särskilda resurser bör avdelas för A12

detta ändamål och inte knytas till hur regionen hanterar trafikeringsansvaret

för kustbanan såsom propositionen förutsätter. Detta bör ges regeringen till

känna.

Differentiera och förnya näringsstrukturen

Blekinge län har en industristruktur där stora företag spelar en dominerande
roll. Strukturförändringar har hårt drabbat länet utan att beslut om nedskärningar
och nedläggningar kunnat påverkas av länets invånare. Möjligheterna
till expansion inom den offentliga sektorn har varit små bl.a. beroende
på ett redan högt kommunalt skattetryck. Utvecklingen för traditionella basnäringar
på landsbygden som lantbruk, fiske, pälsdjursuppfödning m.m. är
vikande. Detta är bakgrunden till att tusentals jobb nu hotar att försvinna.

Storskaligheten är sårbar och bra förutsättningar till en positiv utveckling
och inomregional balans får Blekinge först med en mångsidig och framtidsinriktad
företagsamhet. Småföretagen måste därför gynnas - också i förhållande
till de stora. Särskilt kvinnors initiativ och vilja till nyföretagande
måste främjas.

Det krävs således enligt vår mening, för att hela länet skall utvecklas, ett
decentralistiskt synsätt med nytänkande okonventionella lösningar och mer
generella insatser som syftar till att framför allt utveckla infrastrukturen och
förnya industristrukturen. Det finns uppenbara risker att satsningar på traditionell
produktion inom bilbranschen inte är någon varaktig lösning för Blekinge.
Det krävs i stället insatser som gynnar småföretagsutveckling och stimulerar
nyföretagande i mer framtidsinriktade branscher. Detta bör ges regeringen
till känna.

- Decentralisera besluten om konkreta projekt till länet
Enligt vår mening bör mot denna bakgrund de medel som frigörs vid avyttringen
av statens aktier i Utvecklings AB Kranen i helhet återföras till Blekinge
och inte endast de 35 milj kr som föreslås i propositionen. Vi föreslår
därför att 53 milj kr anvisas till utvecklingsinsatser i Blekinge län. Dessa medel
bör ställas till länsstyrelsens förfogande som i samråd med andra regionala
och lokala organ får avgöra hur dessa medel skall utnyttjas. Vi vill understryka
att detta inte utesluter möjligheten att inrätta ett nytt investmentbolag
enligt den modell som föreslås i propositionen om länsstyrelsen bedömer
detta vara lämpligt.

I enlighet med propositionens förslag anser vi att 10 milj kr bör tillföras
som aktieägartillskott för det befintliga investmentbolaget Blekingen AB.

Vi vill vidare i detta sammanhang understryka vikten av att utvecklingsfonden
aktivt stöder företag med riskkapital för projekt som syftar till att
utveckla en mer diffentierad och diversifierad näringsstruktur i länet. En
livskraftig och expansiv småföretagsamhet är avgörande för om en förnyelse
av industristrukturen i länet skall kunna utvecklas och de kriser som drabbat
länet under åren undvikas. Vi återkommer till våra förslag om småföretagens
utveckling i annat sammanhang.

12

Mot. 1989/90

- Karlskronavarvet A12
Inhemsk kompetens och kapacitet för att bygga och underhålla örlogsfartyg

är av största betydelse för trovärdigheten i den svenska försvars- och neutralitetspolitiken.
Utveckling och nyproduktion av både över- och undervattensfartyg
måste därför säkerställas.

I Karlskrona finns både kompetens och kapacitet genom Karlskronavarvet.
Varvet ska ha en självklar plats såväl vad avser underhåll och service
som förnyelsen av flottan. Nybyggnation och underhåll av örlogsfartyg är en
högteknologisk verksamhet och samarbete mellan varvet och den nya högskolan
i Blekinge skulle kunna ge regionala spridningseffekter av stort värde
för Blekinge. Detta bör ges regeringen till känna.

Förnyelse av energisystemet

Omställningen av energisystemet och avvecklingen av kärnkraften skapar
stora möjligheter till utveckling. Ett nytt energisystem, baserat på hushållning
och effektiv energianvändning och bruk av, i huvudsak, inhemska, miljövänliga
och förnyelsebara energikällor, framför allt biobränslen, ger
många möjligheter.

- Havsbaserad vindkraft

En del i förnyelsen av energisystemet är en satsning på havsbaserad vindkraft.
Den stora potentialen för vindkraft finns till havs och de pågående försöken
utanför Blekinge skall fullföljas. Detta kan ge viktiga erfarenheter,
inte minst vad gäller tekniken för att till havs bygga, driva och underhålla
vindkraftverk. Detta bör ges regeringen till känna.

- Satsa på nya motorer och nya bränslen

Vi anser att det av sysselsättningsskäl finns ett starkt behov att stödja en investering
från SAAB-Scania. Ett sådant stöd borde dock vara mera inriktat
på att förnya den industriella verksamheten än lokaliseringsstöd till en fabrik
för montering av bensinmotorer för personbilar. Med hänsyn till bl.a.
den miljöpåverkan användning av bensin har borde enligt vår mening staten
i de förhandlingar som förts med SAAB-Scania om statens stöd till flygplansprojektet
SAAB 2000 försökt få företaget att - i stället för bara en traditionell
monteringsfabrik för enbart bensinmotorer - även vidta satsningar som
gynnar introduktion och användning av nya motorer baserade på biobränslen.
Med redan känd teknik finns avsevärda möjligheter för ett företag som
SAAB att främja en utveckling mot användning av miljövänligare motorer
och drivmedel. En sådan satsning skulle också kunna få betydande positiva
effekter för ett län som Blekinge genom de möjligheter till ökad användning
av biobränslen detta ger. Det skapar förutsättningar för en mer differentierad
och diversifierad näringsstruktur i länet med bl.a. ökande sysselsättningsmöjligheter
som följd.

Vi föreslår därför att regeringen på nytt upptar förhandlingar med SAAB

13

för att försöka initiera att den planerade satsningen från SAAB får en utökad Mot. 1989/90

och mer framtidsinriktad inriktning med satsningar på nya motorer och nya A12

drivmedel.

Rädda havsmiljön

Fisket är av tradition en betydelsefull näringsgren i Blekinge. Av den
svenska matfisken kommer idag 80 procent från Östersjön och den största
delen fångas och landas i södra Östersjön. Havsmiljön hotas emellertid av
den pågående miljöförstöringen och därmed också fisket.

- Forskningslaboratorium

Vi vill mot denna bakgrund understryka vikten av att fisket även i framtiden
får goda förutsättningar att vara en viktig del av länets näringsliv. Det är därför
väsentligt att försämringen av havsmiljön inte tillåts fortgå. Det krävs
också ett särskilt laboratorium för södra Östersjön med speciell inriktning
på forskning och undersökning av havsmiljön och det kustnära fisket. Behovet
är akut och ett inrättande av ett sådant laboratorium bör omgående ske
och med fördel lokaliseras till denna del av landet.

Hemställan

Med hänvisning till vad som anförts hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behov och inriktning av de infrastrukturella insatserna
i Blekinge län,

2. att riksdagen med avslag på prop. 1989/90:66 i denna del till Särskilda
utvecklingsinsatser i Blekinge län på tilläggsbudget för budgetåret
1989/90 beslutar anvisa ett reservationsanslag om 63 000 000 kr. i
enlighet med de riktlinjer och villkor som redovisas i motionen,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om det statliga stödet till utveckling av järnvägstrafiken
i sydöstra Sverige,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om förbättrade förbindelser mellan sydöstra Sverige
och Östeuropa/Baltikum,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om havsbaserad vindkraft,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om Karlskronavarvets framtida roll,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om förnyade förhandlingar med SAAB-Scania om en
kompletterande inriktning av den industriella verksamheten vid den
planerade enheten för montering av bensinmotorer för personbilar i
Karlskrona,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av inrättande av laboratorium för forskning
och undersökning av havsmiljö och fiske med lokalisering till
sydöstra Sverige.

14

Stockholm den 8 februari 1990
Sven-Olof Petersson (c)
Börje Hörnlund (c)

Roland Larsson (c)

Ivar Franzén (c)

Kjell Ericsson (c)

Jan Hyttring (c)

Gunhild Bolander (c)

Per-O la Eriksson (c)
Kersti Johansson (c)
Göran Engström (c)
Marianne Andersson (c)
Håkan Hansson (c)

Mot. 1989/90
A12

15